- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
151

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 13 mars 1948 - Servostyrningar, av Laszlo von Hámos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 mars 1948

betydelsefull servotillämpning. En autopilot
innehåller vanligtvis flera servokretsar, vilka reglerar
de olika roderutslagen. Fig. 15 visar en dylik krets
från en äldre pneumatisk-hydraulisk autopilot.
Felmätaren består för sidstyrningen av ett
gyro-skop med horisontell rotationsaxel, som vid rätt
kurs befinner sig i ett symmetriskt läge i
förhållande till två munstycken x och x. I gyrohuset
råder undertryck. Om flygplanet kommer ur kurs,
uppstår osymmetri mellan rotorn och de båda
munstyckena. Härigenom skapas tryckskillnad
mellan membrandosans B båda sidor.
Tillsammans med membranen förskjutes hydrauliska
ventilen G. Roderlinan förskjutes med
arbetskol-ven J. Mellan roderlinan och det pneumatiska
av-känningsorganet finnes en "återföring" i form av
en vajer u. Funktionen hos denna lokala
återföring klargöres av schemat i fig. 16.
Huvudservo-kretsens återföring sker genom flygplanets
kursändring till följd av roderutslaget. Utan ytterligare
åtgärder skulle flygplanet utföra svängningar
kring den rätta kursen. Genom att återföra
roderutslaget till felmätaren återställes denna snabbare
och svängningarna dämpas ut mycket snabbt7,13.

Slutligen skall servostyrningar omnämnas, vilka
endast tjänstgör såsom mekaniska förstärkare
för rörelser vilka utföres för hand. Ett typiskt
exempel är rodermaskinen, fig. 17. Styrmannens
handrörelse vid 10 återges troget av motorn M’,
som driver rodret 27. Vi återfinner i schemat en
del av de förut omtalade byggelementen. Således
är 11—14 ett synkronöverföringssystem.
Felspänningen förstärkes elektroniskt. Styrningen av
motorn (en växelströmrepulsionsmotor) sker genom
förmedling av transformatorerna 21 och 22.
Motorns kortslutningsströmmar bestämmes av den
relativa ledningsförmågan hos rören 6" och 7".

Fig. 15. Pneumatisk-hydraulisk servoanordning hos Sperrys
autopilot A3.

151

Kurs

Fig. 16. Principschema för styrning av flygplan med
autopilot.

Fig. 17. Elektrisk rodermaskin (enl. Moseley).

Härigenom regleras vridningsriktning och
hastighet. Återföring mellan roderutslaget och
synkronmottagaren sker mekaniskt (28—30). Nämnas kan
att det sist beskrivna systemet för rodermaskin
nästan oförändrat tillämpats för en så ömtålig
apparat som en matematisk maskin av typen
differentialanalysator6. Vid dessa maskiner
representeras de matematiska storheterna av
vridnings-vinklar hos mekaniska axlar. Vid genomförandet
av de matematiska operationerna föreligger gång
på gång behovet att förstärka och ev. även
överföra en vridningsrörelse mellan olika delar av
maskinen. Servotekniken har från detta
tillämpningsområde erhållit mycket värdefulla impulser10.

Litteratur

1. Cockrell: Industrial Electronic Control, New York 1944.

2. Lauer, Lesnick & Matson: Servomechanism Fundamentals,
New York 1947.

3. Smith: Automatic Control Engineering, New York 1944.

4. Rhodes: Industrial Instruments for Measurement and Control,
New York 1941.

5. Adams & Waloff: A New Torque Motor. Electron. Engng okt.
1946.

6. Bush & Caldwell: A New Type of Differential Analyser. J.
Franklin Inst. 240 (1945) s. 255.

7. Carlstein: Automatiska styranordningar i flygplan. Tekn. T. 74

(1944) s. 311.

8. Garde: Metoder för snabbreglering i kraft- och
industrianläggningar. Tekn. T. 73 (1943) s. 17.

9. Goertz: Synchro Controls for Meters and Servos. Electron. Ind.
1945 s. 78.

10. Hazen: Design and test of a high performance servomechanism.
J. Franklin Inst. 218 (1934) s. 543.

11. Hedström & Krabbe: Den kopplingstekniska uppbyggnaden av
transduktorregulatorer. Asea Tg 36 (1944) s. 146.

12. Tiselius: Regleringselement och regleringskedjor. Asea Tg 37

(1945) s. 70, 89, 114.

13. Malmström: Robotvapen och robotstyrningar Tekn. T. 77 (1947)
s. 529.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free