- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
399

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 12 juni 1948 - Snabbare borrning av spränghål i dagen, av E R—s - Nytt material till kärnborrkronor, av E R—s - Bättre metallbeläggning genom strömvändning, av W S - Tredimensionell fotografering, av W S - Konsumtionen av konserverade och torkade grönsaker och frukt, av W S - Kvarn för köksavfall, av W S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 juni 19A8

399

har i viss utsträckning provats, men några säkra resultat
kan ej offentliggöras nu); maskinisten har fullständig
kontroll över matningshastigheten genom en fördelaktigt
placerad ventil på luftmotorn, som driver matningskättingen,
och kan därför noga kontrollera borrningen genom
eventuella släppor och skolar i berget, där stark kontroll är
av nöden; inget vatten användes vid borrningen, en
fördel vid arbeten i låg temperatur; automatisk rotation hos
borrkronan, då den går tillbaka, placerar denna i nytt läge
för varje slag; rotationens storlek avpassas så att största
inslag erhålles för varje slag; maskinen har snarare
skärande än krossande verkan på berget; en ren yta på
berget mellan varje slag erhålles genom utblåsningsluften,
som för upp det lösgjorda berget till markytan, där det
av en fläkt suges in i en dammsamlare (Engng Min. J.
mars 1948). E R—s

Nytt material till kärnborrkronor. Användningen av
ett särskilt slipmedel, som uppgavs vara lika hårt som
volfram, lika segt som stål och omöjligt att splittra, vilket
givit anmärkningsvärda resultat i verkstäder i England
under kriget, har efter stridigheternas upphörande använts
till borrkronor för kärnborrning. Materialet benämns
"Carbometall" och tillverkarna av materialet ha meddelat
att jämförbara resultat erhållits även på detta område.

Särskilt omnämnes en stor framgång med detta material
vid en oljeborrning i Yorkshire. En hård formation
påträffad på 1 800 m djup gäckade alla försök att erhålla
en kärna. Sex hundra borrkronor användes för borrningen
av de närmaste 285 m utan att någon kärna kunde
erhållas. I september 1947 försöktes en borrkrona försedd med
Carbometall, med 184 mm yttre och 90 mm inre diameter,
och den första borrkronan uttogs vid 2 100 m djup.
Borrningshastigheten var tillfredsställande och 86 % erhölls
som kärnor enligt tillverkarnas uppgifter. Vid sista
meddelandet var detta borrhål 2 253 m djupt. Ett annat
tillfälle var vid en provisorisk malmletningsborrning i
Chesterfield-området i England. Här påträffades
synnerligen hårda lager. Vid stötborrning hade behövts ett helt
skift för att genomborra 0,3 m sandsten men vid
användning av en fiskstjärtmejsel av Carbometall genomfördes
borrningen av 17,1 m i två hål på omkring 7 h utan att
kronan uppvisade någon nötning eller dimensionsminskning.
Enligt den amerikanska patentskriften (nr 2391589)
består Carbometallen av diamantpartiklar bundna samman
av ett bindemedel, som tjänstgör som ett sekundärt
slipmedel bildat av en blandning av borkarbid, kiselkarbid
och åtminstone en metallkarbid. Carbometallen kan
gjutas och svetsas och behöver ej lödas. Den kan tillverkas
i alla önskvärda kvantiteter ur material, som är lätt
tillgängliga. Bindemedlet är framställt i kristallin form.
Pressat till ett fräshjul kan det användas för att skära
volfram-karbid. Blandat med diamantpulver används det till
kärnborrkronor. Den sättes även i metall för hårdgöring
av ytan, särskilt topparna av kärnborrkronor, och används
på detta sätt till borrning i gruvor och
undersökningsarbeten samt bergborrning. Carbometallen används också
i form av svetstråd till hårdgöring av material.
Den diamantimpregnerade kärnborrkronan säges vara ett
mycket kraftigt borrningsverktyg som kan motstå
ansenlig viktbelastning, tryckpåkänning och chockpåverkan.
(Engng Min. J. mars 1948). E R—s

Bättre metallbeläggning genom strömvändning. I USA
tillämpas en ny metod för elektrolytisk
metallöverdrag-ning, som går ut på att man med jämna mellanrum
vänder strömriktningen genom badet. Backströmmen river
loss oren metall och sådan beläggning, som inte har fastnat
ordentligt. Likaså tunnar den ut de överskottslagringar
av metall som lätt bildas på kanter och utstående delar
av föremålet. Även de vid vanlig elektrolys uppkommande
små metallspetsarna transporteras bort av backströmmen.
Kvar blir endast de delar av beläggningen som är verkligt

jämna och som häftat väl vid underlaget. Man lägger
sålunda lager på lager av tunn, klanderfri beläggning och
det slutliga överdraget kan göras nästan hur tjockt som
helst utan att bli ojämnt. Ytan blir väsentligt bättre än
med vanlig "enkelriktad" elektrolys; i många fall har
efterputsning helt kunnat slopas. Metoden skall enligt
uppgift även göra det möjligt att åstadkomma en
överdragsyta som är betydligt slätare än underlagets. Sålunda har
en kulblästrad stålyta överdragits med 0,04 mm koppar,
och intet spår av underlagets ojämnheter skall ha varit
märkbart på den överdragna ytan. De bästa resultaten
har uppnåtts med bad av cyantyp vid överdragning med
koppar, silver, zink, kadmium och guld (Product Engng
juni 1947). W S

Tredimensionell fotografering. För att i tryck få fram
bilder med stereoskopisk verkan har man hittills antingen
fått trycka de båda delbilderna bredvid varandra eller, i
två komplementfärger, på varandra (anaglyfmetoden);
båda förfaringssätten kräver emellertid särskilda
hjälpmedel — stereoskop eller färgade (polariserade) glasögon
— för betraktandet. Nu har i USA framkommit en metod,
vilken lär ha använts för militära ändamål under kriget
och som gör det möjligt att i böcker, tidskrifter,
annonser, broschyrer m.m. reproducera bilder, vilka omedelbart
uppfattas som tredimensionella av läsaren. Metoden
(vilken liknar den som användes av Kodak för de första
färgfilmerna) går ut på att vid tillverkningen av filmen den
obelagda sidan refflas så att åsarna bildar halvcylindriska
linser, så små att de ej kan ses med blotta ögat. Dessa
linser splittrar bilden i många små stereoskopiska bilder
och verkar som ett filter, vilket gör att ena ögat ser bilden
på ett annat sätt än det andra. Det uppges att metoden
ger en fullständigt stereoskopisk verkan. Vid
fotograferingen måste speciella linser användas; diametern måste
vara minst lika stor som avståndet mellan ögonen.
Amerikanska flottan har vid sina fotograferingar använt 25 cm
linser. Vid reproducering måste på själva bilden anbringas
ett lackskikt, refflat på samma sätt som filmen. Även
kli-cheringen måste göras på ett sätt som något avviker från
det vanliga. Tryckningskostnaden uppges bli 20 % högre än
för normala bilder (McGraw-Hill Dig. aug. 1947). W S

Konsumtionen av konserverade och torkade
grönsaker och frukt är per person åtta gånger så stor i USA
som i Sverige. I följande tabell anges årskonsumtionen i
kg per person för olika slag av dessa livsmedel.

USA Sverige

Konserverad frukt ..............................................3,3 0,1

Konserverade grönsaker ..................................19,8 1,2

Sylt och marmelad ............................................2,3 2,3

Djupfrysta grönsaker ........................................0,8 —

Djupfrysta bär och frukter ............................1,5

Torkade grönsaker ............................................— 0,2

Torkad frukt ........................................................3,2

Torkade soppor ..................................................0,2 0,1

31,1 3,9

De amerikanska siffrorna gäller för 1945, medan de
svenska är baserade på Sveriges officiella statistik 1943.
Uppgifterna under rubriken "Konserverade grönsaker" är icke
fullt jämförbara; i den amerikanska siffran innefattas en
betydande mängd soppor, medan i den svenska siffran
ingår mycket gurkor. W S

Kvarn för köksavfall. Avfallet från de enskilda
hushållen bortskaffas nu för tiden i regel på två skilda vägar:
det "våta" avfallet via avloppsledningar i kök, badrum och
toaletter, det fasta via sopnedkast och soptunnor i huset
för senare bortkörsel och behandling. I USA tillverkas
sedan något år en avfallskvarn, fig. 1, som är avsedd att
placeras under köksvasken och som mal sönder det fasta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free