Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1948 - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
TEKNIS K TIDSKRIFT
Från de tekniska högskolorna
KTH
Kvarstående sökande till professuren i tillämpad
matematik I är docenterna H Bergström, C-G Esseen, fil. lic.
S Lindblom, docenterna C Palm och S Täcklind. Till
sakkunniga har utsetts docent G Elfving, professorerna A
Liljeström, R Petersen och H Wold. Provföreläsningar ägde
rum den 19—21 maj 1948. Kvarstående sökande till
professuren i tillämpad matematik II är docenterna A
Eriksson, L Hulthén och N Svartholm. Till sakkunniga har
utsetts professorerna O Klein, Chr. Möller och N Zeilon.
Provföreläsningar ägde rum den 30—31 oktober 1947.
Professuren i läran om verktygsmaskiner har ånyo
ledig-förklarats. Som sökande har anmält sig civilingenjörerna
H Hallendorff och S Hedin. Till sakkunniga har utsetts
direktör G Wallgren, ingenjör H Engberg samt professor
R Woxén. Provföreläsningar äger rum den 31 maj och
1 juni 1948. Till innehavare av professuren i
livsmedelskemi har utnämnts dr phil. H Lundin. Till innehavare av
professuren i fotografi har utnämnts fil. dr H Bäckström.
Docent N Svartholm har återkallat sin ansökan till
professuren i matematik och mekanik.
Civilingenjör G Malmlöw disputerade den 7 maj 1948 på
avhandlingen ’’Thermal ageing properties of cellulose
insulating materials". Civilingenjör E Reinius disputerade
den 14 maj 1948 på avhandlingen "Ön the stability of the
upstream slope of earth dams". Lantmätare A
Bjerham-mar disputerade den 24 maj 1948 på avhandlingen "A
con-tribution to the methods of optical distance measuring,
specially with regard to the problems of automatic
plott-ing". Diplomingenjör Th. Rand disputerar den 19 juni 1948
på avhandlingen "Statik för flygplanskal".
Speciallärarbefattningen i materialbehandling med
form-lära sökes av arkitekterna E Glemrne och S Hesselgren. Till
sakkunniga har utsetts professor N Ahrbom och arkitekt
B Gate. Provföreläsningar ägde rum den 17 april 1948.
Lantmätare S Kihlberg har förordnats att som vikarie
uppehålla speciallärarbe fattningen i allmän byggnadslära. Till
ny speciallärare i fysikalisk metallografi har från och med
den 1 juli 1948 utsetts bergsingenjör E Öhman.
Kvarstående sökande till laboratorsbefattningen i kemi är fil. lic.
H Arnfelt, docent C Brosset, fil. lic. A Johansson och
docent P Nylén. Till sakkunniga har utsetts professorerna
O Collenberg, O Lamm och A Bingbom. Provföreläsningar
ägde rum den 11—12 mars 1948. Till docent i träets
mekaniska teknologi föreslår lärarkollegiet tekn. dr B Thunell.
På initiativ av rektorskonventet, som utgöres av en
sammanslutning av rektorerna vid högskolorna i Stockholm,
har samtliga högskolor hos K.M:t hemställt om att
Mate-matikmaskinutredningen även måtte erhålla i uppdrag att
utreda frågan om inrättandet av en statistisk institution,
soin skulle bedriva viss forskning samt bland annat stå
högskolorna till tjänst.
Den 22 mars 1948 höll professor A Liljeström en mycket
uppmärksammad avskedsföreläsning på Saga-biografen
över ämnet "Matematik och tekniskt framåtskridande
illustrerad med av honom för högskoleundervisning
upptagna undervisningsfilmer. Med beaktande av att ett
anslag på 53 000 kr., fördelat på två budgetår, anvisats
högskolan, har en institution för undervisningsfilm inrättats.
Professor S E Stenij från Helsingfors gästföreläste den
26 maj 1948 över ämnet "Om s.k. långa vågor i
hydro-dynamiken".
Till högskolans representant i Svenska
Teknologföreningens kursverksamhet har utsetts rektor. Till ledamot av
direktionen för Ryska institutet vid Stockholms Högskola
har för perioden 1948—1950 utsetts rektor. Till ledamot av
Nationalkommittén för bro- och byggnadskonstruktioner
för perioden 1948—1950 har utsetts professor G Wästlund.
För studier i USA har resestipendier på 3 000 kronor
tilldelats E Bengtsson, G Bjursten, G Fant, B Hammar, Th.
Hermelin, B Hulthén, G Larsson, G Lindell, B Pierre, C-A
Wernhoff och U Åberg, samt 2 450 kr.
(Glödlampfabriker-nas stipendiefond) till B Bresle. För studier i vissa andra
länder har resestipendier på 1 500 kr. tilldelats S
Bergström, F Bolinder, A Bydén, E Landén, R Lindgren, C R
Nicolin, S Regnell, E Thelaus, H Wannheden och A
Wet-terholm.
Vid Tekniska Högskolan bildades år 1943 Pleijelfonden
genom en insamling till professor H Pleijels 70-årsdag.
Fondens grundbelopp utgör 61 000 kr. Ur den utdelas
årligen bidrag till teknisk-vetenskapligt arbete, i regel inom
högskolans avdelning för elektroteknik. Bidragen fördelas
av en nämnd, bestående av professor Pleijel samt
professorerna inom avdelningen för elektroteknik. Tidigare har
sju forskare erhållit bidrag på tillhopa 13 200 kr. Årets
forskningsbidrag har utgått till civilingenjör A Carlander
med 2 000 kr. för konstruktion av ett elektroniskt
normalelement för växelspänning samt till ingenjör B Valtersson
med 3 000 kr. för experiment med accelerator för laddade
elementarpartiklar.
I sitt remissvar angående utbildning av lantmätare och
lantbruksingenjörer föreslår lärarkollegiet att för
avdelning L den förberedande kursen förlägges mellan första
och andra årskursen och icke, såsom de sakkunniga
föreslagit, före högskolestudierna. Blivande
lantbruksingenjörer måste däremot av schematekniska skäl genomgå kursen
före de egentliga högskolestudierna. Vidare föreslås viss
reduktion av de föreslagna undervisningstiderna, beroende
på att lärarkollegiet generellt eftersträvar, att den
sammanlagda föreläsnings- och övningstiden per vecka vid
högskolan icke skall överstiga 30 timmar. I sina petita för
budgetåret 1949/1950 äskar kollegienämnden, att den
förberedande kursen skall komma till stånd och att för den
erforderliga lärarbefattningar i marklära med allmän
geologi, i allmän jordbrukslära med växtodlingslära samt i
skogslära skall inrättas, ävensom professur i
kulturteknik.
Flygforskningskommittén har i sitt betänkande den 10
maj 1948 bl.a. föreslagit en omorganisation av den
flygtekniska undervisningen vid högskolan. Högskolan har
under hand beretts tillfäll? att ta del av de nu framlagda
förslagen. Dessa innebära, att flygteknikerna skall erhålla
en mer specialiserad utbildning samt att timplanemässigt
ordnad licentiatundervisning skall införas.
Kollegienämn-den har beslutat att i petita för 1949/1950 skall äskas:
professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad,
special-lärarbefattning i apparater och installationer på flygplan,
speciallärarbefattning i regleringsteknik, biträdande
lärartjänst i gasdynamik, biträdande lärartjänst i mekanisk
teknologi samt differentierad undervisning i svetsteknik.
I samband med omorganisationen av de tekniska
högskolorna har avdelningsråd inrättats på de olika
avdelningarna. Antalet ledamöter varierar mellan 6 och 9. Råden
skall ha till uppgift att ägna uppmärksamhet åt att
verksamheten vid respektive avdelningar bedrives på ett ur
näringslivets synpunkt ändamålsenligt sätt. Vidare äger
varje råd att framlägga de förslag rörande verksamheten
vid avdelningen i fråga, som rådet kan finna påkallade.
Till ordförande respektive vice ordförande har valts för
teknisk fysik, överdirektör A Björkeson och professor
J Tandberg; för maskinteknik, direktörerna G Wallgren
och V Nordström; för flygteknik och skeppsteknik,
flygöverdirektör C Sparre och t.f. marinöverdirektör B T
Zetterström; för elektroteknik, direktör H Johansson och
direktör H V Alexandersson; för väg- och vattenbyggnad,
civilingenjör B Ekelund och direktör E Garberg; för kemi,
överingenjör H Brahmer och direktör Bj. Colbjörnsen; för
bergsvetenskap, överingenjör E Nygren och disponent W
Fredenberg; för arkitektur, byggnadsrådet G Wejke och
byggmästare O Engkvist; för lantmäteri, byråchef A
Nor-denstam och lantmätare B Lundgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
