Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 26 juni 1948 - Bostadens ljudisoleringsproblem, av S Dahlstedt - Eldhärdigt trä, av R S - Återuppbyggnadsarbeten i Orléans, av Lars Forssblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1948
431
genomförbara. Förbättringar är dock önskvärda och
många luckor kan ännu fyllas i vårt vetande; särskilt
värdefullt vore, om läkarkåren kunde dela med sig av
sitt vetande och den fond av erfarenhet som den under
årens lopp har samlat över människors reaktion vid
ljudstörningar (G HeimbüRGEIR i Svenska Akustiska Sällskapet
den 21 maj 1948). S Dahlstedt
Eldhärdigt trä. Framställning av eldhärdigt virke är
ingen absolut nyhet. I Tyskland användes eldhärdigt trä
långt före kriget, visserligen blott i mycket begränsad
omfattning; framställningssättet bestod i att tillföra virket
vissa salter, som hindrade förbränning. Under senaste
världskriget har såväl i England som i Finland framställts
eldhärdigt trä; brandsäkra dörrar har vaiit en relativt
vanlig produkt. Eldhärdigt virke kommer nu att framställas
i Sverige. Det salt, som kommer till användning, är
tillverkarens hemlighet; ett flertal salter är användbara med
bättre eller sämre resultat. För framställning av en
högvärdig produkt måste vakuumtryckmetoden användas;
saltlösningen införes i virket under 8 kp/cm2 övertryck,
varefter virket får torka. Det sålunda behandlade trät
behåller sin vanliga färg och alla virkets övriga tekniska
egenskaper. Det brinner icke, därför att salterna vid hög
temperatur smälter och bildar en hinna; vid mycket hög
temperatur förkolnar virket sakta. Till skillnad mot de
bestrykningsmedel av olika slag, som kom till användning
under kriget, är salterna beständiga och förflyktigas icke
efter kort tid. Kostnaden för brandimpregneringen är
ca 25 % av virkespriset. R S
Återuppbyggnadsarbeten i Orleans. Staden Orléans,
100 km söder om Paris, har under kriget blivit mycket illa
åtgången. I de centrala delarna är bebyggelsen inom ett
stort område praktiskt taget jämnad med marken.
Återuppbyggnadsarbetena är av intresse, bl.a. på grund av att
förspända betongkonstruktioner, utförda enligt Freyssinets
metoder, används i stor utsträckning. I oktober 1947, då
jag besökte Orléans, var några större bostadshus samt
en vattenreservoar under byggnad.
Bostadshusen, fig. 1, uppförs i stadens skövlade centrum.
I byggnaderna ingår i stor utsträckning färdiga
byggnadselement, tillverkade vid nyuppförda, mindre fabriker inom
och utanför staden. Vid dessa fabriker framställs bl.a.
förspända bjälklagsbalkar och speciella bjälklagselement
av betong, fasadplattor av konststen samt gipsplattor för
invändig väggisolering. Bjälklagsbalkarna har I-form och
gjuts i kraftiga stålformar. Balkarna är armerade med
3—6 armeringsstål, beroende på belastning och längd.
Armeringsstålen spänns var för sig med hydrauliska
domkrafter och fixeras vid formens ändstycken. Balkarna
vibreras på ett kraftigt vibrerande bord och utsätts under
Fig. 3. Vattenreservoar under uppförande i Orléans.
Fig. 4. Betongbalk med utstickande armeringskablar; i
förgrunden hydraulisk domkraft för spänning av kablarna.
vibreringen även för pressning. Efter IV2—2 h härdning
i 90° vattenånga avformas balkarna omedelbart.
Cementhalten uppgår till 450 kg/m3 betong. Mellan
bjälklagsbalkarna placeras speciella betongelement med stora
genomgående luftkanaler. På bjälklagens översida gjuts ett
tunt lager betong, fig. 2. Väggarna utgörs av betong med
utvändig beklädnad av fasadplattor och invändig isolering
av gipsplattor. Fasadplattorna tillverkas liksom
bjälklagsbalkarna på vibrerande bord. I formen ifylles först ett
tunt lager bruk, bestående av vit cement och vit sand. I
detta bruk nedpressas en tidigare tillverkad platta av
puzzolanbetong. Efter 3—4 dagar slipas plattornas ytskikt.
Fig. 1. Bostadshus under uppförande i det bombskadade
Orléans.
Fig. 2. Bjälklag av fabrikstillverkade element; ett tunt lager
betong gjutes på bjälklagens översidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
