Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 15 maj 1948 - Varför kan USA tillverka tidskriftspapper men inte vi? av Carl J Bergendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj IMS
317
Varför kan USA tillverka tidskriftspapper
men inte vi?
Civilingenjör Carl / Bergendahl, Lilla Edet
Papperets roll som kulturbärare och
betydelsefull faktor i vårt liv är obestridd. Dagligen
använder vi stora mängder papper men tänker kanske
inte alltid på, att kvaliteten på papperet
varierar alltefter användningssättet. Dagstidningarna
måste ha ett billigt papper, som lämpar sig för
den använda tryckmetoden men som
egentligen inte behöver vara starkt. För
påspap-per är styrkan betydelsefull, och detta gäller i
ännu högre grad för omslagspapper. Skrivpapper
måste vara så tillverkat, att man kan skriva på
det med bläck och det måste också kunna
förvaras under många år utan att försämras i
kvalitet. Även ett tidskriftspapper måste uppfylla
vissa fordringar för att passa sitt ändamål.
Tidskriftspapperets egenskaper
I allmänhet användes över hela världen samma
typ av papper för ett speciellt
användningsområde. Sålunda är tidningspapperet i Amerika av
samma kvalitet som tidningspapperet i Sverige.
När det gäller tidskriftspapper är det inte svårt
ens för en lekman att upptäcka skillnaden mellan
det papper, som användes i populära amerikanska
magasin, och det som användes i motsvarande
svenska tidskrifter — en jämförelse som
otvetydigt utfaller till det svenska papperets nackdel
När jag här talar om "populära amerikanska
magasin" menar jag de större tidskrifterna, som i
Amerika tryckas i miljonupplagor och som också
finner sin väg till Sverige, t.ex. Life, Collier,
Satur-day Evening Post, Look etc. Det måste också i
sanningens namn erkännas, att det även i Amerika
finns tidskrifter, som är tryckta på mindre gott och
t.o.m. mycket dåligt papper. Detta gäller speciellt
boulevardmagasinen och de tidskrifter som
publicerar tecknade skämtserier. I tidskrifter av denna
karaktär fästes ju föga avseende vid kvaliteten
på trycket — innehållet eller kanske snarare
hjältens eller hjältinnans öden och äventyr är det
väsentliga! Anledningarna till att de stora
amerikanska magasinen använder ett papper av en
jämförelsevis hög kvalitet är många, bl.a. den
starka konkurrensen om annonserna, men också
läsarnas stora fordringar. Det berättas t.ex. att en
av anledningarna till Life’s stora succé — tid-
676.33(73 : 485)
skriften är bara något över tio år gammal —
beror på att den, när den startade, hade ett papper
som var avsevärt mycket bättre än vad
konkurrenterna hade och att den därför kunde få ett
synnerligen gott tryck och en stor annonsstock.
En annan bidragande orsak till att
papperskvaliteten i magasinen är hög i Amerika kan man
förmodligen också finna i det faktum, att
förlagsverksamhet och tryckeri i regel är skilda företag.
De stora förlagen låter trycka sina tidskrifter hos
de tryckerier som framställer det bästa kvalitativa
resultatet, och tryckerierna måste därför, för att
stå sig i konkurrensen, bemöda sig 0111 att ha
lämpliga råvaror, först och främst ett gott papper,
lör att åstadkomma ett vackert tryck.
Nöjer man sig emellertid inte bara med att med
en lekmans ögon konstatera, att det är en mycket
stor skillnad mellan svenskt och amerikanskt
tidskriftspapper utan även laboratoriemässigt provar
olika sorters papper, finner man, att det
verkligen finns flera markanta skillnader, rent
siffermässigt. I tabell t har provningsresultaten från
ett antal amerikanska och svenska
tidskriftspapper sammanställts. Jämföres i första hand
ytvikterna finner man, att de svenska
veckotidningarna använder ett papper av i stort sett
samma gramvikt, ca 60 g/nr; endast Se utgör ett
undantag med en gramvikt av ca 73 g/m2. Det
Tabell 1. Egenskaper hos svenska och amerikanska
magasinpapper
Gr amvikt Tjock- Bulk Glättning Vithet Opa-
lek citet
g/m2 mm cm3/g
Vårt Hem ....... 61 0,069 1,13 108 59,4 94,2
Det Bästa ....... 58 0,088 1,51 128 57,9 99,6
Hemmets Journal. 58 0,060 1,03 65 64,0 97,8
Folket i Bild 58 0,060 1,03 48 58,4 99,6
Se .............. 73 0,086 1,18 71 60,1 97,7
Collier .......... 59 0,055 0,93 34 64,0 96,0
68 0,057 0,84 44 70,1 99,4
Life ............ 84 0,070 0,83 39 62,1 100,0
73 0,064 0,87 45 63,6 99,2
Post ............ 66 0,056 0,85 46 67,9 98,8
54 0,049 0,90 29 71,4 91,5
62 0,061 0,98 26 71,2 96,8
72 0,059 0,82 28 69,1 97,5
Teknisk Tidskrift. 70 0.058 0,83 — 80,7 93.6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
