Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 15 maj 1948 - Varför kan USA tillverka tidskriftspapper men inte vi? av Carl J Bergendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
TEKNIS K TIDSKRIFT
är avsevärt svårare att finna samma
standardisering av gramvikten bland de amerikanska
magasinen; här varierar gramvikten från ca 54 g/nr
för ett papper använt i Post till 84 g/nr för ett
papper använt i Life. De svenska
veckotidningarna använder som regel endast en kvalitet
genomgående för bela tidningen, då däremot
amerikanarna utnyttjar olika gramvikter och olika
kvaliteter för olika sektioner av tidskrifterna,
beroende på det material som skall tryckas och det
tryckförfarande som skall användas. I och för sig
spelar papperets gramvikt ingen roll, men dess
opacitet och tjocklek har ett intimt samband med
gramvikten, ett förhållande som strax skall
beröras något mera ingående. Däremot inverkar
papperets gramvikt direkt på priset för den
färdiga tidningen; en lägre gram vikt ger flera meter
papper per kilo och således en billigare råvara.
Styrkeegenskaperna, såsom avslitningslängd och
sprängstyrka, är av mindre betydelse för
tidskriftspapper. Minimifordringarna är att
papperet går att köra genom tryckpressarna utan
pappersbrott och att det går att falsa.
Tjockleken hos det amerikanska papperet är
oftast avsevärt mycket mindre än hos
motsvarande svenska papperskvaliteter. Detta återspeglar sig
med största tydlighet om man jämför papperens
bulkfaktör, dvs. papperets tjocklek dividerad med
dess gramvikt. Post har en bulkfaktor av 0,85—
0,90, Collier 0,84—0,93, Life 0,83—0,87, Vårt
Hem 1,13 och Det Bästa 1,51. I överensstämmelse
med detta har det amerikanska papperet högre
specifik vikt än det svenska men är också i
allmänhet slätare, vilket givetvis inverkar på
tjockleken av den färdiga tidskriften. En hög
bulkfaktor ger en tjockare tidning för samma sidantal.
Hur förhållandet mellan papperets släthet och den
färdiga tidskriftens tjocklek skall avvägas måste
givetvis avgöras från fall till fall, beroende på
vilket intryck man vill göra på kunden-läsaren.
Med andra ord, om man så att säga vill dupera
kunden till att tro, att han köper en till sidantalet
omfångsrik tidskrift när ban väljer en tidning
som ser tjock ut. De amerikanska magasinen som
här jämföras med de svenska är omfångsrika till
både tjocklek och sidantal.
Vad som hittills sagts om slätheten hos de olika
papperssorterna bekräftas om man uppmäter
glättningen med Bendtsens glättningsmätare. Av
tabellen framgår med full tydlighet, att de
amerikanska papperen ligger i en klass för sig själva,
ett förhållande som också återspeglar sig i
tryckningsresultatet. Vad ögat dock kanske främst
fäster sig vid vid en jämförelse mellan svenskt
och amerikanska tidskriftspapper är den höga
vitheten hos det amerikanska papperet. Också
detta förhållande kan påvisas och framgår med
full tydlighet av de vithetsbestämningar, som
utförts med General Electrics vithetsmätare med
blått filter och som finns sammanställda i tabel-
len. Vitheten lios de svenska papperskvaliteterna
sammanfaller i stort sett med vitheten lios oblekt
massa, ca 60 G.E., då däremot vitheten hos det
amerikanska papperet ligger relativt nära vitheten
hos blekt kemisk massa, 80 G.E. Papperet med
den högre vitheten kommer givetvis att ge en
bättre kontrast och briljans hos den tryckta
tidskriften och är samtidigt också behagligare för
ögat. I tabellen är också de olika
papperssorternas opacitet uppgivna. Anmärkningsvärd är den
höga opaciteten hos det papper, som användes i
Life, och en av de papperskvaliteter, som använts
i Collier, vilka värden tyder på, att speciella
papperskvaliteter kommit till användning. Hög
opacitet har även de papper, som använts i Det Bästa
och i Folket i Bild. Emellertid har
opacitetsvär-dena icke omräknats till specifika värden, varför
de inte är fullt jämförbara, enär papperets
tjocklek här spelar en avgörande roll.
Det bestrukna papperet
Vad som redan sagts ger vid handen, att
tidskriftspapperet i Amerika måste tillverkas av
delvis andra råvaror och på ett annat sätt än
papperet i Sverige. Tabell 2 ger den ungefärliga
fibersammansättningen hos de olika
papperskvaliteterna samt också askhalten. De svenska
papperssorterna är tillverkade av i huvudsak slipmassa
med en mindre mängd kemisk massa och i
allmänhet utan några större kvantiteter
fyllnads-ämnen. Undantag från denna regel utgör papperet
i Hemmets Journal och i Folket i Bild. De
amerikanska papperssorterna har genomgående en
hög tillsats av fyllnadsämnen, och fibrerna
utgörs av kemisk massa. Emellertid är de
amerikanska papperskvaliteterna av två skilda typer,
dels superglättat blekt papper såsom i Post, dels
bestruket papper, "coated paper", såsom i Life,
vilket förklarar den höga kvaliteten hos detta
senare papper trots den höga halten av slipmassa.
Tillverkningen av det blekta papperet sker på
pappersmaskiner av konventionell typ, även om
maskinerna körs avsevärt fortare än vad vi är
Tabell 2. Sammansättning lios svenska och amerikanska
magasinpapper
Slipmassa Cellulosa Askhalt
% % %
Vårt Hem .............. ....... 70 30 4
Det Bästa .............. ....... 80 20 1
Hemmets Journal ...... ....... 65 35 17
Folket i Bild ........... ....... 70 30 11
Se ..................... ....... SO 20 4
Collier ................ 100 19
— 100 28*
Life ................... ....... 60 40 26*
Post ................... ....... — 100 16
Look .................. ....... Spår 100 22
Spår 100 22
Teknisk Tidskrift ....... — 1 (K) 20
* bestruket papper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
