Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 1 augusti 1948 - Utnyttjandet av patent, licens, av Bengt Avellan-Hultman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45<i
TEKNISK TIDSKRIFT
Utnyttjandet av patent, licens
Civilingenjör Bengt Avellan-Hullman, Lidingö
Vad är ett patent? Det finnes i själva verket
ingen enkel definition i lagen av begreppet patent,
utan man måste för besvarande av denna fråga
hålla sig till de rättsverkningar, som
patenthava-ren erfar genom patentet, och av dessa härleda
definitionen. Denna skulle i så fall bli: Patent är
en tidsbegränsad rätt för uppfinnare eller dennes
rättsefterföljare att förbjuda andra utövning av
en uppfinning. Det är viktigt att man håller i
minnet, att patent icke, i vart fall icke i vårt land,
såsom väl de flesta människor, även inom facket,
synas tro, är en ensamrätt till eller ett monopol
på utövning av uppfinningen.
Positiv och negativ patentprincip
Man skiljer i själva verket inom den
internationella patenträtten mellan den negativa och den
positiva patentprincipen. Den negativa
patentprincipen innebär sålunda, att patenthavaren får
en rätt att förbjuda andra utövning av
uppfinningen. Denna rätt är icke en ensamrätt. Den
positiva patentprincipen skulle däremot innebära,
att patenthavaren finge en verklig ensamrätt, ett
monopol på utövningen av uppfinningen. Det
finnes intet enda land, som för närvarande har
patentlagstiftning med till fullo positiv
patentprincip. Skulle sådan patentprincip föreligga, så
skulle säkerligen uppfinnareverksamheten i det
landet ganska snabbt bli inriktad på sådana
måhända för individen nyttiga men för samhället
omstörtande uppfinningar som exempelvis "Sätt
för framställning av mynt, lika landets gångbara
mynt" eller dylikt. Med positiv patentprincip i
Sverige skulle man väl kunna förmoda, att en hel
del uppfinningar omedelbart skulle göras på nya
förfaringssätt för framställning av brännvin. Kort
sagt, i alla länder har antingen ett
monopolväsende eller en kontroll av vissa missbrukbara
tillverkningsbranscher införts, och en helt positiv
patentprincip kan icke förenas därmed.
Man förstår därför i praktiken med positiv
patentprincip en modifierad princip, man skulle
kunna säga en hybrid mellan positiv och negativ
patentprincip. Enligt denna erhåller
patenthavaren väl en förbudsrätt, såsom vid den negativa
principen, men från förbudsrätten gör man vissa
undantag. Om sålunda Andersson gjort en
överordnad uppfinning,’ och Bergström gör en denna
underordnad eller av denna beroende uppfinning,
347.771.04
så erhåller Bergström en verklig rätt att utan
hinder av Anderssons patent utöva sin
uppfinning. Visserligen blir Bergström skyldig att gälda
en licensersättning till Andersson, men Andersson
kan icke lagligen förbjuda Bergström utövning av
uppfinningen, så snart det sker i samband med
Bergströms egen uppfinning.
Fallet blir i själva verket i många fall ganska
komplicerat. En av den tyska patenträttens stora
män, professor Hermann Isay, berättade, att han
en gång varit utsatt för problemet alt förklara
den positiva och den negativa patentprincipens idé
för en tysk domstol, vars domare icke syntes
förstå den. Han improviserade då en liten fabel.
Adam och Eva levde ännu i Paradiset och Eva
ville göra sig vacker för Adam. Hennes hår hade
hängt och slängt tovigt kring hennes axlar, men
nu satte hon upp det i en förförisk hårknut. Men
denna ville inte hållas uppe. Adam gick vid
stranden av den stora floden och fångade lax, och så
gjorde Eva sin uppfinning. Hon stack kluvna
fiskben i håret, och se, det hölls uppe. Hon hade
uppfunnit hårnålen, hon vände sig till Edens
patentverk och hon erhöll patent på sin
uppfinning (fig. 1). Men Adam och Eva fick söner,
och de drog till främmande land för att skaffa
sig hustrur. Teorin är, att de tog sig hustrur från
Afrika, negrernas land. Dessa hade ett tjockare,
glattare hår, styvt och krulligt, och fiskbenen
stannade icke kvar utan sprätte ut. Då gjorde
hustrurna Kain och Abel sin stora uppfinning.
Fig. 1. Fingerat patent nr 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
