Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 21 augusti 1948 - Sektionsbygge av fartyg, av Bo O A Ek - Stål för tryckkärl, av W S - Tryckkärlskommissionen omorganiseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 augusti 1948
517
nel, sektionsbyggda, sätts på plats, och därefter
nedre delarna av för- och akterskepp. De lägre
delarna av sidbordläggningspanelerna, med spant
påsatta, monteras; dessa paneler sträcker sig som
förut sagts till undre däck. Plattformdäcket
monteras och stöttorna till undre däck reses. Undre
däck läggs i sektioner. Babords-, styrbords- och
centerlinjesektioner av plåt och balkar sätts på
plats soni enheter. Vägare monteras för sig.
Tvär-skeppsskott och stöttor mellan undre däck och
huvuddäck samt kappar reses, därefter övre
sidbordläggningspanelerna och de övre delarna av
för- och akterskeppssektionerna. Huvuddäckets
sektioner lägges. Däcksvägare tas för sig, liksom
luckkarmar, vilka svetsas till översidan av
huvuddäck. Överbyggnaderna är tillverkade i stora, en
våning höga enheter. Master och bompålar byggs
givetvis för sig och installeras som enheter.
Victory-fartyg byggdes av många varv, och
ovanstående utförande tillämpades ej i detalj av
alla. Kaisers varv —- med sin förkärlek för stora
enheter — byggde exempelvis den del av däcket,
som ligger mellan två luckor, i en sektion,
sträckande sig från sida till sida av fartyget.
Luckkarmar och vägare var dessutom anbringade på
dessa sektioner.
Sektionsbygge av tankfartyg
Det här angivna tillvägagångssättet användes
för elt kontrakt om endast ett helsvetsat fartyg
på 541 längd, 80’ bredd och 40’ djup, fig 6.
Först lägges kölplåten med centerlinjevägaren
och del av bottenvebben på bädden.
Bottenbord-läggningssektion med longitudinaler och
botten-vebbar utläggas styrbord ocli babord; denna
sektion sträcker sig från kölplåten till slaget.
Sektionsbyggt tvärskeppsskott, täckande fartygets
bela tvärsektion, reses midskepps.
Sektionsbyggda långskeppsskott, en tanklängd långa, reses
för och akter om det redan resta
tvärskepps-skottet. Två nya tvärskeppsskott resas, varigenom
två centertankar bildas. Centerlinjevägaren under
huvuddäck lägges mellan tvärskeppsskotten.
Däckssektion med longitudinaler och vebbar
lägges styrbord och babord om centerlinjevägaren;
därmed är två centertankar helt fullbordade. På
samma sätt förfares med övriga centertankar.
Slagsektionen, bestående av slagplåt,
longitudinaler och vebbar, reses och därefter
sidbordlägg-ningssektionen upp till huvuddäck.
Däckssektionen över sidotankarna lägges. Övriga delar av
fartyget, såsom dubbelbotten och maskinrum
samt ändsektioner, sektionsbyggs även.
Om utvecklingen inom skeppsbyggeriet i vårt
land kommer att leda till en utvidgning av det
sektionsbygge, som vid vissa varv redan
användes, skall framtiden utvisa. Den främsta
hämmande faktorn är tvivelsutan bristen på lyft- ocli
transportmedel av tillräcklig kapacitet. Medan
amerikanska bäddkranar har en lyftförmåga på
Fig. G. Midskeppssektion av helsvetsat tankfartyg.
25—30 t, kan en svensk krän som regel ej ta mer
än 10 t. Genom att låta 10 t kranar arbeta i par
kan detta förhållande dock hjälpas upp. Det
torde ej heller vara omöjligt att samordna fyra
kranar om ett lyft, och en 40 t sektion är ingen
liten del ens efter amerikanska förhållanden.
Stål för tryckkärl. Tryckkärlsstål med beteckningarna
13 30, 14 30 och 2112 enligt de nya SlS-normerna får,
med vissa smärre undantag, användas till ångpannor och
andra tryckkärl, oaktat de icke helt motsvarar
ångpannenormernas fordringar. Som material för vissa
tryckluft-behållare, lågtrycks- och varmvattenpannor osv., för vilka
de tidigare standardkvaliteterna St. 37.21 och St. 44.21 har
godtagits, får konstruktionsstål med beteckningarna 13 10
och 13 11 resp. 14 10 och 14 11 tillsvidare användas. Stålen
13 10 och 14 10 får dock icke komma i fråga för svetsade
tryckkärl (Yrkesinsp. cirk. PM 12, dec. 1946). W S
Tryckkärlskoinmissionen omorganiseras.
Tryckkärls-kommissionen bildades 1944 under
Ingeniörsvetenskapsakademiens hägn, och det var då tänkt att dess arbete
skulle utföras på relativt kort tid enligt ett mycket
begränsat program. Slutresultatet av detta arbete beräknas nu
bli ett förslag till normer för beräkning, utrustning,
tillverkning, provning och besiktning av tryckkärl av olika
slag. Dessa normer väntas bilda grundval för officiella
bestämmelser på området.
Sedan kommissionens arbete nu har pågått i fyra år
har man emellertid funnit, att nya arbetsuppgifter ständigt
uppkommer, samtidigt som den industriella
intressekretsen måste vidgas. Vid sammanträde i juni med
representanter från industrin, IVA, Riksförsäkringsanstalten och
Ångpanneföreningen, har därför Tryckkärlskommissionen
ombildats till en mera permanent form, nämligen som en
förening vars medlemmar dels är garantföretag, vilka
ekonomiskt stöder kommissionen, dels ett antal företag,
institutioner, myndigheter och enskilda personer, vilka betalar
en lägre årsavgift. Kommissionen ställes under ledning av
en styrelse, vars ordförande är chefsingenjör Edv.
Eriksson, och som har till huvudsaklig uppgift att handlägga
ekonomin; den tekniska verksamheten handhas av ett
arbetsutskott, under vilken sorterar specialkommittéer.
Närmare upplysningar om medlemskap i kommissionen
lämnas av dess sekreterare, civilingenjör P E Edhäll, Aga,
Lidingö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
