Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 12 juni 1948 - Kvarn för köksavfall, av W S - TNC: 12. Spiral, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
TEKNISK TIDSKRIFT
köksavfallet. Den mal sönder t.o.m. ben o.d. (men ej
glas och konservburkar) till en jämn gröt, som kan sköljas
ned genom avloppsledningen och via denna transporteras
till vattenreningsanläggningen. Efter målningen är de
minsta partiklarna så små, att de kan passera silén i en
ordinär köksvask. Finmalningen sker efter i det närmaste
samma princip som i en kaffekvarn. Kvarnen rymmer ca 3 1,
vilket uppges motsvara köksavfallsmängden per dag från
en amerikansk genomsnittsfamilj. Kvarnen har ett avlopp
på sidan och under målningen spolas vatten genom
kvarnen i jämn ström (6—8 1/min). Motorn, som sitter nederst,
är på hk. Kvarnen är 55 cm hög och 20 cm i diameter
samt väger 23 kg.
Ett allmänt införande av dylika kvarnar skulle självfallet
medföra en ökad vattenförbrukning (4—$ 1 per person och
dag, dvs. ca 5 %) och ökad spillvattenmängd samt en
ökning (ungefär fördubbling) av den fasta
substansmängden i spillvattnet, vilket i sin tur har inflytande på
reningsanläggningen (bl.a. ökas det biokemiska syrebehovet med
15—30 %). Å andra sidan inbesparar man borttransporten
av hushållsavfallet och undgår man den osunda
uppbeva-ringen av avfallet i eller vid huset; i
vattenreningsanläggningen ökas dessutom gasmängden och slammängden,
vilken senare som hittills kan utnyttjas för
gödningsändamål. Ett införande av kvarnarna kommer säkert — liksom
vattenklosettens införande på sin tid — att ske småningom
och kommer utan tvivel att stöta på lika kraftigt motstånd.
Man borde dock i god tid göra försök för att utröna huru
mycket belastningen av vattenverk, avloppsledningar och
reningsanläggningar skulle påverkas (I Langstedt i Dansk
Tekn. T. okt. 1947). WS
Fig. 1.
Av-f allskvarn
för köket.
TNC
12. Spiral
I förra årets TNC-spalter dryftades en del geometriska
termer, och därvid utlovades en fortsatt utredning om
spiral. Ordet betyder inom matematiken en plan kurva
liknande en urfjäder, men i tekniskt språk användes det
minst lika ofta i betydelsen skruvlinje eller skruvlinjekrökt
föremål. Vad skall anses vara riktigt?
En av TNC utsänd rundfråga härom har besvarats av ett
tjugotal personer. Av dessa röstar drygt hälften för att den
matematiska betydelsen skall upprätthållas, medan en
knapp tredjedel önskar båda betydelserna godkända, och
de övriga är tveksamma. Detta styrker TNC i dess tidigare
uppfattning att man så långt som möjligt bör respektera
den matematiska ståndpunkten, men att ordet spiral i
betydelsen skruvlinje har fått så vidsträckt användning att
tolerans är nödvändig. Majoritetsgruppen förutsätter, enligt
TNC:s frågeframställning, att en "spiral" som inte är plan
skall kunna omdöpas till skruv (linje), snäcka, vindel e.d.
Mellan den plana spiralen och den cylindriska
skruvlinjen finns en grupp av med båda besläktade, mer eller
mindre koniska kurvor. Flera av de tillfrågade finner det
lämpligt att för dessa använda benämningen snäcklinje på
grund av likheten i form med en snäcka. Även här måste
man emellertid vara tolerant, eftersom såväl detta svenska
ord som det engelska helix, det franska hélice och det
tyska Schneckenlinie väl oftast fått betyda skruvlinje och
ibland även plan spiral.
Ordet vindel och dess vanligare synonym vindling hör
samman med verbet vinda, med betydelsen vrida, veva,
linda. En vindling är det enskilda varvet eller den enskilda
utbuktningen i en serie av vindlingar. Dessa kan ligga
antingen i ett plan som en flods vindlingar eller i rymden,
regelbundet som en trappas vindlingar eller oregelbundet
som vindlingarna i hjärnan. Som ersättning för spiral,
skruvlinje eller snäcklinje har man föga glädje av vindel
eller vindling eller därav bildade ord, utom i fallet
vindeltrappa, vilket har gammrfl hävd och bör uppmuntras
framför "spiraltrappa"; även som förled i andra
sammansättningar kan vindel- tänkas få användning.
Resultatet av det sagda blir följande, varigenom
framställningen i TNC 12 s. 40 kompletteras:
snäcklinje, 1 (huvudbetydelse)i= konisk snäcklinje, linje
som ligger i en (tänkt) cirkulärt konisk yta och bildar
varv efter varv kring dess axel, och som därunder ständigt
avlägsnar sig från eller ständigt närmar sig till könens
topp, 2 linje mer eller mindre påminnande om 1
Anm. I gränsfallen då den koniska ytan är plan eller
cylindrisk bör hellre sägas spiral eller skruvlinje.
spiral, 1 (huvudbetydelse)i= plan spiral, plan linje alstrad
av spetsen av en stråle som utgår från en bestämd punkt
och vrider sig varv efter varv kring denna under ständig
ökning eller ständig minskning av sin längd (se vidare
TNC 12 s. 40), 2 snäcklinje, särskilt tämligen platt sådan,
3 föremål krökt till formen 1 eller 2
Anm. Ordet spiral är för närvarande mycket vanligt även
i betydelserna skruvlinje och snäcklinje, varför dessa
betydelser i vissa fall måste tolereras. Så ofta det är möjligt
bör man emellertid använda de båda sistnämnda orden
eller andra lämpliga uttryck. "Spiralfjäder" kan då
ersättas med skruvfjäder, snäckfjäder, resår (fjäder) m.m.,
"spiraltrappa" med vindeltrappa, "spiralskär" t.ex. på en
fräs med: skruv (linje) skär, osv.
skruvlinje, 1 (huvudbetydelse)i= cglindrisk skruvlinje,
linje som ligger i en (tänkt) cirkulärt cylindrisk yta och
har sådan form att den vid ytans utbredning blir rät, 2
snäcklinje med tämligen liten konvinkel
Anm. Betydelsen 2 får tolereras eftersom det finns
koniska skruvar, men bör kunna undvikas i andra
sammanhang. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
