- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
370

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1948 - Tiopotenser i måttenhetsnamn, av John Wennerberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370

TEKNIS K TIDSKRIFT

sande namn som leder tanken så tydligt som
möjligt till ifrågavarande exponenter, och som har
begynnelsebokstäver som passar som
beteckningar. Detta sista krav är mycket viktigt. När
namnet myria- valdes för 104 blundade man för det
faktum att man redan hade milli-, mega- och
mikro- som började med 111, och som betecknats
med m, M och ju, varför de normala resurserna
var slut. Man valde då för myria- beteckningen
ma, men såväl namn som beteckning används
ytterst sällan. På liknande sätt valde man da för
deka-; detta prefix har man större användning
för i praktiken, men beteckningen har befunnits
så otillfredsställande att man i stället gått över till
I), t.ex. i Dim. dekalumen. Lämpligt vore att man
valde stora bokstäver hela vägen för 104—1012,
såsom fallet redan är för 10°, M, mega-. Man bör
därvid undvika A, C, J, V och W, som användes
för vissa viktiga enheter. Vidare måste man
undvika D enligt ovan, och även H och K, emedan
hekto- och kilo- ibland betecknas med stora bok
stäver — det kunde lätt bli förväxling. Likaså
gör man klokt i att undvika G och T, som nu i
viss utsträckning användes för 10° och 1012,
såvida man inte lyckas placera dem på just dessa
potenser. Kvar står:

B. E, F, (G), I, L, M = 10°, N, O, P, Q, R, S,
(T), U, X, Y, Z

För submultiplarna 10"1—10 12 bör man välja
på lämpligt sätt ändrade multipelnamn; så t.ex.
bör namnen för 105 och 10 5 bygga på samma
ord för "fem". Som beteckningar kunde man
tänka sig små bokstäver svarande mot de stora för
multiplarna; det vore dock alltför riskabelt, när
man tänker på hur folk förväxlar stor och liten
bokstav. Eller man kunde tänka sig små grekiska
bokstäver, liksom redan ju för mikro- svarar mot
M för mega-; detta vore dock på många sätt
besvärligt, särskilt vid maskinskrivning. I stället
kan man använda liten bokstav följd av litet i,
t.ex. mi för 10—8, mikro, i st.f. ju. Bokstaven "i"
skall längre fram motiveras; här räcker det att
säga att den kan tolkas som "invers".

I tabell 1 anges namnen för talen 4—12 på olika

språk. De grekiska namnen är skrivna i den form
som vanligen användes i sammansättningar av
internationell typ. I den latinska kolumnen har i
två fall ordningstalens namn angetts under
grundtalens.

De ovan ställda kraven på bokstäverna betyder
en mycket sträng begränsning i valet av ord att
utgå ifrån. Ett möjligt val, ja det så gott som
enda möjliga på få variationer när, visas i tabell
2, där givetvis mega- behållits för 10°. För
gruppen 1010, 1011 och 1012 har germanska ord fått
väljas; T kommer då på sin redan intagna plats.

Efter förebild av deka-, hekto-, kilo- och
mega-har alla multipelnamn fått a eller o som
slutbokstav. På motsvarande sätt slutar alla namnen för
submultiplar på i, liksom deci-, centi- och milli-.
Bokstaven "i" i beteckningen är alltså namnets
slutbokstav samtidigt som den kan tydas som
"invers"; ett undantag är mikro-, där "i" dock
ingår som andra bokstav

Tabell 2

D deka- 10 d deci- 10—1
h hekto- 10s c centi- 10~2
k kilo- 103 m milli- 10~3
Q kvarto- 104 qi kvarti- 10—’
P penta- 10rs Pi penti- 10"5
M mega- 106 mi mikro- 10~e
S septo- 107 si septi- 10~7
O okto- 10s oi okti- 10~8
N nono- 109 ni noni- 10~9
Z zeno- 1010 zi zeni- 10-io
E elvo- 10" ei elvi- 10-u
T tolvo- 1012 ti tolvi- 10-12

Namnet för 104 bör på de flesta språk stavas med q, och i
vissa andra namn kan k bli ersatt med c. För mikro- kan
givetvis beteckningen ii kvarstå som alternativ till mi.

Några tillämpningar

Med användning av de ovan valda namnen
skulle de i artikelns början nämnda
radiofrekvensområdena kunna kallas kvartofrekvens
(eller kvartoområdet för frekvens),
pentafre-kvens, megafrekvens (jämför MF), septofrekvens,
oktofrekvens, nonofrekvens, zenofrekvens,
elvofrekvens (jämför EHF), och det skulle inte behö-

Tabell 1

grekiska latin italienska spanska franska engelska tyska danska, norska,

svenska

4 tetra- quattuor, r/uattro cuatro ryuatre four vier fire, fyra

quartus

5 penta- quinque cinque cinco cinq five fünf fem

6 hexa- sex sei seis six six sechs seks, sex

7 hepta- septem sette siete sept seven sieben syv, sju

8 okta- octo otto ocho liuit eight acht otte, åtte, åtta

9 ennea- novem, nove nueve zieuf /nne neun ni, nio

nonus

10 deka- decem dieci diez dix ten zehn ti, tio

11 hendeka- undecim undici onze onze eleven elf elleve, elva

12 dodeka- duodecim dodici doce douze fwelve zwölf tolv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free