- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
257

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 17 april 1948 - Nya europeiska bilar, av EBr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 april 19A8

257

Nya europeiska bilar. Den första bilutställningen i Paris
efter kriget hösten 1946 hade som väntat icke några mera
betydande detaljnyheter att uppvisa. Brådskan att komma
i gång med stor serieproduktion har icke medgivit några
vidlyftiga experimentarbeten. Av produktionen av
personbilar har staten föreskrivit, att ca 90 % skall exporteras
och endast 10 % användas för de mest nödvändiga inhemska
behoven, vartill i första hand räknas bilar för
administrativt bruk. I fråga om lastbilar torde dock större del av
tillverkningen i första hand användas inom landet, då
behovet av dylika är mycket stort, man uppskattar det till
ca 70 000 lastbilar. På 1920-talet tillverkade Frankrike ca
50 000 lastbilar per år, men produktionen nedgick, så att
tillverkningen 1938 endast uppgick till ca 25 000. Samma
år producerades i USA över 1 miljon och i England och
Tyskland respektive 180 000 och 165 000 lastbilar och
omnibussar.

På utställningen fanns 109 olika biltyper representerade,
dels småvagnar, huvudsakligen franska, i stort antal, en del
amerikanska större personbilar — i allmänhet jättar
gentemot de franska — samt ett antal lastbils- och
omnibuss-märken. De franska småvagnarna utmärkte sig som vanligt
för ganska avancerade karosserier med strömlinjeformade
flyglar och stjärtparti. De hade dock icke i samma grad
som de stora amerikanska vagnarna de avskräckande
plåtformationerna framtill. Man hade tydligen ansträngt
sig att skapa vagnar med största möjliga driftekonomi,
verkliga småvagnar för högst fyra personer. Viktigast
bland dessa synes Renault med 4 hk* luftkyld motor för
fyra personer och 0,25 1/mil bensinförbrukning vid normal
landsvägsfart tydligen vara. Företaget är numera
stats-drivet och man räknar därför med, att Renault därigenom
kommer att få ansenliga fördelar framför privatägda
bilfabriker i fråga om kraft- och råmaterialtilldelningar. Av
denna vagn lär 80 % av produktionen vara reserverad för
export. Mathis-fabriken utställde en trehjulig vagn för tre
personer, fig. 1. Motorn var tvåcylindrig, luftkyld och har
liggande cylindrar samt uppges förbruka 3 1 bensin per
100 km vid 65 km/h; cylinderdiameter var 75 mm och
slaglängd 80 mm. Vagnen har två styrbara hjul framtill och
ett baktill samt är framhjulsdriven. Viktminskningen
genom denna anordning uppgår till 25—30 % jämfört med
en fyrhjulig bil av samma kapacitet. Stabiliteten vid
ringpunkteringar blir dessutom ökad vid trehjulsvagnar och
det mitt i vägbanan gående hjulet får i regel mindre
ringslitning än de övriga. Utställningens minsta vagn var en
Rovin, som vid en färdhastighet av 70 km/h använder 0,25
1/mil bensin. Panhard uppvisade bl.a. en fyrdörrars
fyr-sitsig vagn av 475 kg vikt med tvåcylindrig liggande,
luftkyld motor. Vikten har blivit ansenligt minskad genom
användning av lättmetallkonstruktioner för karosseriet.
Av intresse är också Simca, konstruktör Grégoire, med en
tvåcylindrig luftkyld motor, fig. 2, på 15 hk vid 4 000 r/m,
vagnsvikt 500 kg och en bensinförbrukning av 0,6 1/mil vid
70 km/h. Licens för denna småvagn av för klassen normala
dimensioner är såld till USA och England, övervägande
antalet europeiska småvagnar hade hydrauliska
fyrhjulsbrom-sar, separat framhjulsfjädring, ofta i kombination med
torsionsstänger och spiralfjädrar, luftkylda två- eller
fyr-cylindriga motorer, till stor del med liggande cylindrar,
varigenom vibrationerna för karosserierna minskas jämfört
med ordinära stående cylindrar. Panhard använde på en
modell torsionsstänger för ventilfjädrar.

Lastbilarna varierade betydligt i storlek och de största
typerna var övervägande försedda med
förkammaremoto-rer (semi-diesel). Chenard & Walker utställde en 1,5 t
lastbil med tvåcylindrig tvåtaktsmotor och torsionsfjädrar
för bakhjulen. Bromssystemen var i regel av hydraulisk
typ utom för de större med dieselmotorer försedda
vagnarna, där tryckluftsbromsar dominerade. En speciellt för

* De angivna små lik-siffrorna måste vara klassificeringssiffror;
verkliga maximieffekten torde vara 5—7 gånger större.

färd i afrikanska ökenområden avsedd buss tilldrog sig
stort intresse. Den hade 15 flygplansfåtöljer, som kunde
fällas bakåt i sovläge, samt stort isskåp för proviant.

Genomgående för de flesta personbilsmodellerna var
konstruktionerna för att nedbringa vikt och
bränsleförbrukning. Särskilt överraskande var det stora antalet luftkylda
två- och fyrcylindriga motorer med liggande cylindrar, där
krigserfarenheterna på motorcykelområdet tydligen burit
frukt.

Under de första åtta månaderna av 1947 tillverkades i
Frankrike 41 719 personbilar, varav Citroen, Peugeot,
Renault och Simca svarade för 39 193. Alla dessa bilar var i
stort av förkrigstyp och de ovan omnämnda
okonventionella biltyperna kan betraktas som prototyper, ännu icke
färdiga för seriemässig produktion. Efter den första
bilutställningen på hösten 1946 har, som visat sig på 1947 års
sedvanliga "automobilsalong" i Paris, flera av dessa
provbilar undergått vissa förändringar, som fortgående
väg-provningar synbarligen framtvingat, men endast Renaults
4 hk lyftkylda småvagn synes ännu ha nått
produktionsstadiet.

Alltjämt dominerar de avancerade aerodynamiska
karos-seriformerna samt motor- och chassikonstruktioner,
avsedda att skapa största möjliga ekonomi. Däremot synes
icke en i detta avseende så väsentlig sak som ökat
kompressionsförhållande för motorerna ha utnyttjats i någon
högre grad. Flertalet motorer arbetar med
kompressionsförhållanden mellan 6,3 och 7. I USA, där genom det fortgåen-

Fig. 1. Självbärande aluminiumkaross (Mathis).

Fig. 2. Luftkyld motor (Grégoire—Simca).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free