Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1948 - Elektriska småmotorer, av Erik Morath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
510
TEKNISK TIDSKRIFT
grammen för några olika enfasmotorer dels
dessas hastighet-momentkurvor. För motorer med
resistiv hjälpfas är det vid mindre effekter och
små startmoment möjligt att utelämna den
kopplingsanordning, som normalt vid viss hastighet
bortkopplar hjälpfasen. En sådan motor får
alltså ett blygsamt startmoment samt, delvis till följd
av den ringa storleken, en slapp
hastighetsreglering. För något större motorer bortkopplas som
nämnts alltid startfasen, detta dels för att
begränsa påkänningarna på denna fas, dels för att
höja motorns verkningsgrad. Startmomentet kan
därvid göras ungefär lika stort eller något större
än fullastmomentet, innan startströmmen blir
alltför besvärande. För motorer med kapacitiv
startfas äro förhållandena i stort sett analoga,
dock kan med lämpligt valda värden på
lindnings-omsättningen mellan faserna samt kondensatorns
storlek en vid en viss arbetspunkt fullt
balanserad motor erhållas. Motorer med kapacitiv
startfas men utan brytare begagnas därför även för
större effektbelopp, dock endast i de fall där det
resulterande låga startmomentet, vanligen endast
uppgående till halva fullastmomentet, ej vållar
några olägenheter. I de fall den kapacitiva
hjälpfasen bortkopplas efter starten kunna mycket
stora startmoment, av storleksordningen ca 4
gånger fullastmomentet, utan svårighet uppnås.
Uppenbarligen kunna de sistnämda
motortypernas goda egenskaper beträffande balans vid
arbetspunkten samt stort startmoment samtidigt
erhållas genom ett arrangemang sådant fig. 8
längst ner till höger visar. I detta fall blir ibland
en kompromiss ofrånkomlig i det att den
hjälp-faslindning som fordras för balans vid drift ej
Fig. 9. Skärmpolmotorer, t.v. tvåpolig, t h. fyrpolig. Nedtill
hastighetsmomentkurva för den senare; n hastighet i
procent av den synkrona, T moment i procent av
fullastmomentet.
Fig. 10. Stator- och
rotor-plåt för en universalmotor.
medger det önskade startmomentet. Avvikelserna
från balans och de med denna förknippade
vinsterna i fråga om tyst gång samt hög verkningsgrad
och hög effektfaktor bli dock sällan så stora att
de vålla nämnvärt besvär. De kondensatorer, som
ständigt äro inkopplade — observera därvid att
på grund av fasens seriekaraktär
kondensator-spänningen, framför allt i tomgång, kan bli
avsevärt högre än nätspänningen — äro relativt små
och alltid av papper-oljetyp, medan de för
starten begagnade äro relativt stora och av bipolär
elektrolyttyp. Förlustvinkeln i en sådan
kondensator ligger vanligen mellan 5 och 10 %, varför
förlusterna i kondensatorn begränsa dess
inkopplingstid. Oftast bruka kondensatorfabrikanterna
medge 20 inkopplingar per timme, vardera av
3 s varaktighet.
De hittills behandlade enfasmotorerna ha alla
det gemensamt, att båda faserna äro direkt
anslutna till nätspänningen. Skärmpolmotorn
däremot har hjälpfasen eller -faserna
(dämplindningarna) induktivt kopplade till arbetsfasen.
Kopplingen åstadkommes i huvudsak därigenom
att dels fasernas inbördes förskjutning i rummet
göres mindre än 90 elektriska grader, dels
artificiella läckvägar — polbryggor — magnetiskt
förbinda faserna. Fig. 9 återger schematiskt ett
par vanliga konstruktioner: en två- och en
fyrpolig skärmpolmotor. Arbetsfaserna ha för
överskådlighets skull utelämnats i figuren. För den
första motorn ha bryggorna utförts som en
integrerande del av statorn, för den andra ha
pol-spetsarna utdragits så långt att läckningen ger
önskad kopplingsgrad. Ett närmare studium
visar, att polbryggorna ej blott bidra till
kopplingen mellan faserna utan även inverka på
rumsvinkeln mellan faserna och göra
luftgaps-permeansen per längdenhet mera kostant[sic] runt
omkretsen.
Fig. 9 visar längst ner hastighet-momentkurvan
för den till höger återgivna motorn. Det framgår,
att motorns överbelastningsförmåga är mycket
ringa, vilket har sin grund däri, att den för
typen genomgående mycket blygsamma
verkningsgraden har sitt maximum strax innan
maximi-momentet. Startmomentet uppgår i det
betraktade fallet till ca 50 %, ett för motortypen
normalt värde. Som figuren visar händer det ofta
att de enkelt utformade fasernas mmk-kurvor bli
starkt övertonshaltiga, vilket ger sig till känna
som svackor i momentkurvan.
Motortypens egenskaper äro mera flexibla än
dess enkla konstruktion vid första ögonkastet
låter förmoda. Så kunna exempelvis startmoment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
