- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
214

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1948 - Parallelldrift mellan transformatorer med olika omsättning och kortslutningsspänning, av C Wilhelm Winsnes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214

TEKNISK TIDSKRIFT

kan korrektionen göras för en medelbelastning,
men en närmare undersökning bör göras om
för-och nackdelar härmed, ty utjämningsströmmen
utgör dock en icke nyttig belastning.

Tillämpningsexempel 2

Ändrade belastningsförhållanden i en punkt B,
fig. 5, medföra att två överföringar, som tidigare
matat var sin del av belastningen, nu måste
parallellkopplas. I vardera överföringen, som utgöres
av jordkabel, ingår en transformator med
2 X 2,5 % regleringsmöjlighet i
spänningsomsättning. Reducerade till transformatorernas nedsida
kunna de parallella grenarna belastas med
maximalt 660 och 440 A och de totala impedanserna,
kablarnas pius transformatorns, bli

Za = 0,242 + / 0,570 och Z2 = 0,344 + j 0,587

Härav beräknas
1

Zi + Z2

Z1
Zi + z2
Z2

- 0,349 — j 0,688
= 0,476 -f j 0,032
0,524-/0,032

Z i + Z2

De båda grenarnas impedanser ha icke exakt
samma fasvinkel. Skillnaden är emellertid icke
större än att fasvinklarna med god
approximation kunna sättas lika, och då får man

// —/ • 0,524 och U = /’ 0,476

Utjämningsströmmens fasvinkel beräknas ur
inverterade värdet av impedansernas summa till

= 63,1°.

Om nu belastningsströmmen har beloppet 1 000
A och fasvinkeln ^ = 25,8° (eos 199 = 0,9) borde
rent idealt de båda grenarna belastas med —
= 600 och 7,2 — 400 A, men i stället bli
strömmarna 7/= 524 och 72’ = 476 A, dvs.
belastningsgraden blir 79 och 108 %. Genom insättning i ekv.
(14) beräknas utjämningsströmmen Iu till 95 A
för att belastningsfördelningen skall bli den
ideala. Enligt ekv. (15) måste alltså
spänningsskillnaden vara 215 V eller 4,1 % av spänningen.

Uträknas den procentuella spänningsskillnad,
som behövs för att de båda grenarna skola dela
belastningen idealt, vid olika belopp och
fasvinklar, kan man rita upp ett diagram som i fig. 6.
Eftersom h blir mindre och 72 större än det
ideala värdet skall transformator 1 ha den mindre
omsättningen. Då nu transformatorernas
omsättning endast kan ändras i steg om 2,5 %, och
transformator 2 är kopplad för omsättningen
10,6/5,3, väljes för transformator 1 omsättningen
10,6/5,3 + 2,5 % eller 10,6/5,3 + 5,0 %. Den
senare omsättningen kan väljas om belastningen
håller sig omkring 1 000 A och effektfaktorn
oftast är något bättre än 0,9. Varierar
belastningen och effektfaktorn dessutom tidvis sjunker

Fig. 5.
Tillämpningsexempel 2
med två
parallella
överföringar.

under 0,9 bör den förra omsättningen väljas. Vid
belastningsströmmen 1 000 A blir
utjämningsströmmen härvid 59 A och grenarnas
belastningsgrad 87 och 97 %.

Beräkningsmetoder

Det är icke säkert att de summerade
deleffekterna exakt överensstämma med summaeffekten.
Orsaken härtill är, att effekterna äro nominella
och summaeffekten är definierad analogt med en
transformators märkeffekt.

Samma härledning som ovan kan göras med
procentuella värden. Härvid måste alla värden
omräknas icke blott till en viss spänning utan även
till effekt. De framreducerade formlernas
utseende ändras icke, men det blir flera omräkningar.
Huvudsakliga fördelen med användning av
procentuella värden är, att man då har en genom
erfarenhet vunnen känsla för om värdena äro riktiga
eller ej. Fördelen försvinner, då som ovan
uttrycken förenklats genom räkning med admittanser.

En numerisk lösning ger större noggrannhet än
en grafisk, för vilken man måste göra ungefär
samma approximationer och räkningar som ovan.
Arbetet blir ungefär detsamma, men i senare
fallet tillkommer felet vid själva ritandet. Fördelen
med grafiska lösningen är dess kanske vid
enklare problemställning större överskådlighet.

Vid parallelldrift mellan flera än tre
transformatorer bli formlerna desamma som ovan, endast
med den skillnaden att i uttrycken (6) 70 och Y0
komma att innehållla lika många termer som
parallellarbetande transformatorer.

Vill man vid beräkning av parallelldrift ta
hänsyn till alla teoretiska fordringar, stöter man på
avsevärda svårigheter, utan att någon nämnvärd
fördel vinnes. För praktiskt bruk torde de
härledda formlerna vara fullt tillräckliga.

Fig. 6. För viss [-belastningsfördelning erforderlig spänningskorrektion-]
{+belastningsför-
delning erfor-
derlig spän-
ningskorrektion+}
som funktion av
summa
belastning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free