Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1948 - Tiopotenser i måttenhetsnamn, av John Wennerberg - Tidsskillnadens utnyttjande för kraftutjämning, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 juni 1948
371
vas mer än en gångs upplysning om innebörden
av dessa ord för att en person med normal
intelligens sedan skulle tyda dem rätt.
De elektromagnetiska cgs-enheterna för
spänning, induktans, resistans, kapacitans och effekt
skulle kunna benämnas 1 oktivolt (oiV), 1
noni-henry (niH), 1 noniohm (niß), 1 nonofarad (NF),
1 septiwatt (1 siW). Enligt gjord erfarenhet
inpräglas dessa namn i minnet betydligt lättare än
siffertalen, och därmed minns man också
storleken bättre. Enheten för magnetisk täthet i
mks-systemet är 1 kvartogauss (Qgs).
Jordkvadran-tens längd är 1 septometer (Sm). Kraftenheten i
mks-systemet, 1 newton, är detsamma som 1
pentadyn, och enheten 1 ångström detsamma som
1 zenimeter (zim).
Där 1 megawattimme (MWh) är en för liten
energienhet kan man lämpligen övergå till 1
nono-wattimme (NWh). För kapacitans är 1 farad (F)
i praktiken en kolossal enhet; ofta räcker 1
tolvi-farad (tiF). — Vem som helst kan fortsätta med
exempel av samma art.
Områdena utanför 1012 och 10—12
Vill man gå längre än till 10lu> kan man
kombinera de redan valda namnen ävensom
beteckningarna. Som exempel kan nämnas att ett ljusår
är ungefär 1 kvartotolvometer, 1 QTm=1016
meter. På liknande sätt kan man förfara med
sub-multiplarna. Systemet får alltså anses besitta
erforderliga utvidgningsmöjligheter, men eftersom
de nämnda ytterområdena för närvarande inte är
aktuella skall detaljerna här förbigås.
Slutsatser
För att kunna namnge och beteckna enheter av
bekväm storlek behöver man främst följande nya
prefixnamn och prefixbeteckningar:
110110- N 109
tolvo- T 1012
noni- ni lO-9
tolvi- ti 10~1:
Om de fyra beteckningarna jämföres med de
förut i viss utsträckning använda, finner man
full överensstämmelse i fråga om T (tolvo- och
tera-) och påtaglig likhet i fråga 0111 ’"ni" (noni-)
som förut skrivits n (nano-). Bokstaven n har fått
ny och viktig användning för kraftenheten 1
newton, och 1 11111 blir då beteckning för
vridmo-mentsenheten 1 newtonmeter. Det är därför en
avgjord förbättring att 10~~9 meter icke tecknas
1 nm utan i stället 1 nim. Därtill kommer att de
föreslagna prefixnamnen inte är några
"vidunder"- och "dvärg"-namn utan verkligt
matematiskt upplysande namn.
Det påfallande behovet av förnuftiga
benämningar på radioteknikens frekvensområden tyder
emellertid på att man inte bör nöja sig med ovan-
stående fyra prefix. Från inflytelserikt håll har
stort intresse försports för att hela tabell 2
samtidigt tas under övervägande. Hur förslaget skall
framföras internationellt är för närvarande
under diskussion.
Man hör ibland farhågor uttalas för att ett
sådant utnyttjande av alfabetets resurser, som
förslaget innebär, skulle verka förödande för
framtida beteckningsbehov. Det kan dock inte
innebära stor risk att välja samma bokstäver för
andra, mera speciella ändamål.
Prefixbeteckningarna står inte ensamma, utan alltid i
karakteristisk ställning framför andra
bokstavsbeteckningar. Dessutom bör man normalt inte välja stora
bokstäver när man vill beteckna grundnamn för
måttenheter. De små bokstäverna i de nu
föreslagna submultipelprefixen skyddas genom det
tillagda "i" effektivt från förväxling. —
Prefixbokstävernas sammanblandning med
storhetsbeteckningar har man ingen anledning att vara rädd
för. Redan nu betyder exempelvis (kursivt) m
som storhetsbeteckning massa och m i
enhetsbeteckningar milli- och meter, c är ljushastighet och
c centi-, cl är diameter och d deci-, osv. Däri ligger
enligt erfarenheten ingen nämnvärd
förväxlings-fara.
Tidsskillnadens utnyttjande för kraftutjämning mellan
orter på långa avstånd från varandra är ett perspektiv som
öppnar sig efter de lovande försöken med
storkraftöverföring med högspänd likström. Sålunda är en samköming
där nattkraft i yttersta Västeuropa skulle kastas över som
dagkraft med motsvarande högre pris ända bort mot
yttersta Östeuropa numera tekniskt möjlig; ja, man kan gå
ännu längre: till en sàmkörning av kraftverk på den
europeiska och asiatiska kontinenten. En sådan utveckling
skulle troligen påverka de mellanfolkliga förbindelserna
och hela världspolitiken.
Krig och revolutioner leder i regel sitt ursprung till
tättbebyggda och överbefolkade länder. För att råda bot på
detta borde man uppmärksamma möjligheterna att med
nutidens tekniska hjälpmedel utnyttja de mer glesbebyggda
delarna på jordytan. Vidare borde beaktas, att människans
fysiska och psykiska arbetsförmåga är större i de svala
bältena än i de heta. En blick på världskartan säger att
man sannolikt bättre än hittills bör kunna utnyttja de
nordliga delarna av Sibirien, som nu är nästan obebott
område. Världskriget har ju visat, att Nordostpassagen
kan utnyttjas under stor del av året, och de stora floderna
är segelbara långt upp mot källorna. Trä, kol och torv
finnes rikligt och stora metalltillgångar torde ligga
outnyttjade. Uppgifter finns 0111 stora, för atomenergins
utnyttjande viktiga malmförekomster i Ural och norra Asien.
Förutsättningarna för att i Sibirien skapa kraftöverföringar
med stora vattenkraftverk och kompletterande
atomkraftverk i kombination med kraftöverföring med högspänd
likström synes sålunda vara betydande. Ett "kulturband"
av kraftverk strax norr om 60:e breddgraden kunde
därför skapas, kombinerat med en bredspårig (3—4 m)
järn-vägsstamlinje från Europa till Berings sund, eventuellt
utsträckt till Amerika över en bro. En
befolkningsförflyttning i stor skala till detta nya land, med alla de
möjligheter som öppnar sig genom de nya tekniska hjälpmedlen,
borde skapa förutsättningar för ett effektivt utnyttjande
av den mänskliga arbetskraften (H ångström i
Byggnadsvärlden 1947 b. 27). W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
