Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 10 april 1948 - Mejerihanteringens biprodukter som råvara för kemisk-teknisk fabrikation, av K E Thomé - Bergshanteringen 1946, av E R—s - Tygimpregneringsmedel, av W S - Kol för tätningar och lagerbussningar, av B H Lagerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
TEKNISK TIDSKRIFT
för råvaran, om den av vassle framställda spriten erhölle
samma tillverkningspris som potatissprit. Den kan med
fördel användas som konsumtionssprit. Den skall
emellertid enligt myndigheterna betraktas som teknisk sprit och
betalas med sulfitspritpris, vilket omöjliggör denna
fabrikation. Mjölksyrajäsningen har däremot gått att
genomföra, och vid Lidköpings Sockerfabrik har startats en
bärkraftig tillverkning av mjölksyra och mjölksyraprodukter.
Bland dessa märkes bl.a. akrylhartser.
Penicillinframställningen är beroende av mjölksocker helst i form av vassle,
vilket användes som substrat för odling av den svamp som
bildar penicillinet.
Bergshanteringen 1946. Järnmalmsproduktionen under
1946 ökade med 74,8 % jämfört med 1945 beroende på
stegrad export under det att tackjärnstillverkningen sjönk
med 10 % och tillverkningen av götmetall och
valsverks-produkter endast undergick en mindre minskning. På
grund av att under året mera öppen handel med utlandet
kom i gång nedlades och inskränktes den krisbetonade
utvinningen av ett flertal andra malmer än järnmalm.
Bristen på arbetskraft skärptes men bränslesituationen var
gynnsammare än tidigare.
Av tabell 1, som sammanställts ur uppgifterna, framgår att
järnmalmsproduktionen från början av 1870-talet ständigt
stegras fram till perioden 1921—1930. Genom depressionen
i början av 1930-talet sjönk den perioden 1931—1935 men
stegrades våldsamt 1936—1940, den period som föregick
och delvis sammanföll med det senaste kriget. Sänkningen
1944 och 1945 berodde på Tysklands bortfall från
marknaden. Under 1946 inträffade den kraftiga stegring, som
tidigare omtalats. Tackjärnsframställningen stegras från
början av 1870-talet långsamt upp till ett maximum under
första världskriget. Därefter måste man gå ända till
perioden 1941—1945 för att komma upp i högre siffror.
År 1946 ägde en stark minskning av
tackjärnsframställningen rum i Södermanlands och Kopparbergs län men en
stark stegring i Norrbottens län.
För smitt och varmvalsat järn föreligger för 1946 en
ökning med 46,6 %, för smitt järn och stål av götmetall
med 40,0 %, för billets med 20,6 %, för ihåligt borrstål
med 138,6 %, för balkar med 11,8 %, för järnvägsskenor
med 26,8 %, för skarvjärn och bottenplåtar med 62,0 %,
för tunnplåt med 7,6 % och för rör med 25,9 % jämfört
med 1945. En minskning kunde redovisas för stångjärn
och stål med 4,9 %, för vinkeljärn och annat fasonjärn
med 10,2 %, för bandjärn och -stål med 15,3 %, för
vals-tråd med 12,7 % samt för grov- och mediumplåt med
Tabell 1. Årlig produktion av järnmalm inkl. slig samt
tackjärn ären 1871—1946
Tabell 2. Produktionen av andra malmer än järnmalm (t)
1942 1943 1944 1945
1946
Utvunnen malm inkl. slig Producerat tackjärn
t t
1871—1880 ......... ......... 753 850 347 468
1881—1890 ......... ......... 902 230 437 978
1891—1900 ......... ......... 1 905 646 494 471
1901—1910 ......... ......... 4 094 417 547 837
1911—1920 ......... ......... 6 312 281 675 261
1921—1930 ......... ......... 7 842 171 403 196
1931—1935 ......... ......... 5 250 304 414 329
1936—1940 ......... ......... 13 042 475 658 445
1941—1945 ......... ......... 8 451 631 772 181
1942 ............... ......... 9 727 250 738 108
1943 ............... ......... 10 819 997 793 278
1944 ............... ......... 7 253 359 853 782
1945 ............... ......... 3 929 662 761 357
1946 ............... ......... 6 867 208 686 462
Guldmalm ...... 211 525 180 042 133 968 107 302 103 701
Silver- och bly- 14 058 15 882 22 100 26 718 27 633
Kopparmalm .... 54 986 60 230 58 290 50 846 55 628
Manganmalm ... 24 242 26 703 24 276 18 036 12 594
Zinkmalm ...... 60 988 59 649 59 886 58 673 62 727
Volframmalm ... 379 386 476 572 702
Krommalm ..... 80 224 127
Molybdenmalm .. 27 43 7
Svavelkis ....... 302 276 325 023 317 455 261 984 280 208
Grafitmalm ..... 174 171 802
Magnetkis ...... 435 96
Nickelmalm ..... 19 728 29 725 31 572 17 577
Andalusit ....... 9 092 8 660 7 816 10 449 7 415
5,9 %. Produktionen av smitt och pressat samt
varmvalsat järn och stål uppgick 1946 till totalt 742 453 t under
det att kvantiteten år 1945 var 753 450 t.
Produktionen av andra malmer än järnmalm för perioden
1942—1946 framgår av tabell 2. Hela denna tid sjunker
produktionen av guldmalm kontinuerligt. Även
produktionen av manganmalm sjunker på samma sätt. För
kop-par-, zink- och svavelkismalm är produktionen tämligen
konstant. De krisbetonade brytningarna av krom-,
molybden- och nickelmalm upphörde helt under år 1946.
Bränsleförbrukningen minskade vid alla industrigrupper
utom vid andra gruvor än järngruvor. Största relativa
sänkningen gällde metallframställningsverk samt
järngruvor och järnverk och var 41,8, 13,2 och 4,4 % resp.
Arbetarantalet vid bergverken sjönk under 1946 till 60 817
jämfört med 62 581 under föregående år (Sveriges Off.
Statist. 1948 Bergshantering 1946). E R—s
Tygimpregneringsmedel. Tyger lär få trefaldig slitstyrka
och blir dessutom malsäkra och okänsligare för vatten
genom ett nytt impregneringsförfarande, som grundar sig
på en dansk uppfinning. Impregneringsämnet är
fullkomligt färglöst och lämpar sig för alla tyger som icke kokas
— det tål ej högre temperatur än ca 50°C. Färdiga plagg
kan bäst impregneras i samband med kemisk tvätt; genom
impregneringen återfår tyget den stadga, som i någon
mån går förlorad vid tvättningen. Impregneringen kan ske
i normala trikloretylenanläggningar. På uppdrag av
Post-og Telegrafvæsenet har Statsprøveanstalten i Danmark
gjort jämförande slitstyrkeprov med helt obehandlat och
impregnerat uniformstyg. Vid försöken hängdes remsor
av proverna över en horisontal, roterande järntrumma
med uppfilad yta; de oimpregnerade proven blev
genom-slitna efter 2 400—2 600 varv, medan de impregnerade
tålde 8 100—8 400 varv. Impregnerade flaggor på t.ex.
båtar har visat sig hålla tre—fyra gånger längre än
oimpregnerade. Besultat av långtidsprov föreligger ännu icke.
Den danska armén har emellertid ett större antal
impregnerade uniformer i försöksanvändning; även det svenska
försvaret har försök i gång med uniformer och strumpor.
W S
Kol för tätningar och lagerbussningar. Kol har hittills
haft sin största användning som konstruktionselement i
form av kolborstar för den elektriska industrin, och det
är först under senare år, som det blivit uppmärksammat
som ett viktigt material för andra ändamål. Kolets
egenskap att behålla sin form även vid mycket höga
temperaturer — det avdunstar först vid 3 704°C — gör det
mycket användbart till formar eller deglar, kikar i kikkranar
för gaser, syror eller ånga vid höga tryck, till valsar etc.
för höga temperaturer. Då vidare kol, till skillnad från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
