Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 26 juni 1948 - Lastanordningar och borrmaskiner i amerikansk gruvdrift, av Ragnar Ahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 19A8
427
Lastanordningar
och borrmaskiner
i amerikansk gruvdrift
Överingenjör Ragnar Ahlström, Stockholm
622.233.3(73)
622.619(73)
Under en kort tids vistelse i USA i början av detta år fick
jag bl.a. tillfälle att se en smula av amerikansk gruvdrift.
Vissa där använda arbetsmaskiner och -metoder kan vara av
intresse för svenska väg- och vattenbyggare och gruvkarlar.
Huvudändamålet med min resa var att studera och
eventuellt inköpa en för Sverige ny sorts berglastningsmaskin,
"Joyloader", konstruerad av Joy Manufacturing Co,
Pittsburgh, Pa. Denna är ingen ny maskin, den har förts i
marknaden under ca 25 år och företrädesvis använts i
kolgruvor. Typer lämpade för berg- och malmlastning har
kommit fram relativt nyligen. Typ 18 HR, "Hard Röck
Loader", fig. 1, togs i bruk under senare hälften av 1947
och representerar sålunda det senaste på området.
Maskinens fördelar uppges framför allt vara mycket stor
lastkapacitet, stor driftsäkerhet och låga underhållskostnader
(2—4 ct/t vid lastning av kalksten med tidigare typer).
Följande data om maskinen må nämnas: total längd 7,80 m;
arbetsbredd 1,95 m; maximihöjd vid förflyttning med
transportbandet horisontellt 1,65 m; fri höjd under
transportbandet, då det är horisontellt, 1,00 m, då det befinner sig i
högsta läget, 2,45 m; vikt ca 14 t; pris ca 22 000 $ Fas
New-York. Maskinen är eldriven och försedd med följande
motorer: 1 50 hk för griparmar och traktorband, 2 7,5 hk
för transportbandet och 1 4 hk för en tryckoljepump.
Jag såg Joyloadern i arbete i två kalkstensgruvor. Den
Fig. 1. "Joyloader" 18 HR berglastningsmaskin.
Fig. 2. Joymaskiner i arbete i en kolgruva.
Fig. 3. Tömning av en "Shuttlecar".
Fig. 4. Det är lågt i taket i kolgruvorna.
ena gruvan producerade i medeltal 6 000 t/dag vid arbete
på ett skift. Tio Joyloaders och tre mindre grävmaskiner
svarade för utlastningen. Tidigare hade man använt enbart
grävmaskiner men sedan fem år tillbaka successivt
övergått till Joyloaders, vilka inom kort skall ha trängt ut de
sista grävmaskinerna ur gruvan. Kalkstenen bröts i stora
rum mellan kvarstående pelare med 3—5 m takhöjd och
8—12 m spännvidd. Principerna för arbetets bedrivande
framgå tydligt av fig. 2. Jag såg en Joyloader 18 HR lasta
mycket snabbt och fullständigt obehindrat i ganska
grov-skjutet berg. Det fanns gott om block med en största
dimension av ca 70 cm. Block, vägande upp till ett ton,
uppgavs kunna hanteras utan svårigheter. Maskinen lastade
specialbyggda 12 t "Shuttlecars". Två sådana vagnar
betjänade en Joyloader och förde sprängstenen 100—150 m
bort till tågsätt av 8 t gruvvagnar, som ombesörjde
massgodstransporterna ur gruvan. En Shuttlecar lastades på
1—11/2 min. Joyloaderns kapacitet uppgavs vara i medeltal
8 t/min. Maskinen sköttes av en man, som tycktes ha det
ganska bekvämt. Dessutom fanns en hjälpare för passning
av elkablar m.m. Om Joyloaderns arbetssätt i övrigt må
följande framhållas: den "skummade" av bergrummets
botten och åstadkom en god körväg för Shuttlecars;
traktor med schaktblad för hopskrapning av salvan efter
skjutning behövs sålunda ej; renlastning utmed
bergrummets sidor och vid fronten utfördes utan svårighet; under
pågående utlastning är transportbandet höj- och sänkbart
samt vridbart 45° åt båda sidor i förhållande till
längdaxeln. I den andra kalkstensgruvan, som jag besökte,
arbetade endast en Joyloader, 16 HB, närmaste föregångare
till 18 HR. Maskinen lastade vanliga 4 t bilar, och dess
maximikapacitet uppgavs vara 850 t på ett 8 h skift. Det
gäller sålunda att ha gott om bilar!
Shuttlecar, fig. 3, är en tilltalande pjäs. Den går på
gummidäck och är eldriven. Strömtillförseln sker via
kontaktledning, ackumulatorbatteri eller släpkabel. Vagnens
botten består av ett kraftigt transportband. som möjliggör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
