Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 17 april 1948 - Nya europeiska bilar, av EBr - Kolvslipning, av Hf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
TEKNISK TIDSKRIFT
de samarbetet mellan bil- och oljeindustrierna
förutsättningarna att på denna väg uppnå väsentliga framsteg är
mycket större än i Europa, synes man ha möjligheter att om
några år kunna utnyttja motorer med
kompressionsförhållanden åtminstone mellan 8 och 9, vilket i och för sig
betyder 25—35 % bättre bränsleekonomi för en given
motorstorlek (se Tekn. T. 1947 s. 854). De sålunda på olika
vägar framgående konstruktionsutvecklingarna i USA och
Europa synes nu återigen, liksom förhållandet varit före
kriget, ha utsikter att verka befruktande på varandra.
Härigenom minskas riskerna för att framtidens bilar blir
ekonomiska på bekostnad av komfort, hållbarhet och
väg-egenskaper eller tvärtom, vilket en ensidig utveckling efter
europeisk respektive amerikansk linje möjligen kunde
tänkas resultera i.
På den senaste Parissalongen visades en del hydrauliska
växellådor och även elektromagnetiska dylika, t.ex.
Michelet, fig. 3. Placering av motor med växellåda,
differential-och drivaxlar antingen framtill för framhjulsdrift eller
också hela enheten baktill för bakhjulsdrift synes
fullständigt ersätta sedvanlig placering av motorn framtill med
lång kardanaxel och bakhjulsdrift. Renaults ovannämnda
4 hk bil (28 hk) har sålunda motor- och
transmissionsaggregatet baktill, vilket emellertid är ovanligt för en så liten
vagn, då dessa bilstorlekar i regel föredrar den mera
beprövade framhjulsdriften. Vanligen är det större
personbilar och bussar, som har den nämnda
bakhjulsmonteringen.
Praktiskt taget alla de europeiska motorerna har
toppventiler, ibland med överliggande kamaxel, några t.o.m. med
hydraulisk ventilpåverkan. Den 1946 utställda Rovin-vagnen
(utställningens minsta bil) hade 1947 fått en annan, något
större motor av sidventilstyp, 2 hk "rated effekt",
vattenkyld, tvåcylindrig med kompressionsförhållandet 6,3,
vilken enligt uppgift skulle vara färdig för serietillverkning.
Fig. 3. Elektromagnetisk, fyrväxlad växellåda och
automatisk koppling (Michelet).
Fig. 4. Gregoires ram- och torpedkonstruktion.
Fig. 5. Hydraulisk ventilmekanism på V-S motor (Claveau).
Fig. 6. Skivhjul för
kylning av
broms-trumman.
I stället för den ovannämnda lilla Gregoire-bilen av 1946
med luftkyld, tvåcylindrig motor uppvisades på salongen
1947 en större fyrcylindrig Gregoire-vagn, som emellertid
hade samma karakteristiska torped- och ramkonstruktion
(fig. 4). Av här i landet mera kända personbilstyper
utställdes en Skoda nr 1101 med fyrcylindrig toppventilmotor
på 1089 cm3, 32 hk vid 4 000 r/m samt växellåda med fyra
växlar framåt. Bugatti hade flera olika typer, bl.a. en 1 500
cm3 fyrcylindrig racermotor med två överliggande
kamaxlar och en stor Roots-kompressor, som enligt uppgift
utvecklade effekter på upp till 240 hk på bromsbänk. Den
franska versionen av Fiat 500, för att nämna ännu en i
Sverige känd italiensk bil, är den förut omnämnda Simca
Cinq, 16 hk vid 3 500 r/m, med karosseri, som rönt
amerikanskt inflytande.
Även större lyxvagnar utställdes t.ex. Delahaye, Isotta
Fraschini och Claveau, av vilka de båda sistnämnda har
V-8 motorer av toppventilutförande. Isotta har hydrauliskt
påverkade ventiler med kamaxeln anbringad mellan
cylinderblocken. Claveau har även hydrauliskt påverkade
ventiler (fig. 5). Växellådorna till sistnämnda typer har fem
växlar framåt, varav en är överväxel.
Slutligen kan en på några vagnar förekommande
kyl-ningsanordning för hjulbromstrummorna nämnas. Vid
denna har hjulskivorna eller ekrarna utbildats som ett
slags fläktar, fig. 6 (Ingeniören 26 juli 1947; Automob. Eng.
dec. 1947). EBr
Kolvslipning. Kolvar till förbränningsmotorer utsätts
för mycket stora temperaturvariationer under drift.
Arbetstemperaturen är hög. Detta medför att kolvarnas
dimensioner ändras kraftigt, då kolvtemperaturen ändras
från kallt tillstånd till driftstemperatur. Eftersom kolven
blir varmast vid toppänden ökar diametern där mest
under uppvärmningen. Det är därför lämpligt att vid
tillverkningen av kolvar göra toppänden med mindre
diameter än neränden. Materialfördelningen i kolven medför
vidare att partierna vid kolvbultsinfästningen utvidgar sig
mer än kolvens övriga delar. Man finner det därför
lämpligt att göra kolvens nederdel oval.
Det finns i marknaden maskiner efter olika principer som
automatiskt bearbetar kolvarna till former nära lika med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
