Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 1 augusti 1948 - Utnyttjandet av patent, licens, av Bengt Avellan-Hultman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
T EK \ ISK TIDS K KIFT
stängande av andra själv utöva uppfinningen,
eller han kan avstå från sin förbudsrätt mot en
ersättning, som bestämmes genom förhandlingar
mellan parterna, licensavtal.
Patenttidens längd och patentavgifter
Jag nämnde i min definition av patentet, att det
innebär en tidsbegränsad förbudsrätt. I Sverige är
längsta förekommande patenttid sjutton år,
räknat från dagen för ingivandet av ansökningen om
patentet; detta är en i de flesta länder antagen
princip, även om i vissa länder patenttiden är en
annan. Vissa länder, bl.a. USA, har en annan
princip för patenttiden, i det att denna räknas
från dagen för patentets beviljande; den tid, under
vilken patentansökningen ligger under
behandling i vederbörande patentverk, medräknas alltså
icke i skyddstiden, utan denna börjar först i och
med avslutandet av behandlingen inför
patentverket och patentets meddelande som följd därav.
Tendensen går för närvarande i riktning mot det
i Sverige och det överväldigande flertalet stater
gällande systemet. Detta har mången funnit
oskäligt, och man har däremot anfört att något
verkligt skydd ju icke föreligger under
ansökningstiden; en lång behandlingstid skulle då leda till
en motsvarande förkortad skyddstid och vice
versa, och detta skulle gälla så mycket mer som
ju patenthavaren ålades att till staten betala de
för patentskyddet utgående avgifter i form av
årsavgifterna för patentet, även för
ansökningsåren, trots att han icke haft någon nytta av sitt
patent under dessa år. Denna anmärkning har
åtminstone delvis varit berättigad i vårt land,
men lagstiftaren har tagit hänsyn till den, och
lagändring har genomförts i den nya patentlagen
från den 1 januari 1945. Motsvarande
lagbestämmelser föreligga i de flesta andra länder. Tanken
att staten skulle bli så tacksam för årsavgifternas
inbetalande, att den för den skull skulle ge
patenthavaren hans skydd är däremot belt oriktig.
Årsavgifterna lia ingen innebörd av ersättning till
staten för skyddet. Enligt de nya bestämmelserna
i svenska patentlagen får patenthavaren ett skydd
med retroaktivitet från dagen för ansökningens
kungörande. Härigenom har man velat frånta
okynnesinvändare fördelen av en av
invändningen följande förkortning av den effektiva
skyddstiden. Vidare kan skyddet i särskilt fall meddelas
retroaktivt från en ännu tidigare dag, dock icke
mot en var utan endast mot viss eller vissa
personer. Det sistnämnda skyddet förutsätter
emellertid dels att patentsökanden i särskild ordning
varnar envar av de ifrågakommande personerna
för det skydd, som han väntar sig erhålla vid
ansökningens eventuella beviljande, dels även att
han genom särskild anmälan i Patentverket
upphäver den eljest föreliggande sekretessen
beträffande ansökningen.
I de länder, där man tillämpar den andra prin-
cipen, enligt vilken patenttiden räknas från
patentets beviljande, har emellertid betydligt
allvarsammare anmärkningar framställts, och mot
dessa har man hittills icke kunnat råda bot. Man
har sålunda sagt, att under tiden närmast efter
ansökningen om patentet uppfinningen ofta ännu
icke är -utexperimenterad, ännu icke är mogen
för tekniskt utnyttjande eller av annan anledning
icke står industrin till buds. Det ligger då nära
till hands, att sökanden anstränger sig att genom
långa anstånd, små ändringar, som icke bringar
ansökningen i sådant läge att den kan avgöras,
men nätt och jämnt fråntar Patentverket dess
möjlighet till ett avvisande och genom andra
liknande åtgärder försöka fördröja ansökningens
behandling. Det kunde till och med gå så långt
att sökanden genom bulvan lät framställa
invändning mot sin egen patentansökning för att på
detta sätt uppskjuta beviljandet till en lämplig
tidpunkt. Allt detta bereder Patentverket
åtskilligt onödigt arbete och förskjuter icke blott
skyddstiden framåt, utan förlänger i själva verket
också skyddstiden på ett mot patentlagens anda
och mening stridande sätt. Ty under
behandlingstiden har ju sökanden redan det skydd, som
ligger i att konkurrenterna icke vågar investera
kapital i en industriverksamhet, som de
förmodligen därefter omedelbart måste upphöra med,
i det att sökanden låter patentet beviljas. På
detta sätt kan i själva verket patenttiden
utsträckas högst väsentligt. (Är 1879 sökte exempelvis
en viss George B Seldon i Rochester ett
amerikanskt patent. Patentet beviljades först år 1895
som nummer 549.160. Det var i kraft ända till
år 1912, dvs. icke mindre än 33 år efter
ansökningsåret. Under patentets livstid inflöt enorma
licensavgifter, och man kan lätt räkna ut, att
beloppet skulle ha varit åtminstone 2 M$ mindre,
om patenttiden räknats från ansökningsdagen.
Patentet var helt enkelt ett princippatent på
bilen, och det är knappast möjligt att ens
föreställa sig, vilken spärr ett sådant patent skulle
ha utgjort om det ännu hade varit i kraft, sedan
bilindustrin på allvar bröt igenom.)
Då patenttiden gjorts begränsad, så har detta
varit därför, att man velat ge patenthavaren en
enligt bestämda regler anpassad fördel av sin
uppfinning framför den övriga industrin, något som
skulle bereda honom rättvis belöning för
uppfinningen. Lika litet som denna fördel eller belöning
får bli för liten, lika litet får den bli för stor, och
en patenttid på 33 år för en sådan uppfinning
som bilen måste nog betecknas som åtskilligt för
lång, tv industrins utveckling blev därigenom
hämmad i en utsträckning, som på intet sätt
motsvarades av skäliga fördelar för patenthavaren.
Det bör bemärkas, att för fastställande av
patent-havarens berättigade skyddstid en
tvekamps-situation sålunda föreligger: den utomstående
industrin har ett berättigat krav på att patenttiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
