Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 17 april 1948 - TNC: 8. Metalliska formvaror, av J W - Tillägg, av Isak Forslund och Alf Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
TEKNISK TIDSKRIFT
TNC
8. Metalliska formvaror
Som resultat av en grundlig utredning angående namn på
vissa varugrupper kunde TNC år 1945 lämna en
rekommendation av termerna mängdvara, formvara och
sakvara; se TNC 7 s. 19. Här skall blott i korthet erinras om
att mängdvara är sådant som olja, pasta, ull, medan
formvara, t.ex. plåt, tråd, mursten, kännetecknas av en viss
måttbestämd formgivning, som mer eller mindre tydligt
kvarstår efter bearbetning eller hopfogning, eller
bådadera, till den färdiga sakvaran, som kan vara t.ex.
plåtaskar, magnetspolar, hus. Formvarorna angavs i sin tur
kunna uppdelas i endimensionellt bestämda formvaror,
med bestämd tjocklek men tämligen godtyckliga
dimensioner i övrigt, t.ex. plåt, papper, tyg, och tvådimensionellt
bestämda formvaror, som har bestämt tvärsnitt med
tämligen godtycklig längd, t.ex. tråd, rör, bräder, samt
tredimensionellt bestämda formvaror med allsidigt bestämd
form, t.ex. mursten, keramiska plattor, parkettstav.
Här följer några viktiga och under många år diskuterade
termer för metalliska formvaror, ävensom några besläktade
sakvarutermer. Det skall erinras om att varuental (se
TNC 7 s. 14) är en sammanfattningsterm för s.k.
ämnesnamn och kollektiv, vilka karakteriseras av sin entalsform
och av att de kan få de kvantitativa förstärkningsorden
"all" och "mycken", men inte "hel" och "stor" och,
eftersom de är ental, inte heller "alla" och "många". Typiska
varuental är sand (all sanden, mycken sand), bohag (allt
bohaget, mycket bohag), medan t.ex. batteri (hela
batteriet, många batterier osv.) och rör (ett stort rör, alla
rören osv.) inte är varuental. Vissa ord, t.ex. plåt, kan
användas både som varuental (all plåten, mycken plåt)
och som vanliga föremålsnamn (hela plåten, en stor plåt,
alla plåtarna, många plåtar).
plåt, 1 (varuental:) endimensionellt bestämd metallisk
formvara tjockare än folie (se d.o.), t.ex. ett parti
stålplåt, 2 föremål utgörande enhet av eller utskuret av plåt 1,
t.ex. en täckplåt
Anm. Efter tjockleken benämnes grovplåt, mediumplåt
och tunnplåt. Mellangränserna sättes vanligen vid ca 5 och
3 mm. Jfr bleck och folie.
bleck, tämligen plant föremål av tunnplåt med vanligen
högst 1 mm tjocklek, t.ex. fönsterbleck, låsbleck
Anm. Ordet användes ibland som förled i ssgr utgörande
namn på föremål av plåt av ovannämnda slag, t.ex.
bleckburk, men kan i sådana fall lämpligen ersättas med plåt,
t.ex. plåtburk.
bleckplåt, hellre vitplåt, förtent stålplåt av vanligen högst
0,6 mm tjocklek
folie, 1 (varuental:) -n eller -t, endimensionellt bestämd
metallisk formvara av mycket liten tjocklek, högst ca 0,05
mm, 2 -n, -r, föremål utgörande enhet av folie 1
Anm. Som oböjd ordform förekommer även folium.
stång, 1 (varuental:) tvådimensionellt bestämd stel
formvara med fullt tvärsnitt, t.ex. ett parti rundstång, 2
föremål, till formen anslutande sig till 1, t.ex. en ledstång
tråd, 1 (varuental:) tvådimensionellt bestämd böjlig
formvara med runt, regelbundet månghörnigt eller annat
koncentrerat fullt tvärsnitt, t.ex. ett parti koppartråd, 2
föremål, till formen anslutande sig till 1, t.ex.: en
förbind-ningstråd; jfr band
band, 1 (varuental:) tvådimensionellt bestämd böjlig
formvara med tämligen långsträckt, åtminstone i stort sett
rektangulärt, fullt tvärsnitt, t.ex. ett parti stålband, 2
föremål, till formen anslutande sig till 1, t.ex. ett måttband
rör, långsträckt, ihåligt föremål med (tämligen) konstant
tvärsnitt, som i regel begränsas av två parallella, slutna
konturer, oftast runda
rundstång, rundtråd, rundrör, stång, tråd, rör, med runt
tvärsnitt
hal v rund stång, halvrundtråd, stång, tråd, med halvrunt
tvärsnitt
segmentstång, segmenttråd, stång, tråd, med
cirkel-segmentformigt tvärsnitt
kvadratstång, kvadrattråd, stång, tråd, med kvadratiskt
tvärsnitt
plattstång, stång med tämligen långsträckt rektangulärt
tvärsnitt
skena, don eller detalj, i regel av metall, av långsträckt
och (tämligen) platt form, avsett som stöd, styrning,
ledning, skoning o.d., t.ex. spårvägsskena, ledskena i turbin,
ledningsskena i elställverk, trappskena
profilstång, profilrör, stång, rör, med annat tvärsnitt än
runt, regelbundet månghörnigt eller rektangulärt;
profilstång benämnes efter tvärsnittet I-stång, T-stång, U-stång,
vinkelstång eller L-stång (se d.o.), Z-stång
Anm. Gränsen mellan profilstång och annan stång,
liksom mellan profilrör och andra rör, är i viss mån flytande
och får bero på enskilda avgöranden. Profilstång av olika
slag kallas särskilt i talspråk gemensamt ofta "profiler".
profiltråd, tråd med annat tvärsnitt än runt eller
regelbundet månghörnigt
Anm. Gränsen mellan profiltråd och annan tråd är i viss
mån flytande och får bero på enskilda avgöranden.
profilband, band med annat tvärsnitt än rätlinjigt
rektangulärt, t.ex. räfflat band
profilvara; sammanfattningsnamn för profilstång,
profiltråd, profilband och profilrör
balk, stångformig, liggande byggnadsdel med bärande
uppgift; kan vara av stål, vanligen skuren av I-stång eller
U-stång, då den kallas I-balk, U-balk, eller av armerad
betong, eller av trä med sammansatt tvärsnitt;
motsvarande byggnadsdel gjord av en stock kallas bjälke
Anm. termen balk (varuental) användes även för
formvaran avsedd för balkar enligt definitionen, vilket får
anses tillåtligt fastän onödigt.
fläns i profilstång eller balk, skivformig del med den ena
eller båda kanterna fria, avsedd för anliggning mot andra
föremål; en L-stång har två flänsar, och likaså I-stången
liv i profilstång eller balk, skivformig del mellan flänsar
eller mellan fläns och annan utpräglad del, t.ex. liv i
I-stång eller i järnvägsräl
vinkelstång i= L-stång (icke: vinkel järn), profilstång med
L-formigt tvärsnitt, oftast med rät vinkel mellan flänsarna;
kan vara likflänsig eller olikflänsig.
räl -en -er (icke: räls), 1 (varuental:) profilstång avsedd
för: 2 stångformigt föremål av stål, avsett att sammanfogas
med andra dylika till järnvägsspår o.d.; kallas, särskilt vid
spårvägar, även skena, se d.o.; rälens delar kallas fot, liv
och huvud J W
Tillägg. Med min artikel i Tekn. T. 1948 s. 103 avsåg jag
uteslutande att lämna en redogörelse för en ny
precisions-gjutningsmetod och hade självfallet ej för avsikt att ingå
på ett bedömande av vem eller vilka, som innehade patent
till metoden i fråga. Det har nu för mig angivits, att
uppfinnaren av precisionsgjutningsmetoden var en amerikansk
ingenjör, Thoger G Jungersen. Denne erhöll redan före
senaste världskriget patent på metoden i länder av större
betydelse. Ensamrätten till metodens exploatering i Sverige
överlät Jungersen redan 1937 till ett svenskt företag, som
sedan dess har använt precisionsgjutningsmetoden och på
senaste tid dessutom i samråd med Jungersen upplåtit
licens till annat företag. Då jag självfallet icke har någon
möjlighet att bedöma den lagliga rätten till patenten, vill
jag endast påpeka, att blivande licensinnehavare bör iaktta
försiktighet vid licens’ förvärvande. Isak Forslund
I min uppsats i Tekn. T. 1948 har på s. 101 en mening
råkat bortfalla i sista stycket på första spalten; "metoden"
syftar där icke på Meehanite-metoden, utan på andra
ymp-ningsmetoder, som används av vissa gjuterier. Alf öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
