Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 21 augusti 1948 - Kristoffer Huldt †, av K A Fröman - TNC: 15. Trefas, tvåvägs, fyrtakts m.m., av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
TEKNISK TIDSKRIFT
Kristoffer Huldt †
Sjuttio är gammal, men ännu fylld av verksamhetsiver
och intellektuell kraft, avled direktör Kristoffer Huldt den
14 juni 1948. Det var en lång och mångskiftande livsgärning
inom svensk industri, som därmed ändades. Utexaminerad
från KTH efter fyraårig gruvkurs 1894 ägnade sig Huldt i
unga år åt gruvdrift i Gällivare och sedan som gruvingen
jör och disponent vid Kantorps malmfält 1899—1903.
Sistnämnda år blev han disponent för Stens bruks AB; 1909—
1912 var han disponent för Guldsmedshytte AB,
Elfves-torps AB och Stråssa gruve AB samt 1909—1917 för
Herrängs gruv AB. En av stiftarna av Finspongs metallverks
AB 1913, var han detta bolags verkställande direktör 1916
—1919 och ordförande i dess styrelse 1919—1926. Som
ordförande i styrelsen för Kohlswa jernverks AB från 1919
och dess verkställande direktör 1922—1927 samt direktör
för Uttersbergs bruks AB 1918—1920 gjorde Huldt en
uppskattad insats inom järnindustrien. Under åren 1927—
1932 var han vidare verkställande direktör för J & C G
Bolinders Mekaniska Verkstads AB. Tillsammans med sin
broder, bankdirektör Sven Huldt, bildade Kristoffer Huldt
— vid 64 års ålder — AB Trelleborgs linoleumindustri
med en för vårt land helt ny tillverkning av golvmattor,
vilket företag han som ordförande ledde ända till sitt
frånfälle.
Huldts starka allmänintresse och arbetsförmåga togs i
anspråk i många sammanslutningar — bl.a. Jernkontoret,
Exportföreningen och Industriförbundet. Han var 1920—
1934 ordförande i Svenska Exporttackjärnföreningen och
ledamot av tull- och traktatkommittén 1919—1924.
Efter att 1925 ha fungerat som förste vice ordförande,
påtog sig Huldt från det följande året ordförandeskapet i
Svenska Teknologföreningen, ehuru fortfarande bosatt utom
Stockholm. Han nedlade ett mycket intresserat och
uppskattat arbete inom föreningsstyrelsen under ekonomiskt
ganska brydsamma tider, kvarstod som ordförande t.o.m.
1928 och återkom som sådan åren 1932 och 1933. Huldt
tog sitt uppdrag som ordförande med stark ansvarskänsla,
men också som ett glädjande privilegium, som väl
motsvarade hans gästfria och kamratliga natur. Ett par
styrelsesammanträden på Kohlswa stå i oförgätligt minne för
deltagarna. Han medverkade effektivt vid
föreningslokalernas omskapande efter branden 1928 bl.a. genom
donation av flera konstverk. Värdefulla personliga insatser av
Huldt ledde till tillkomsten, i samarbete med Sveriges
Industriförbund, av Svenska Industriens Praktiknämnd
(SIP), där han sedan i många år var verksam som
ordförande, samt till effektivisering av STF:s anställningscentral.
Den i samband med KTH:s 100-årsjubileum genom STF
överlämnade donationen till studentkåren från
industriföretag och tekniker hade till väsentlig del kommit till
stånd genom Huldts tillskyndan.
Huldt fann vid sidan av sin omfattande verksamhet som
tekniker och affärsman samt de många
förtroendeuppdragen även tid att tillfredsställa sin starka böjelse för
musik och bildande konst. Genom talrika inköp lämnade
han tidigt stöd åt unga konstnärer.
Kristoffer Huldt efterlämnar minnet av en ovanligt vital,
livsbejakande, vänsäll och generös man. Inom en stor
vänkrets och i Svenska Teknologföreningens hävder förblir
hans minne hyllat och vördat K A Fröman
TNC
15. Trefas, tvåvägs, fyrtakts m.in.
I publikationen TNC 4 s. 26 förekommer en uppsats,
Felaktig isärskrivning av sammansättningar, där det
varnas för att skriva trefas, tvåvägs, fyrtakts och liknande
uttryck som självständiga ord. Tendensen att skriva t.ex.
"en trefas kommutatormotor" i stället för att
sammanskri-va de båda sista orden är dock så stark och spåras så ofta,
att frågan tagits under förnyad utredning av TNC:s
sekretariat tillsammans med TNC:s språkliga rådgivare.
Det gemensamma för de ifrågavarande uttrycken är atl
de är sammansättningar av räkneord och substantiv. Nor
malt förekommer de som sammansättningsförleder i
flerle-dade sammansättningar, t.ex. ena/iAwomformare,
enrums-lägenhet, tvåfamiljshus, tvåluftsfönster, tvåmanssåg,
två-i>ägsställare (inom elektrotekniken), fre/asledning,
trefärgs-tryck, treledarsyslem, frepu/skoppling (inom
strömriktar-tekniken), f yrt akt smotor, femvåningshus.
I stället för ett femvåningshus skulle man kunna säga ett
fem våningars hus, eller ett hus av fem våningars höjd.
Däremot strider det mot svenska ordbildningsregler att
säga ett femvåningars hus eller ett femvånings hus. Samma
brott mot reglerna begår man om man skriver: en enankar
omformare, en enrums lägenhet, ett tvåfamiljs hus, ett
tvålufts fönster, en trefas ledning, en fyrtakts motor osv.
En sådan tendens att lösgöra förra sammansättningsleden
finns emellertid i talspråket alldeles särskilt utpräglad när
även den senare sammansättningsleden själv är samman
satt. Man säger sålunda gärna ett tvåfamiljs trähus, en
tvåvägs oljeströmställare, trefas växelström, en fyrtakts
dieselmotor. Även här gör man sig skyldig till ett avsteg
från ordbildningsreglerna, men motivet är tydligen att
undvika de alltför långa sammansättningarna, som endast
med svårighet kan sammanhållas under en accent. För den
naturliga språkkänslan visar det sig angelägnast att
undvika de rytmiskt otillfredsställande långa
sammansättningarna. I skrift söker man ibland nödtorftigt reda sig
med bindestreck mellan huvudlederna, t.ex.
trefas-växelström. Men enligt TNC:s mening, grundad på den förnyade
utredningen, bör man även i skrift kunna godkänna den
friare ordställningen och alltså skriva: trefas växelström,
fyrtakts dieselmotor osv. Däremot bör man skriva
trefasström, fyrtaktsmotor, eftersom den senare huvudleden
här är osammansatt och det inte föreligger någon
svårighet att ge orden den typiska sammansättningsaccenten.
I vissa, ganska sällsynta fall kan den sammansatta
förleden ersättas med ett adjektiv, t.ex. trefasig växelström.
När sådana regelrätta adjektiv förekommer är motsvarande
ord av förledstyp inte så vanliga. Man säger sålunda
en-atomig, tvåsidig, tvåmastad, tretungad, fvrspaltig, inte
gärna tvåmast- e.d.
Slutligen kan nämnas att förledsorden ibland kan
användas fristående i elliptiska uttryck, särskilt i talspråk, t.ex.
"extraförlusterna blir vid sexfas något mindre än vid
trefas", "utförd som tvåvägs". Särskilt praktiska och därför
tolerabla blir sådana fristående förledsord i tabellrubriker,
t.ex. trefas, sexfas, angivna över olika kolumner. JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
