Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 14 augusti 1948 - Atomforskningen just nu, av sah — W S — R-s - Framställning och användning av isotoper, av Yngve Axner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 augusti 1948
501
under 1949. För tillverkning av inaktiva isotoper planeras
anläggningar för elektromagnetisk separation, termisk
diffusion och kemisk utbytesreaktion.
Ovanstående visar hur stort arbete och vilken energi
engelsmännen nedlägger på atomforskningen; med hänsyn
till deras tidigare framgångar inom den grundläggande,
vetenskapliga fysiken kan man också vänta sig att dessa
ansträngningar skall bli framgångsrika.
I Frankrike pågår för närvarande byggandet vid Fort
de Chatillon utanför Paris av en uranreaktor. Meningen
var först att bygga en reaktor med metalliskt uran och
tungt vatten som moderator, till vilket ändamål man hade
försäkrat sig om två årsproduktioner av tungt vatten från
Norge. Då framställningen av. ren uranmetall i större skala
erbjöd svårigheter, liksom även korrosionsproblemet för
tungtvattenledningarna, har man övergått till att i första
hand bygga en icke kyld reaktor med uranoxid och tungt
vatten, som kan lämna en effekt av några kilowatt i stället
för tidigare planerade några hundra kilowatt. Reaktorn
beräknas vara i drift omkring julen 1948. Den skall
användas för framställning av spårämnen, för
personalträning samt för utexperimentering av material för de
kommande reaktorerna.
Man räknar med att Frankrike inom den praktiska
atomforskningen står i samma förhållande till Storbritannien
som detta land till Förenta Staterna, nämligen 1 : 10,
vilket innebär att Frankrike såväl i fråga om
penninganslag som tillgänglig personal förfogar över en hundradel
av vad som är fallet i Förenta Staterna. Den största
svårigheten nu i början är, att Frankrike måste inom landet
framställa såväl de ämnen som skall ingå i reaktorn som
all instrumentering och forskningsutrustning. Däremot har
det visat sig relativt lätt att få kvalificerad arbetskraft,
särskilt på den vetenskapliga sidan, där atomprojektets
mystik synes utöva stor lockelse på unga akademiker.
Vidare finns i Frankrike ett stort antal vetenskapsmän,
vilka har deltagit i det allierade atombombsprojektet under
kriget. Dessutom har man haft tillgång till apparatur och
verktygsutrustning från allierade "surplus"-lager och från
tyska laboratorier. Trots detta innebär landets storlek, som
ovan nämnts, en kraftig begränsning av möjligheterna.
Den 62" cyklotron, som nu byggs i Frankrike och som
där anses som "större än normalt", skulle sålunda i
Förenta Staterna kallas liten och konventionell. Närmast på
programmet står en modern Van de Graaf-generator och
en kavitetsaccelerator av måttlig storlek. Vidare planeras
en uranreaktor med grafitmoderator i storlek "något
utöver laboratoriestadiet". Framställningen av råmaterial har
kommit så långt, att fransk grafit av god kvalitet nu kan
framställas, och framställningen av uranoxid ter sig
lovande. Svårigheterna på detta område har visat sig
huvudsakligen ligga på kontroll- och forskningssidan, där
tillgången på tränade analytiska kemister har blivit en
flaskhals.
I Sverige, Norge och Holland arbetar atomforskningen
redan efter bestämda riktlinjer medan däremot Belgien och
Schweiz icke torde ha hunnit så långt. Norge har ett
utomordentligt försprång genom sin tillgång på tungt
vatten, vilken "gör det svårt att icke bygga en reaktor".
Holländarna är särskilt väl rustade på den vetenskapliga sidan
genom sitt laboratorium i Eindhoven; deras
Cockroft-Walton-högspänningsgenerator för omkring 1 MeV har
säkert utvecklats längre än någon annan; de arbetar nu
på en liknande generator för flera MeV. Den
frekvens-modulerade cyklotronen, som nu byggs, får en avsevärd
kapacitet och kommer att kunna användas för
framställning av spårämnen. Några definitiva planer på att bygga
en reaktor torde icke finnas ännu. Belgiens största
tillgång är uranfyndigheterna i Kongo, och schweizarnas
landets framstående vetenskapsmän och skickliga mekaniska
industri. Sverige anses ha en "egen järnridå" på detta
område, och mycket litet är därför känt om vad som pågår
i vårt land.
För alla dess länder gäller, att de i förhållande till Frank-
rike står ytterligare en tiondel längre ner på
storleksskalan. Om Frankrike alltså anser sig nätt och jämnt
kunna klara av ett atomprojekt, är det synnerligen
tvivelaktigt om de andra länderna, var och en för sig, skall
kunna åstadkomma något. En gemensam västeuropeisk
ansträngning skulle i hög grad öka utsikterna till
framgång; planer härom synes dock icke föreligga.
Sammanfattningsvis kan sägas, att när det gäller
byggandet av reaktorer finns det "bestämda resultat i
Storbritannien, några förhoppningsfulla människor i
Frankrike och några ännu mera förtvivlat förhoppningsfulla
människor i Sverige". sah—WS—R-s
Litteratur
1. Colburn, r: Where do we stånd ön the atom?, Chem. Engng
maj 1948 s. 130; Atomic report — where America stånds in 1948,
Power maj 1948 s. 264.
2. Business in isotopes, Fortune dec. 1947 s. 121.
3. Sckreiber, A P: Chemical process control with radioaclivitg,
Chem. Engng jan. 1948 s. 103.
4. Radioactive tracers ... in flotation research, Engng Min. J. mars
1948 s. 53.
5. Radioactive tracers in steelmaking, Iron Age 29 apr. 1948 s. 85.
6. Blau, M & Carlén, J R: Industrial applications of
radioac-tivity, Electronics apr. 1948 s. 78.
7. Kowarski speaks ön France’s place in . . . atomic energy
develop-ment. Nucleonics maj 1948 s. 59.
8. CocKRorr, J D: Peaceful applications of nuclear fission, Nature
4 okt. 1947 s. 451; Problems in nuclear physics, Nature 11 okt. 1947
s. 492; referat i Tekn. T. 1948 s. 39, Elementa juni 1948 s. 108.
Framställning
och användning av isotoper
Civilingenjör Yngve Axner, Stockholm
539.1 : 539.155.2
Isotoper som indikatorer i vetenskapens tjänst
För 14 år sedan förfogade vi endast över ett fåtal
radioaktiva indikatorer framställda av uran- och
thoriummine-raler. Upptäckten av den konstgjorda radioaktiviteten, som
gjordes vid denna tidpunkt, har medfört att radioaktiva
indikatorer av nästan alla ämnen blivit tillgängliga. Vid
de få tillfällen, då det ej finns radioaktiva isotoper med
lämplig halveringstid kan man använda stabila isotoper
som indikatorer.
På det tidigaste stadiet av radioaktiva isotopers
användning nåddes betydande resultat med de få radioaktiva
ämnen, som då fanns tillgängliga. Paneth påvisade med
hjälp av thorium B att det existerar vissa priviligierade
centra på fasta ämnens ytor, aktiva centra, vilka i dag
spelar en stor roll i teorin om katalysatorer. Kolthoffs
arbeten gav till resultat att det i färska fällningar äger rum
ett ytterst djupgående jonutbyte. Ett annat
verksamhetsområde för radioaktiva isotoper är den analytiska kemin.
Det är möjligt att bestämma ovägbara mängder av många
grundämnen, exempelvis bly i bergarter och zink i
legeringar. Genom isotoputspädningsmetoden kan man
beräkna halten av organiska molekyler i ett prov. Ett av de
största verksamhetsområdena för användningen av
isotopindikatorer kommer sannolikt att bli påvisandet av atomers
och molekylers väg i den levande organismen.
Referat av föredrag vid Forskarnas Kontaktorgans och
Forskningsrådens Isotopkommittés "Isotopdag" den 13 maj 1948.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
