Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 7 augusti 1948 - Teknisk kundtjänst inom amerikansk industri, av Axel Ekwall - Syntetisk beräkning av arbetstider ur allmängiltiga standardtider över rörelseelement, av R L - Standardisering av lastpallar, av R Lindblad - Arbetsvagnar och transportkärror, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
487
Försäljningsingenjörerna inom den kemiska industrin
bildade för fyra år sedan Teehnical Service Association.
Denna har numera ändrat namn och heter Commercial
Chemical Development Association. Föreningen har ett
hundratal medlemmar, och på möten tre gånger om året
diskuterar man och utbyter erfarenheter av nya arbetsmetoder.
Mötena brukar refereras i tidskriften Chemical and
Engineering News. Även vid möten hos American Institute
of Chemical Engineers är en stor del av deltagarna just
"technical sales managers" eller "technical sales directors".
Såsom torde ha framgått av det föregående, erbjuder
sedan länge den mekaniska industrin och numera även
den kemiska industrin utmärkta exempel på teknisk
kundtjänst. "Technical Sales Manager" är en aktad titel och
dess innehavare anses med rätta ha en viktig uppgift att
fylla hos företagen.
Litteratur
Le-ster, b j: "Sales Engineering", New York 1940. "Marketing
Industrial Eqiiipment", New York 1935. "Applied Econoinics for
Engineers", New York 1939.
Syntetisk beräkning av arbetstider ur allmängiltiga
standardtider över rörelseelement. Bland svenska
ar-betsstudieingenjörer har vid flera tillfällen framförts
tanken, att man centralt skulle samla och bearbeta
erfarenhetsvärden på arbetstider från företag inom samma
bransch för att sedan använda på så sätt framkomna
standardvärden vid syntetisk beräkning av arbetstider vid
företagen. Vinsten härav skulle vara, att man reducerade
en bel del av det arbetsstudiearbete som nu nedlägges
inom företagen. Motståndarna till denna idé har
framhållit, att arbetsförhållandena är så olika från företag
till företag att standardtider icke kan tillämpas generellt.
I USA har sedan fyra år tillhaka använts en metod att
beräkna arbetstider ur dylika samlade erfarenhetsvärden
över detaljtider. Metoden har givits namnet "Methods-time
measurement". Den är i första hand avsedd att vara
rationaliseringsingenjörerna till hjälp, då det gäller att
jämföra arbetstider för olika alternativa lösningar. Vid
till-lämpandet av metoden uppdelas arbetet på vanligt sätt i
handarbete och maskinarbete. Handarbetet uppdelas i ett
antal element, vardera omfattande högst 20 grundrörelser,
och för varje rörelse med vänster eller höger hand tas ur
tabeller ut en bestämd standardtid, vilken till sin storlek
beror av rörelsens art och de arbetsförhållanden under
vilka den utföres. Endast rörelser, som har inflytande på
den totala arbetstiden, tas med. Dylika standardtider har
hittills bestämts för följande rörelser: sträcka sig till,
förflytta, vända, gripa, placera, lösgöra och släppa. Som
exempel kan nämnas att rörelsen förflytta är uppdelad i
de fem klasserna: förflytta föremålet mot ett stopp;
förflytta föremålet till ungefärligt läge; förflytta föremålet
till exakt läge; kasta undan föremålet; förflytta föremålet
till obestämt läge. Inom varje klass bestämmes tiden av
vägsträckan och föremålets vikt. Dessa grundrörelser
läcker alla typer av handrörelser som förekommit i
undersökningen av ett stort antal industriella arbeten. Tiderna
är verktider och innefattar således icke tillägg för
trötthet, personliga behov och oundvikliga störningar.
Metoden har, för att ta ett exempel, praktiskt tillämpats
på borrning i en enspindlig borrmaskin av två *//’ hål i en
konsol. Tillvägagångssättet i ett sådant fall, då det gäller
att förbättra en befintlig arbetsmetod, kan uppdelas i tre
moment: skaffa fullständiga och detaljerade uppgifter om
ändamål, utrustning och arbetsmetod; analysera och
uppdela arbetet i element på arbetsplatsen, klassificera och
anteckna varje rörelse i elementen, som behöves för att
utföra arbetet på riktigt sätt; ta ut tillhörande
standardtider ur tabellerna, summera tiderna för alla rörelser inom
samma element och göra tillägg för spilltid och det antal
gånger elementet i fråga upprepas under en arbetscykel
(ett arbetsstycke),
Under den tid metoden tillämpats har den visat sig aga
vissa fördelar då det gäller att utveckla effektiva
arbetsmetoder innan tillverkningen sättes i gång, förbättra
gällande arbetsmetoder, fastställa standardtider, utveckla
tidsfunktioner, göra överslagsberäkningar, ge vägledning för
konstruktionsarbetet, utveckla effektiva
verktygskonstruktioner, välja effektiva arbetsmaskiner, träna arbetsledare i
kännedom om arbetsmetoder, avgöra klagomål m.m.
(May-närd, Stegemierten & Schwab i Factory febr. 1948). Ii L
Standardisering av lastpallar. Statens Järnvägars
kommitté för utredning av frågan om standardisering av
last-pallar (Tekn. T. 1947 s. 597) har avlämnat första delen
av sitt betänkande. Kommittén framhåller, alt frågan om
standard för lastpallar liksom andra frågor av betydelse
för skapandet av en rationell på enhetslastprincipen
uppbyggd transportorganisation bör utredas. Frågan om
standard för lastpallar anses kräva den skyndsammaste
behandlingen. I fortsättningen avser kommittén att behandla
sådana frågor som fixering av gods på lastpallar,
förstängning i godsvagnar och på lastpallar, den tekniska
utformningen av lastpallar och lyftvagnar,
viktsbestäm-ning för lastpallar vid fraktberäkning och avgifter för
återtransport av tomma lastpallar samt vissa
organisatoriska frågor såsom om en lastpallspool m.m.
Kommittén har vid sidan av ett eget förslag till svensk
standard för lastpallar alternativt föreslagit en av US
National Bureau of Standards rekommenderad
lastpalls-standard. Det svenska alternativet avser en lastpall med
huvuddimensionen 1219X813 mm (48 X32"), det
amerikanska dels en större lastpall med huvuddimensionen
48 X 40", dels en mindre 40 X 32". Det amerikanska
förslaget kommer troligen att allmänt accepteras som
standard i USA. Förslagen skiljer sig alltså i första hand
genom att alternativ 1 avser en storlek, medan alternativ
2 avser två storlekar. Kommittén anser, att en enda
standardstorlek skulle medföra stora fördelar.
Järnvägsstyrelsen har överlämnat betänkandet till
Sveriges Standardiseringskommission med anhållan om
åtgärder för fastställande av en lämplig lastpallsstandard.
Betänkandet har dessutom översänts till ett antal
företagarorganisationer och transportföretag ävensom till
städernas handelskammare. Dessutom har det överlämnats
till styrelserna för statsbanorna i de övriga tre nordiska
länderna, med vilka kommitterade under
utredningsarbetet stått i kontakt. R Lindblad
Arbetsvagnar och transportkärror för jordbruket.
Emedan transporterna utgör en mycket stor del av
arbetena på en lantgård, har Jordbrukstekniska Institutet
inriktat sin experimentella verksamhet främst på
förbättringen av vagns- och kärrtyperna. Sålunda har institutet
bl.a. gjort omfattande dragkraftmätningar för att utröna
vilken hjulhöjd som helst bör användas vid körning av
tunga lass på fält i lös eller blöt jord. Eftersom det här
gäller ett av de viktigaste huvudmåtten på en arbetsvagn,
måste denna fråga besvaras, innan det är möjligt att
framlägga förslag till standard för andra huvudmått på
arbetsvagnarna. För studierna av dragkraftbehovet har institutet
utarbetat en ny teknik och nya mätmetoder.
Då man beräknar, att traktorer mycket snart långt mera
än hittills kommer att användas för transporter inom
jordbruket, har institutet försökt få fram bättre
transportmedel även för detta ändamål. Sålunda bar man
utexperimenterat kopplingsanordningar för snabb och säker
koppling mellan traktor och arbetsvagn eller
transportkärra. Vidare har man fortsatt konstruktionen av
transportkärror, avsedda för maskinstationerna till att forsla
arbetsredskap från gård till gård, samt av större
trans-portkärror, lämpliga även för frakt av
jordbruksprodukter och andra varor. Dessa kärror är tippbara och även i
andra avseenden gjorda så, att traktorföraren själv snabbt
och bekvämt skall kunna lasta av och på (Jordbrukstekn.
Inst. Arsber. 1946—1947), W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
