Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 10 april 1948 - Cellulosaindustrins produktionsförhållanden, av Gösta Hall - Bort med välgörenhetsannonserna! - Reseberättelser - Mejerihanteringens biprodukter som råvara för kemisk-teknisk fabrikation, av K E Thomé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 april 19A8
235
börjat få svårigheter i konkurrensen med
natur-fibern. Däremot kan det nog anses tämligen
naturligt, om den eftersläpning i prisutvecklingen
för pappersmassan som av vissa orsaker uppstått
på några marknader, successivt komme att
utjämnas. Visserligen föreligger en viss mättnad på
silkesmasseområdet, men den mer än uppväges
av den stora hungern efter pappersmassa, och
ännu dröjer det nog innan ett omslag blir aktuellt.
Vad vi emellertid ovillkorligen måste göra klart
för hela nationen, det är, att när den dagen är
inne, så kan det bli fråga om ett så svidande
omslag, att verkningarna kanske blir rent
katastrofala om inte en anpassning i tid skett.
Det räcker måhända att peka på den ofantliga
prisspänning som i dag råder mellan
skandinavisk och nordamerikansk pappersmassa, och som
enbart den, om den bortfölle, skulle skära ned
valutaintäkterna med 200—250 Mkr/år. Härtill
kommer, att vi, om än aldrig så motvilligt, måste
fastslå, att våra möjligheter till att genom
kvantitativ eller kvalitativ expansion under de
närmaste åren ytterligare höja de milliardbelopp som
skogsprodukterna redan tillför landet, i praktiken
nog är lika med noll.
Den enkla sanningen är, att skogsindustrin
redan seglar med alla klutar tillsatta, att värdet av
dess export är rekordmässigt högt, att detta värde
på kort sikt endast i mycket ringa grad kan tänkas
ökas, men att, å andra sidan, den dag ett omslag
kommer, nedgången kan bli så drastisk, att hela
den på sistone förda inrikes-ekonomiska politiken
kan råka i verklig fara. Det vore nog klokt om
de som makten haver ville se den sanningen i
ögonen och i tid läte reva seglen för att möta
stormen, när den nu än kan komma.
Bort med välgörenhetsannonserna! Vid en
undersökning har konstaterats, att varje år utges flera hundra
periodiska tidskrifter och över ett tusental
tillfällighetspublikationer, där okontrollerade understöds- och
välgörenhetsannonser förekommer i större eller mindre om
fattning. En närmare granskning av ett mindre antal av
de båda grupperna publikationer visar, att i dessa
periodiska tidskrifter över 35 % av sidantalet utgör
understödsannonser, samt att i tillfällighetspublikationerna, såsom
matriklar, program etc., texten i vissa fall endast omfattar
en eller ett par sidor av de 36—48 sidor som trycksaken
är utförd i. Säkerligen skulle en betydande besparing av
papper kunna ske, om en kraftig minskning av dessa icke
affärsmässiga annonser kunde genomföras. Näringslivets
Granskningsnämnd riktar därför en enträgen vädjan till
företagen att nu än mer än tidigare hellre lämna
understöd och bidrag genom insättning av kontanta medel på
kontrollgirokonto än genom att ta annonser av
välgörenhets- eller understödskaraktär.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, som är tillgängliga för intresserade:
Eggwiertz, S: Studier av skalkonstruktioner av armerad
betong och andra moderna byggnadsverk i Frankrike och
Italien sommaren 1947. Stockholm 1947. 56 s. FaxéN, O H:
Uppfostran och utbildning av ingenjörer i England 1947.
Stockholm 1948. 3 s. + 357 s. bil.
Mejerihanteringens
biprodukter som råvara för
kemisk-teknisk fabrikation
Professor K E Thomé, Alnarp
Vid tillverkning av smör och ost erhålles skummjölk och
vassle som biprodukter. Det bereder vissa svårigheter att
på ett tillfredsställande sätt utnyttja dessa biprodukter.
För vasslen är svårigheterna så stora, att kvantiteter till
ett värde av flera miljoner kronor årligen måste kastas
bort. Orsakerna till detta ligger till en del i att
mjölkproduktionen uppvisar en kraftig säsongvariation, och att
mejeriindustrin allt mera centraliseras, varigenom på vissa
tider och vissa platser sker en anhopning av biprodukter
som är alltför stor för att dessa skall kunna rationellt
utnyttjas på det sätt som hittills skett.
En mindre del av dessa biprodukter användes för
tillverkning av livsmedel, under det att den större delen
användes för utfodring. På grund av den ojämna tillförseln
kan emellertid inte hela kvantiteten utnyttjas på detta sätt.
Genom torkning kan överskottet konserveras och
användas, då underskott föreligger. Torkningskostnaderna är
emellertid än så länge väl stora. För utnyttjande av det
överskott, som icke kan användas till utfodring, måste nya
vägar sökas. Dessa innebär i huvudsak en kemisk-teknisk
förädling av de viktigaste ämnena i skummjölken och
vasslen, nämligen kasein och mjölksocker. Frågan om
förädling av dessa råämnen är närmast en ekonomisk fråga,
eftersom de tänkbara tekniska processerna är principiellt
klara.
En viss kvantitet av dessa biprodukter måste användas
som foder åt de uppväxande djuren. Denna kvantitet kan
icke ifrågakomma för kemisk-teknisk förädling. En
ytterligare kvantitet kan också utnyttjas som foder men är icke
nödvändig för de uppväxande djuren. Denna kvantitet kan
utnyttjas för kemisk-teknisk förädling under förutsättning
att den framställda produkten betalar mera för vasslen
och skummjölken än deras fodervärde. Det rena
överskottet slutligen måste på något sätt förädlas, och man
kan ej räkna något visst pris för råvaran utan får nöja
sig med vad en viss fabrikation kan ge.
Ur skummjölken erhålles kasein och detta har en
mångsidig användning som råvara för limframställning, i
pappers- och i textilindustrierna, i färg- och lackindustrin
m.m. Det kan även användas för framställning av
plastic-liknande ämnen, t.ex. galalit och lanital ("mjölkull").
Kaseinpriset är för närvarande högt, och en
kaseintillverk-ning betalar mer än fodervärdet för skummjölken.
Priserna är emellertid mycket osäkra, och under normala
tider har en kaseintillverkning i vårt land icke kunnat
betala skummjölkens fodervärde. Det är emellertid
knappast troligt, att priserna åter skall sjunka så lågt.
Mjölksockret fås ur vassle och har en viss farmacevtisk
användning. Vasslen kan också användas som råvara för
ett flertal jäsningsprocesser, varvid huvudsakligen sockret
utnyttjas. Genom dessa kan framställas alkohol, ättiksyra,
mjölksyra, aceton, butanol, smörsyra. Genom andra
processer kan äggviteämnen, fett, penicillin osv. erhållas. De
flesta av dessa processer är emellertid tyvärr icke
ekonomiskt bärkraftiga. Alkoholjäsningen kunde ge ett visst pris
Autoreferat av föredrag vid 6:e Nordiska Kemistmötet den 28 augusti
1947.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
