Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1948 - Maskiner och arbetsmetoder vid väg-, flygfälts- och ledningsarbeten i USA, av Björn Börjeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Fig. 9. Utförandet av beläggningar med utläggningsmaskin
och lämpliga lastbilar kräver liten arbetskraft.
färdigbyggd snabbväg längs atlantkusten förbi flera där
liggande städer. Vägens längd var 64 km. Den byggdes med
två körbanor på 7,2 m bredd med rymlig skiljeremsa
emellan och banketter utefter sidorna. Körbanorna
försågs med 17,5—20 cm tjock asfaltbetongbeläggning, som
utlades i tre lager, varav slitlagret var av bättre kvalitet
än de två undre. Terrasseringsarbetena, som bl.a.
omfattade några miljoner kubikmeter jordflyttningar .— ett ca
90 cm tjockt isoleringslager påfördes genomgående — var
bortsatta i två entreprenader och påbörjades våren 1946.
För vägen byggdes 43 broar eller viadukter. Av dessa
utförde en entreprenör 38 och en annan de övriga fem.
Beläggningsarbetet, som hade påbörjats omkring 1 maj
1947, kan i storlek, om man omräknar det efter svenska
förhållanden, sägas ungefärligen motsvara en 7 m bred
och 5 cm tjock beläggning mellan Stockholm och Malmö.
En entreprenör hade åtagit sig att utföra detta till den
1 november 1947.
Ledningsarbeten
Även om många ledningsarbeten studerades och många
iakttagelser därvid gjordes, skall detta kapitel här endast
kort behandlas. Mekaniseringen var väl genomförd även vid
dessa arbeten. Grävningen skedde alltid med maskin. De
amerikanska jordarna lämpa sig väl härför. Olika typer
av maskiner förekom. Vanligast var de med lutande
paternosterverk (fig. 11). Dessa typer samt sådana med
skop-hjul användes i lera och andra icke alltför hårda eller
steniga jordarter. I hårt och stenigt material fick man
hålla sig till de vanliga grävmaskinerna. Om justeringar
e.d. måste utföras för hand, användes vibrerande spadar.
En god illustration av med vilken fart och i vilken skala
som ledningsarbeten utföras i USA fick vi vid besöket vid
San Diego Aqueduct, ett pågående vattenledningsföretag
i sydöstra Californien. Då vi hade anlänt till Vista,
uppsöktes arbetschefen. Medan vi följdes åt till hans bil talade
vi om vad vi var mest intresserade av — det var
grävningsarbeten i hård jord och sprängningsarbeten — och
sedan vi satt oss i bilen och han satt i gång i riktning mot
företaget, vars närmaste arbetsställe låg ca 30 km borta,
grep han en mikrofon och tog kontakt med
arbetsledningen utefter den 120 km långa linjen. Radiosändare och
mottagare var nämligen installerade i bilen. På några
minuter hade han tagit reda på vad som försiggick på olika
ställen och fått klart för sig vart vi skulle resa. För
grävningsarbetena användes dels vanliga grävmaskiner med
draglina, dels maskiner med paternosterverk. Mest
imponerande var en maskin av det senare slaget, med
vilken kunde upptas en grav med 2,4 m bredd och
3 m djup med skålformig botten färdig för läggning av
rören, vars maximidiameter här var 225 cm. Vid ett par
av de sektioner vi besökte gick ledningen i sådan terräng,
att bergtunnlar hade utsprängts för den. Tunnlarna var
klädda med betong, som gjutits med användning av be-
Fig. 10. Treaxlig tandemvält.
tongkanoner. Med sju sådana på 0,7 m3 rymd hade
kontinuerlig gjutning därvid skett med en prestation av 60 m
färdig sektion på 8 h. Inre diametern var därvid 18Ö cm
Priset för färdigt arbete var 10 $ per m3 betong, varvid
övermassor ej betalades, trots att dessa, enligt vad som
uppgavs, sträckvis hade varit lika stora som de massör
för vilka betalning hade utgått.
Som var att vänta var mekaniseringen vid de slag av
arbeten, vi studerade, mycket långt driven i USA. I många
fall blev intrycket, att den hade drivits nästan för långt.
Knappheten på arbetskraft, de relativt höga lönerna men
framför allt viljan att på ett rationellt sätt snabbt nå
resultat samt företagens stora finansiella resurser har varit
de faktorer, som främst bidragit till denna utveckling.
Den användning av maskiner till allt möjligt och den
rationalisering i övrigt, vi konstaterade, kvarlämnade det
intrycketj|gfe- om en jämförelse kan göras — att vi är
mycket långt efter amerikanarna på detta område. Det är
klart, att de större av dë maskiner, som man begagnade i
USA, icke kan användas här. Skalan är ju en helt annan
i USA. Upp till de storlekar, som i USA ansågs som
medelstora, bör dock lämpa sig för bruk även hos oss.
Sådana finns här också i viss utsträckning. Redan fore kriget
hade en gynnsam utveckling i fråga om maskinell drift vid
utförandet av väg- och flygfältsarbeten kommit i gång i
vårt land. Genom kriget blev den dock avbruten. De
förhoppningar som fanns att den sedermera skulle fortsätta
i gynnsam riktning i stegrat tempo, har endast i ringa
grad gått i uppfyllelse. För närvarande kan den sägas vara
praktiskt taget avbruten, vilket är desto mera beklagligt,
som situationen på arbetsmarknaden särskilt accentuerar
behovet av maskiner.
ig. 11. Grävning för San Diego Aqueduct.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
