- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
547

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1948 - Elektriska småmotorer, av Erik Morath

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11 september 1948

547

Fig. 7.
Stator- och rotorplåt för en induktionsmotor.

en. Den finare trådens sämre fyllnadsfaktor
kompenseras av dess bättre lindningsfaktor, varför i
en del fall en klenare tråd även ur
utrymmessynpunkt kan försvara sin plats.

Koppartråden förekommer som standard i
dimensionerna

0,10 — 0,20 mm; steg om 0,01 mm
0,25 — 1,00 mm; steg om 0,05 mm
1,10 — 2,00 mm; steg om 0,10 mm

Lyckligare vore om standarddiametrarna i stället
följde en Renard-serie så som exempelvis är
fallet med de flesta i bruk varande trådklinkorna.

De vanligaste trådsorterna äro emaljerad
koppartråd EE, emaljerad, en gång
bomullsomspunnen koppartråd EBEE(K), samt emaljerad, en
gång silkeomspunnen koppartråd ESEE. Fig. 6
återger för dessa trådsorter fyllnadsfaktorn som
funktion av tråddiametern. Fyllnadsfaktorn har
därvid definierats som
k = D2/(πd2/4)

med d för koppartrådens diameter och D för den
färdiga trådens ytterdiameter. För klenare
dimensioner blir som synes skillnaden i platsbehov
mycket markerad. Även priset varierar starkt med
isolationen. För de olika trådarna EE 0,25, EBEE
0,25 och ESEE 0,25 förhålla sig priserna per kg
ungefär som 1 : 2 : 4.

Uppenbarligen är den endast emaljerade
tråden att föredra. Utvecklingen går även mot en
praktiskt taget hundraprocentig användning av
denna tråd, speciellt som emaljskiktets kvalitet
under den senare tiden starkt förbättrats. I de
fall omspinning förekommer, vanligen endast för
roterande lindningar, sker detta närmast för att
minska antalet kortslutningar i de fall att mer
eller mindre olämpligt impregneringsmedel kan
förväntas angripa emaljen.

Induktionsmotorer

Fig. 7 visar i stora drag hur stator- och
rotor-plåt ser ut för en induktionsmotor med
kortsluts-rotor, den för små induktionsmotorer ensamt
förekommande rotortypen. Rotorn förses vanligen
med en burlindning av gjuten aluminium. För
mindre motorserier förekommer dock ofta, att
burlindningen tillverkas av koppar, varvid
stavarna lödas eller svetsas till kortslutningsringarna.

På senare tid har det lyckats att genom ett
centrifugalförfarande gjuta burlindningar direkt
i koppar. Renaluminium har i gjutet skick en
resistivitet ungefär 1,8 gånger kopparns, varför
i de fall låg rotorresistans eftersträvas den gjutna
kopparburen erbjuder stora fördelar. Skillnaden
i resistans hos en aluminiumgjuten och en lödd
eller svetsad kopparbur är för mindre maskiner
ej så stor; aluminiets högre resistivitet
kompenseras här av den gjutna lindningens bättre
fyllnadsfaktor. För att få rimliga startförhållanden
måste ibland vid enfasmotorn sekundärresistanser
ha ett relativt högt värde. I dessa fall kommer
nästan uteslutande den gjutna aluminiumburen
till användning.

Induktionsmotorer med kortslutsrotor indelas
lämpligen i flerfasmotorer, enfasmotorer samt
skärmpolmotorer. Härtill kommer en del mera
speciella typer, av vilka de vanligaste behandlas
senare.

En liten flerfasmotor skiljer sig principiellt på
intet sätt från en större (jfr i detta sammanhang
åter fig. 1).

Den rena enfasmotorn, alltså utan någon
hjälp-lindning, saknar som bekant startmoment.
Denna svårighet kan kringgås på flera sätt. För
motorer med kortslutsrotor begagnas fasklyvning i
en eller annan form. Härvid omvandlas det
pulserande enfasfältet i ett mer eller mindre
cirkulärt, roterande fält. Om man bortser från
skärm-polmotorn åstadkommes detta fält praktiskt taget
alltid på så sätt, att motorn lindas tvåfasigt med
båda faserna galvanist förbundna med nätet
samt arrangerade för olika fasvinkel. De båda
faserna förskjutas därvid i rummet 90 elektriska
grader. Alltefter det sätt på vilket hjälpfasens
ström bringas ur fas med huvud- eller
arbetsfasens särskiljas motorer med resistiv hjälpfas och
motorer med kapacitiv hjälpfas.

Fig. 8 återger schematiskt dels kopplingsdia-

Fig. 8. Kopplingsdiagram och hastighetmomentkurvor för
olika enfasmotorer med kortslutsrotor; t.v. med resistiv,
t.h. med kapacitiv hjälpfas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free