- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
333

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 22 maj 1948 - Bilmotorns försmutsning vid intermittent drift, av Einar Bohr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 maj 1948

33.°»

Bilmotorns försmutsning vid intermittent drift

Ingenjör Einar Bohr, Stockholm

021.891.2 : 021.43

Bilmotorns kylvatten- ocli oljerum är ur
uppvärmnings- och avsvalningssynpunkt mycket
olika anordnade. Kylvattnet, som till mängden
är flera gånger större än oljemängden, uppfyller
sina cirkulationsrum fullständigt och blir genom
sitt läge i motorn hastigt uppvärmt ocli långsamt
avkylt. Huvudparten av oljan i motorns nedersta
del, oljesumpen, är helt skild från kylsystemets
funktionsområde och uppvärmes relativt
långsamt samt svalnar vid stillestånd relativt snabbt.
Endast en mindre del av oljan deltar på en gång
i cirkulationen. Denna oljemängd pumpas ut i
borrningar, kanaler och rör till de olika
glidytorna samt slungas av vevrörelsen åt sidorna och
uppåt i vevhusets övre del och cylinderlopp och
får sedan av sin tyngd rinna tillbaka till sumpen,
fullbordande kretsloppet. Därvid uppsamlar den
spåren av alla felaktigheter i motorns gång i
form av mer eller mindre fasta uppslamningar
och flytande föroreningar. Den anger sålunda
motorns driftstillstånd och driftförhållanden
genom graden av sin förorening. Den har också en
viss självrenande förmåga: genom
huvudförrådets relativa orörlighet kan åtminstone större
delen av de tyngre föroreningarna (järn och
kisel-föreningar) sjunka till botten och pumpen få olja
från förhållandevis renare, övre skikt. Mera
lättflyktiga utspädningar kan, om oljan har
tillräckligt hög temperatur, förångas och bortföras av
ventilationen eller t.o.m. förbrännas, om
drift-temperaturen hålles hög och förgasaren lämnar
magert blandningsförhållande. En stor del av i
oljan befintligt siam (sot- ocli hartsämnen m.m.)
följer i allmänhet med i cirkulationen och kan,
genom att avsättas på bestämda ställen i allt mer
ökad mängd, då oljans mättningsgräns för
smutsuppblandning överskrides eller utfällning genom
kondensation på kallare ytor sker, skapa
allvarliga störningsrisker för motorn. Så länge oljans
förorening håller sig under mättnadsgränsen och
kondensationsrisk icke föreligger, medför den
emellertid i och för sig icke någon nämnvärd
risk. Den för oljefilmens bildande ocli stabilitet
kännetecknande molekylära strukturen hos oljan
förändras icke märkbart under tusentals mils
körning. Kunde den yttre avtätningen göras
fullkomlig, skulle oljans karaktär av
förbrukningsmaterial försvinna och den i stället kunna räknas
som ett konslruktionselement för nedbringande

av friktionsförluster och nötning. Emellertid ar
tätningen tör kolvarnas fram- och fillbakagående
rörelse synnerligen svår att få effektiv. Här sker
ett ständigt utbyte av produkter: nedblåsning och
nedsköljning av förbränningsprodukter från
kom-pressionsrummet till vevhuset och olja från detta
till förbränningsrummet, det förra medförande
försmutsning, det senare direkta oljeförluster.
Studiet av dessa förhållanden har i samband med
de moderna, högeffektiva motorsmörjoljornas
tillkomst blivit ett av de viktigaste på området.

Detergenta och dispersenta smörjoljor

Analyser av förorenad vevhusolja och de fasta
smutsavsättningarna i motorn klargjorde snart,
att problemet har flera inverkande faktorer, av
vilka de viktøgaste är motorns driftförhållanden,
skötsel ocli konstruktion samt bränslets
beskaffenhet. Däremot liar man icke kunnat konstatera,
att de nya, ofta med benämningen "detergenta"
betecknade motoroljorna har någon nämnvärd
del i försmutsningen (genom oxidation e.d.),
vilket däremot någon gång kunde inräffa med
för-krigsoljorna, numera inom fackkretsar benämnda
"Regular" till skillnad från de nya typerna, som
benämnes "Premium" resp. "Heavy Duty". Dessa
senare är nämligen stabila vid de högsta
förekommande temperaturer och lagerbelastningar,
som uppträder under motordriften, och deras
tillkomst har även möjliggjort användningen av
de moderna, hårda lagerlegeringarna. I oljor av
såväl Premium- som Heavy Duty-typ användes
tillsats av inhibitorer för att minska slambildning
och lagerkorrosion. HD-oljorna ha även andra
egenskaper av stort värde, som Regular-oljor
saknar. De är nämligen detergenta och
disper-senta. Med deras detergens menas, att de liar
förmåga att lösgöra koksavsättningar och alltså
även förhindra bildandet av sådana på
metallytorna — de har med andra ord en renande eller
sköljande förmåga. Med dispersens menas, att
oljan förmår hålla de fasta smutspartiklarna
upplösta i ett slags emulsion under långa tider och
i betydande mängd innan utfällning genom
mätt-ningsgränsens uppnående uppkommer. Den
dis-persenta och detergenta egenskapen
sammanfaller delvis. Det är också klart, att om man vill
övergå till detergent Heavy Duty-olja från en
sämre sorts ol ja, som icke kunnat förhindra stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free