Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1948 - Aktuella problem inom järngjuterierna, av Alf Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Mekaniserat gjuteri; snitt genom sandtornet
(upptill j och plan (nedtill); 1 uppslagningsgalleri; 2
sandtrans-portband till samlingsbandet; 3 sandtransportband till
magnetseparatorn; 4 magnetseparator; 5 sandtransportband
upp till sikttrumman; 6 sikttrumma; 7 tråg, där sanden
ältas under vattentillsats; 8 sandsilo och magasin för
utjämning av fukthalten; 9 transportband; 10 silo för nysand;
11 kollergång för blandning av gammal och ny sand, sot
och lera samt för finjustering av fukthalten; 12
sandtransportband till sandpisken; 13 sandpisk av desintegratortyp;
14 skraptransportör för transport av den färdigberedda
sanden till sandsiloer 15, som finnas ovanför varje
form-maskin; 16 transportband för återföring av spillsand och
gammal sand till systemet; 17 samlingsband; 18 rullbord
för transport av flaskorna till gjutning; 19 rullbord för
återtransport av flaskorna till formmaskinen.
slutning fingo vi lov att släppa tanken. För
verkstadskurserna har emellertid intresset varit stort.
Det finns emellertid gjuterier, som ha det ännu
sämre, och jag kan nämna, att ett av landets
största handformningsgjuterier har summa 2
lärlingar. Dä dessutom medelåldern på formarna vid
detta gjuteri ligger vid ca 50 år, är ju katastrofen
där hotande nära. Lyckligtvis finnes gjuterier,
som äro bättre lottade, men mina exempel äro nog
representativa för landets gjuteriindustri i stort.
Man frågar sig, varför det är på detta sätt, ty
det var ju ej så förr i tiden. Nej, förr tillhörde
gjutarna yrkesfolkets aristokrati, och de åtnjöto
jämte de gamla smederna det högsta anseendet.
Dessutom låg gjutarens förtjänster betydligt högre
än de flesta andra yrkesarbetares. Nu för tiden
har man tappat de gamla bedömningsgrunderna,
och de unga pojkarna söka sig till de yrken, som
i utbyte mot minsta möjliga kroppsliga slitage
ger bästa möjliga förtjänster. Då gjutaryrket
fortfarande är ofullständigt mekaniserat och
därmed har kvar många tunga arbetstempon, samt
då dessutom skillnaden mellan gjutarnas och
verkstadsarbetarnas löner tenderar till att
utjämnas, är det helt naturligt, att pojkarna hellre
gå till den lättare industrin. De räkna ju med att
där kunna hålla på några år längre, innan de
äro kroppsligt utslitna. Våra sotiga och rökiga
arbetslokaler innebära ju ej heller någon större
lockelse.
Ett annat aktuellt problem är, hur man skall
kunna tillfredsställa verkstädernas behov av dels
större kvantiteter, dels bättre kvaliteter av
gjutjärn, som i olika former utgör omkring 50 % av
verkstädernas utgångsmaterial vid bearbetning.
ökning av gjuteriernas kapacitet
Antingen det gäller den ena eller andra av dessa
frågor, står nog som första programpunkt
lösandet av personalproblemet. Utom den planerade
gjuteriingenjörsskolan i Jönköping kan nämnas,
att Mekanförbundets gjuterisektion fr.o.m.
sommaren 1946 anordnar gjuteriförmanskurser i
Katrineholm. Det är dock närmast i tillförseln
av gjuteriarbetare, som verkliga ansträngningar
måste göras. Att avhjälpa den generella
folkbristen är naturligtvis omöjligt, men vad man kan
göra är att försöka ordna så, att de ungdomar,
som finnas, bli mera benägna att ta gjuteriarbete.
Gjuterimännen är nog ense om, att det
effektivaste sättet att genomföra populariseringen av
yrket är att driva mekaniseringen längre och
ordna lokal- och ventilationsfrågorna bättre.
Dessa tankar äro ingalunda nya, och i flera år
har det arbetats i denna riktning. Även om
mycket redan är gjort, återstår dock mycket att göra.
De olika företagen lia också på senare år börjat
satsa pengar på ombyggnad eller modernisering
av gjuterilokalerna. Även ventilationsfrågorna
ägnas numera det största intresse. Därvid har
man emellertid mött en extra svårighet, då det
tidigare ej funnits några specialister på
gjuteri-ventilation. Numera kan man väl säga, att det
blivit bättre även på den fronten. Genom att
ventilationsfirmorna under de senaste åren fått
flera och större sådana uppgifter att lösa, ha de
givetvis skaffat sig en hel del erfarenheter.
Mekanisering av sandberedning och formning
För att underlätta arbetet började man redan
för många år sedan införa formmaskiner. Man
fick därigenom bort den tunga och besvärliga
handramningen, då man med hjälp av kompri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
