Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 20 mars 1948 - Trafikväsendets inriktning på de praktiska behoven, av W S - Vi måste exportera mera, av W S - Kartläggning av ingenjörsyrket i USA, av W S - STF:s styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1948
187
avsättning till värdeminskningskonto och ränta på
upp-lånat kapital. Den föreslagna reformen åsyftar för övrigt
ingen förändring av de synpunkter som hittills anlagts på
vägbyggandet (Bengt Lindahl i Departement & Nämnder
1948 h. 2). W S
Vi måste exportera mera. Det belopp som vi 1948
kominer att förfoga över för import och andra utgifter till
utlandet beräknas till i runt tal 4 000 Mkr. Man har då
antagit att den kring årsskiftet rådande
avsättningskonjunkturen för de svenska exportvarorna både till
efterfrågan och pris skulle komma att bestå under året. Man
har vidare räknat med arbetsfred och en kraftförsörjning,
som icke blir sämre än den man vid årsskiftet ansåg sig
kunna förutse. Den import, som rent värdemässigt kunde
bli möjlig under dessa förutsättningar, är rätt avsevärd,
nämligen 600 Mkr. större än 1946, men 1 200 Mkr. under
1947. Inom ramen för denna totalkalkyl har vidare gjorts
en speciell beräkning av vår export och import från
hårdvalutaländerna. Man räknar med en export från Sverige
till dessa länder på 1 500 Mkr., vilket sålunda skulle
utgöra basen för den möjliga importen från samma länder.
Vi ställs här inför oerhörda anpassningssvårigheter, då
vår import från dessa marknader under 1948 har
beräknats behöva uppgå till 2 800 Mkr. Vi skulle sålunda få
lov att skära ned importen från dessa länder till något
mer än hälften. En uteslutning av lyxvaror och umbärliga
ting minskar icke svårigheterna nämnvärt. För att nå balans
nödgas man rätt hårt begränsa införseln av även starkt
nödvändiga varor, såsom råvaror och kanske framför allt
maskiner för industrin, med obestridliga risker för
produktionen. En överflyttning av importen till marknader,
som ur valutasynpunkt är lättare tillgängliga, är
naturligtvis i vissa fall möjlig. Ofta är dock råvarorna
absolut bundna till vissa marknader, eller också är
inköpsmöjligheterna från mjukvalutaländerna ytterst
begränsad.
Den centrala uppgiften för vårt land i fråga om det
internationella varuutbytet är därför att driva upp exporten.
Det är inte endast den internationella valutakrisen, den
av den europeiska förödelsen vållade förskjutningen
mellan Sverige och andra marknader som skapar våra
svårigheter, utan även den starka spänningen mellan vår
import och export, totalt sett. Enligt Konjunkturinstitutets
beräkningar av export- och importvolymen nådde
importen 1946, med 1936—1938 års siffror som bas, icke mera
än index 97, medan däremot exporten omräknad på
samma sätt stannade vid 60. Även om man kan göra många
reservationer mot dessa tal, visar de dock att vi har en
allt för låg export; det är inte möjligt för oss, vare sig
nu eller på längre sikt, att uppehålla denna bristande
balans mellan våra prestationer mot utlandet och vad vi
själva önskar få av varor och tjänster utifrån. Vad som
i detta läge är särskilt viktigt är att exporten till
hårdvalutaländerna ökas, då ju våra möjligheter att
importera för näringslivet oumbärliga varor direkt beror av våra
exportprestationer på dessa marknader. I många fall kan
en sådan exportökning strida mot mera långsiktiga
exportplaner; det gäller då att väga mellan stundens pressande
krav och mera normala marknadsbedömningar (Axel
Gjöbes i Departement & Nämnder 1948 h. 3). W S
Kartläggning av ingenjörsyrket i USA. De sex ledande
ingenjörsföreningarna i USA har genom sitt
samarbetsorgan "Engineers Joint Council" utfört en mycket
omfattande undersökning av läget inom ingenjörsyrket före,
under och efter kriget, dvs. under åren 1939, 1943 och
1946. Undersökningen, som utförts med bistånd av US
Department of Labor, har mest tagit sikte på de
ekonomiska förhållandena inom yrket. Av de 87 000
frågeformulär, som hade utsänts, kom 53 % tillbaka ifyllda.
Att undersökningen varit ingående framgår av att den
kostat 50 000 ? innan slutrapporten förelåg färdig i manu-
skript. Rapporten är nu tryckt under titeln "The
Engineer-ing Profession in Transition".
Undersökningen visar bl.a. att en påfallande utjämning
mellan lönerna för äldre och yngre ingenjörer har skett
under tiden 1939—1946. En högskolebildad privatanställd
ingenjör med 35—39 års anställning hade 1939 en
median-lön av 550 $ per månad, medan en nykomling i yrket fick
i medeltal 127 år 1946 var motsvarande medianlöner
629 och 232 Förhållandet mellan den erfarnes och
nybörjarens löner hade sålunda sjunkit från 4,5 till 2,7.
Under de första sex arbetsåren har högskolebildade och
andra ingenjörer ungefär lika stora inkomster. Senare
inträder en tydlig differentiering, så att de bättre utbildade
får högre medianlön. Samma skillnad märkes tydligt också
högre upp på examensskalan: en licentiat ("Master")
förtjänar mera än en kandidat ("Bachelor") och en doktor
mer än en licentiat. Sålunda var år 1946 medianlönerna
vid 9—11 års erfarenhet för ograduerade ca 370 för
kandidater 389 för licentiater 409 $ och för doktorer
466 $ per månad. Med ökad erfarenhet blev skillnaden
större.
Lönenivån var 1946 för alla ingenjörer, oberoende av
fack och utbildning, högre än både 1939 och 1943, även
om man räknar med de under kriget vanliga
övertidsbetalningarna; löneökningen var störst för de yngre
ingenjörerna. För nybörjare var medianlönen 88 % högre
1946 än 1939, för ingenjörer med sex års anställning 60 %
och för ingenjörer med 12—14 års anställning 33 % högre.
En rätt egendomlig omständighet är, att relationen mellan
medellönerna inom de olika ingenjörsfacken behålles
tämligen oförändrad efter 15 års anställning, även om
naturligtvis den absoluta lönenivån stadigt stiger med växande
erfarenhet. Bäst betalda är kemisterna och sämst byggarna;
dessa senare har dock den högsta nybörjarlönen, 243 $
per månad år 1946, men denna har efter 35—39 års
anställning stigit till endast 513 I. Medianlönen för
motsvarande kategorier inom övriga fack var: för mekanister
225 och 587 ?, för elektrotekniker 237 och 604 för
bergsmän och metallurger 236 och 693 $, samt för kemister
236 och 825 $ per månad. Vidare kan konstateras, att
lönerna i privattjänst i allmänhet är betydligt högre än i
offentlig tjänst.
Av de ingenjörer som bela undersökningen omfattar är
17 % ograduerade, 64 % kandidater, 15 % licentiater och
4 % doktorer. Deras fördelning på olika tekniska fack var
följande: kemister 9,8 %, byggare 23,6 %, elektrotekniker
25,2 %, mekanister 23,7 %, bergsmän och metallurger
7,6 %, övriga ingenjörsyrken 6,5 % och
icke-ingenjörs-yrken 3,6 % (W M Carey i Civil Engng aug. 1947). W S
STF:s styrelse beslöt den 15 januari 1948 att till
ledamöter i Kamrathjälpsfondens nämnd för 1948 utse hrr
B Ekelund, R Stéenhoff och O Åkerman. Till ledamöter i
nämnden för J Sigfrid Edströms fond utsågs hrr J S
Edström, B Ekelund och O Åkerman. På förslag av Svenska
Arkitektföreningen tilldelades intendent Ärland Noreen
första exemplaret av Svenska Teknologföreningens
järn-plakett.
Vid sammanträde den 12 februari 1948 omvaldes till
ledamöter i klubbnämnden hrr E Borthen, N Lundqvist, O
Wägeus och O Åkerman. Till ledamöter i Teknisk
Tidskrifts nämnd omvaldes hrr R Stéenhoff (ordf.), B Alm,
B Ekelund, H Erikson, S Malmström och Å Vrethem. Till
föreningens kontaktman i Forskarnas Kontaktorgan utsågs
verkst. direktören. KTH:s bibliotek bemyndigades att av
föreningens deposition göra underdepositioner vid olika
bibliotek i landet; böcker och äldre tidskriftsårgångar,
som icke på detta sätt kan placeras i Sverige, skall
erbjudas utländska bibliotek eller disponeras på annat sätt
efter samråd mellan biblioteksnämnden och verkst.
direktören. Till Kamrathjälpsfonden har med anledning av
major Viktor Ståhles bortgång inkommit 453 kr. från
22 givare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
