Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 17 april 1948 - Sjöhistorisk Årsbok 1947, av J S—l - Fartygsmaskiner, del II & III, av N Lll - Reaktionsflyg, av N Gustafsson - Some basic characteristics of wire strain gauges and bridge circuits for these gauges, av T Rabe - Combustion and modern coal-burning equipment, av Wll - Untersuchungen über den Einfluss der Schaufelzahl auf die Wirkungsweise eines Freistrahlrades, av Ol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 april 1948
249
Sjöhistorisk Årsbok 1947, utgiven av Föreningen
Sveriges Sjöfartsmuseum, Stockholm 1947. 376 s., ill.
Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum presenterar i år sin
årsbok i större format och i mera förskönat skick än
föregående år. Årsbokens innehåll har i år särskilt intresse för
skeppsbyggaren genom att de flesta uppsatserna ägnas vår
varvs- och skeppsbyggnadshistoria, med huvudvikten lagd
på det äldre skeppsbyggeriet på vårt lands östra kuster.
Föreningen har för avsikt att i nästa årsbok ur samma
synpunkter belysa övriga delar av Sverige. Då det skulle
föra för långt att här gå in på varje artikel må här endast
omnämnas Karl-Erik Forsmarkers uppsats om Stockholms
stads skeppsvarv 1687—1694 och Theodor Hellmans
uppsats om Skeppsvarv och skeppsbyggeri i Ångermanland,
vilka båda artiklar är särskilt intressanta ur
skeppsbyggeri-teknisk synpunkt. Man erhåller här en god inblick i forna
tiders varvsproblem och i vissa avseenden synes
material-och arbetskraftsproblemen ha varit lika besvärliga som de
är i våra dagar för den storindustri, som vårt skeppsbyggeri
nu utgör. Av alla artiklar får man ett starkt intryck av det
förr så livliga skeppsbyggeriet utmed våra kuster, där
snart sagt fartyg timrades under goda tider på varje för
fartygsbygge lämplig plats. Två av uppsatserna
behandlar dessutom äldre skeppsbyggeri i våra grannländer. De
skildra olika varv och verksamheten vid dessa i
Österbotten och i Marstal i Danmark.
Samtliga artiklar i denna förnämliga årsbok är
illustrerade med gott bild- och planschmaterial. Den kritiske
skeppsbyggaren upptäcker dock att två varvsbilder (s. 204
och s. 253) synes visa samma fartyg, under det att resp.
författare hänför bilderna till olika fartyg och olika varv.
Misstaget saknar helt betydelse och understryker endast
forskarnas svårigheter, när det gäller att tränga in på ett
område av vår kulturhistoria, som förut icke har ägnats
så stor uppmärksamhet.
Den vackra årsboken lämnar ett gott vittnesbörd om vårt
tidigare skeppsbyggeri, som i våra dagar utvecklats till atl
inta en rangplats i världen. J S—l
Fartygsmaskiner, del II och III, 3:e uppl. av C Abr.
BiERGSTKÖM. Svenska Bokförlaget, Stockholm 1947. 380 +
+ 347 s. 18 + 21 kr.
Första upplagan av rektor Bergströms bekanta och
förtjänstfulla verk om fartygsmaskiner började utkomma
1917, då del I om hjälpläror och sjöångpannor förelåg.
Del II, om sjöångmaskiner, utkom 1922. Den nya
upplagan därav behandlar utöver det gamla innehållet bl.a.
ventilångmaskiner, och vidare avloppsturbiner enligt
Bauer-Wachs såväl som Götaverkens system.
Del III följde 1926. Sedan dess har mycket nytt inom
detta område tillkommit, och den senaste upplagans
sidantal är drygt ett hundratal mer än den förstas. Vid en
jämförelse finner man att särskilt kapitlen om
dieselmotorerna grundligt omarbetats och utvidgats. Bl.a.
beskrives där anläggningar med snabbgående motorer,
kuggväxlar och slirkopplingar. I avsnittet om fartygs byggnad
och utrustning ägnas nu några sidor åt svetsade fartyg,
och under rubriken propellrar får läsaren också inblick i
konstruktioner med hydrauliskt vridbara blad.
Delarna II och III av arbetet liksom detta i sin helhet är
givetvis i första hand avsett för eleverna vid
navigationsskolorna men kan även rekommenderas åt
skeppsbygg-nadsstuderande vid tekniska högskolor och åt andra, som
önskar sätta sig in i hithörande frågor. N Lll
Reaktionsflyg, av Sten Langby. Natur och Kultur,
Stockholm 1947. 248 s., 136 fig. 14 kr.
Efter en kort inledning om flygets utveckling övergår
förf. till reaktionsdriftens princip och dess
termodyna-miska grunder. Den klara och sakliga men samtidigt på
ett elegant sätt gjorda framställningen av dessa
grundläggande problem är bokens största förtjänst. Med stöd
av detta teoretiska underlag genomgås sedan reaktions-
motorns allmänna byggnad och dess olika delar som
kompressor, brännkammare, turbin, bränslesystem och bränslen
m.m. samt reaktionsmotorns driftförhållanden.
Boken avslutas av en mera katalogmässig beskrivning
av olika nu förefintliga reaktionsmotorer och
reaktionsflygplan. Denna del är mindre värdefull då utvecklingen
är i starkt framåtskridande; att den snart blir föråldrad
väger dock litet jämfört med det stora värdet och intresset
hos bokens första del. N Gustafsson
Soine basic eharacteristics of wire strain gauges and
bridge eircuits for these gauges, av Gotthard V A
Gustafsson. Flygtekn. Försöksanst. Medd. 22. Tekniska
Högskolans Rotaprinttryckeri, Stockholm 1947. 17 s., 5
fig. 2 kr.
Avhandlingen klarlägger beroendet av töjning och
temperatur hos ledningsmotståndet i en tråd klistrad på en
yta och använd som töjningsgivare. Förf. konstaterar här
bl.a., att hans resultat avviker från den formel, som
angivits i en av hans svenska källor. Avvikelsen beror dock
på en skiljaktighet i valda definitioner av specifika
motståndets temperaturkoefficient. De faktorer undersökas,
som bestämma känsligheten hos använda elektriska
bryggkopplingar. Här belyses bl.a. närmare den
kompromiss, som måste göras mellan kraven på känslighet, kort
inställningstid hos galvanometern och låg total
effektförbrukning. Sambandet mellan töjning och
motståndsändring utredes, vilket befinnes vara olinjärt, så att
känsligheten är större för förlängning än för förkortning.
Ävenledes besvaras frågan om hur mätanordningen skall vara
beskaffad för att ge ett i första och andra approximationen
linjärt samband mellan töjning och avläst mätvärde. Om i
en Wheatstone-brygga med nollinstrument den ena grenen
utgöres av en töjningsmätare med motståndet Rt och
relativa töjningskänsligheten g i serie med ett fast motstånd R.2
och den andra grenen av en kalibrerad motståndstråd, bör
sålunda det fasta motståndet i?2 väljas så att RjRr 1=
(= (g + 1 )l(g—1). Om i stället bryggan är anordnad för
avläsning av instrumentutslag erhålles som villkor ett
betydligt mer komplicerat samband mellan de olika
motståndsvärdena.
Det är icke ovanligt att för temperaturkompensering låta
två av mätbryggans grenar bestå av töjningsgivare, som
ibland med fördel kunna anbringas så på objektet, att man
får en fördubbling av känsligheten. Förf. berör icke dessa
möjligheter. Avhandlingen utgör dock en värdefull tillgång
för dem, som syssla med noggrannare töjningsmätningar.
T Rabe
Combustion and modern coal-burning equipment,
av J Leslie Catto-n. Pitman & Sons, London 1946. 121 s.,
50 fig. 10/6 sh.
Avsikten med föreliggande bok synes främst vara att ge
icke fackmannen en inblick i hur förbränningen sker i en
eldstad och vad man har för apparater för koleldning.
Framställningen är begränsad till småanläggningar, i stort
sett motsvarande behovet för uppvärmning av fastigheter.
Stor vikt lägges vid koleldningens automatisering, dels
med hänsyn till förbättring av verkningsgraden, dels med
hänsyn till konkurrensen med olja ur driftsynpunkt.
Sålunda beskrives många olika stokeranordningar, och för
den automatiska regleringen både av pannanläggningen
ocli av värmeanläggningen redogöres också. För
regleringen av rumstemperaturen rekommenderas individuell
kontroll med en termostat för varje rum och en liten
motorventil som reglerande organ. Wll
Untersuchungen über den Einfluss der Schaufelzahl
auf die Wirkungsweise eines Freistrahlrades, av H
Fikret Taygun. Mitt. 1 Inst. Hydraulik u. hydraul. Masch.
ETH Zürich. Gebr. Leemann & Co., Zürich 1946. 83 s.,
30 fig. 7,20 fr.
I inledningen omnämnes tidigare utförda, mera kända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
