Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 12 juni 1948 - Kemiska undersökningar av virus och bakterier, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
TEKNIS K TIDSKRIFT
mutationerna för att någon mer rationell metod
skulle bli möjlig. Först helt nyligen har utsikterna
härtill ljusnat något.
Då mutation och förökning länge ansetts
karakteristiska för levande varelser, har man allmänt
betraktat virus som levande organismer och som
sådana otillgängliga för studier enligt
strukturkemins metodik. Ar 1935 isolerades emellertid
tobaksmosaikvirus i form av en kristallinisk
nukleoprotein med ovanligt hög molvikt. För
första gången blev det möjligt att samordna
viruseffekt med en bestämd, påtaglig, fysikalisk
storhet. Den kristalliserade nukleoproteinen
visade sig bestå av partiklar med måtten 15 X 280
m/* och en molvikt på ca 40 000 000. Denna första
framgång följdes snabbt av flera, så att nu mer
än ett dussin olika virus renframställts. Härmed
fick uppgiften att genom direkta kemiska
experiment studera virus’ natur och mutationer
otvivelaktigt en mer hoppfull aspekt.
En betydande mängd data för renframställda
virus står nu till förfogande. Alla virus har visat
sig vara åtminstone lika komplicerade till
sammansättningen som en nukleoprotein, och alla har
bestämda kemiska och fysikaliska egenskaper.
Partikelstorleken varierar mellan 10 och 300 mju.
De största virus är större än de minsta kända
bakterierna, t.ex. den organism, som orsakar
lung-säcksinflammation, under det några av de minsta
är mindre än vissa kända proteinmolekyler.
Virus fyller därför luckan mellan kemistens
molekyler och biologens organismer (se tabell 1), men
frågan om deras verkliga natur har ännu ej
tillfredsställande besvarats.
Större virus, t.ex. i smittkoppsvaccin, tycks ha
halvorganiserad struktur med bestämda
gräns-membraner, under det andra uppträder i form av
kristaller, som till utseendet är fullständigt
analoga med t.ex. salt- eller sockerkristaller. Om
vidare ett sådant virus studeras enligt kända
kemiska och fysikaliska metoder, uppträder
nukleoproteinen i många hänseenden precis som vanliga
molekyler. Införs emellertid några partiklar eller
molekyler av detta virus i en lämplig levande
cell, uppstår miljoner nya partiklar.
Samband mellan
virus’ mutationer och kemiska sammansättning
Under de senaste åren har man funnit mer än
50 olika raser av tobaksmosaikvirus. De har utan
tvivel uppstått genom mutationer, och de skiljs
Tabell 1. Storlek för några organismer och virus (mjA)
Röda blodkroppar 7 500 Barnförlamning . 25
Smittkoppsvaccin 210X260 Gula febern 22
Lungsäcksinflam- Alfaalfamosaik . . 17
mation ........ 150 Mul- och klöv-
Rabies .......... 125 sjuka ......... 10
Influensa ....... 115 Hämoglobin-
Tobaksmosaik . . . 15X280 molekvl ....... 3X15
Gen (Miiller’s Äggalbumin-
uppskattning) .. 20X125 molekyl ....... 2,5X10
åt med hjälp av de symptom som de framkallar
hos olika värdväxter. Nyligen har man lyckats
framställa rena preparat av några sådana raser,
och detta gjorde en rent kemisk undersökning
tänkbar. W M Stanley vid Rockefeller Institute
for Medical Research uppställde då frågan, om
det var möjligt att genom kemiska
undersökningar bestämma de skillnader i kemisk
struktur, som måste vara orsak till olikheterna i
rasernas egenskaper. Den ändring i struktur, som
ledsagar en mutation av ett virus, kan
uppenbarligen ge en virulent ras, som kan orsaka
mycket mänskligt lidande, eller också kan den ge
en ofarlig ras, som i form av vaccin kan skydda
miljoner människor. Kunde sambandet mellan
kemisk struktur och virulens uppdagas, skulle
kanske ett virus’ mutationer medvetet kunna
ledas till ett visst önskat resultat. Det är alltså
oerhörda värden för mänskligheten, som står att
vinna genom en kemisk undersökning av olika
virusraser, och detta förhållande sporrade
Stanley och medarbetare till fullföljande av arbetet
med tobaksmosaikvirus.
Betänker man, att molvikten för detta virus
torde vara ca 40 miljoner, kunde det synas alltför
optimistiskt att hoppas kunna konstatera de
skillnader i kemisk struktur, som måste finnas mellan
olika raser. För att få en grundval gjordes först
en noggrann undersökning av virus’ kemiska
sammansättning. Den visade sig vara ca 94 % protein
och 6 % nukleinsyra. Loring fann. att den senare
hade en sammansättning identisk med
jäst-nukleinsyra. Tillsammans med Cohen visade han.
att virusnukleinsvran även kunde fås i form av
en mycket asymmetrisk partikel med en molvikt
på ca 300 000. Virus’ proteirtdel studerades av
Knight och Ross. Den visade sig innehålla 16 olika
aminosyror. Omfattande undersökningar av
renade viruspreparat från olika värdar och från
samma värd vid olika årstider visade, att virus’
sammansättning är konstant. Efter denna
förundersökning tog man itu med olika raser av
tobaksmosaikvirus. Tabell 2 visar det
utomordentligt intressanta resultat, som härvid erhölls.
Normalt överlever tobaksplantor ett angrepp av
mosaikvirus. Bladverket blir visserligen delvis
förstört, men örten blommar och sätter frukt. Det
virus, som orsakar sådana symptom, har kallats
"TMV". Emellertid ha Kunkel och Jensen för
några år sedan erhållit en ras, som ofelbart dödar
unga tobaksplantor. Detta virus liar betecknats
J14D1, och det avviker, som tabell 2 visar, från
TMV beträffande halt glutaminsyra och lysin. Det
finns skäl anta, att J14D1 uppstått ur TMV genom
två på varandra följande mutationer, och det kan
därför vara av betydelse, att endast två avvikelser
i sammansättning konstaterats. Ras HR är blott
på långt håll släkt med TMV, och analysresultaten
visar, att de båda rasernas kemiska
sammansättningar avviker från varandra åtminstone beträf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>