Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1948 - Elektriska småmotorer, av Erik Morath - Arbetsplatsernas organisation i USA, av Å Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 september 1948
551
ler. Luftgapet göres olika under olika delar av
polen: på detta sätt får motorn sitt vanligen
mycket blygsamma startmoment. Dess egenskaper
påminna närmast om skärmpolmotorns.
Avbrytarmotorn slutligen utgör ett slags
all-strömsmotor i mycket enkelt utförande. Fig. 15
visar en principbild av en sådan motor jämte
några av dess karakteristiska kurvor, för dels
likström, dels växelström av 50 p/s. Med hjälp av
en excenteranordning inkopplas statorlindningen
varje gång rotorlindningen befinner sig mellan
de i figuren utmärkta lägena. Vid likström får
motorns momentkurva seriekaraktär. Denna kan
vid små belastningar ibland återfinnas även vid
växelström, men vanligen överväga där de
synkrona momenten.
Användningsområden och regleringsmöjligheter
De olika användningsområdena för småmotorer
äro legio: tvättmaskiner, kylanläggningar,
dammsugare, elektriska ur, oljebrännare, hårtorkare,
ventilatorer, symaskiner, rakhyvlar, bonare,
köksmaskiner, kassaregister, räknemaskiner,
verktygsmaskiner för industri och hantverk etc. De
olika typernas användningsområden framgå i
stort sett av deras karakteristiska egenskaper,
sådana de tidigare beskrivits.
En god kännedom om de olika förekommande
standardtypernas egenskaper gör det för de flesta
fall möjligt att använda en standardmotor, vilket
av naturliga skäl är att föredra. Emellertid
kunna regleringsanordningar dels utöka en motors
användningsområde utanför det normala, dels skapa
delvis nya typer. Det kanske bästa exemplet
härpå är universalmotorn med elektrisk
centrifugal-regulator. En sådan regulator inkopplar i serie
med motorn, när hastigheten ökar, ett motstånd,
vilket sedan åter kortslutes när hastigheten
minskar. Med fördel utgöres motståndet härvid av ett
material med spänningsberoende resistans, en
varistor. En sådan regulator ger en mycket
förnämlig hastighetsreglering inom ett stort
momentområde. Normalt kunna
hastighetsvariationerna mellan tomgång och fullast hållas vid några
få promille. Centrifugalbrytaren arbetar med
mycket hög frekvens: vanligen mellan 500 och 1 000
brytningar per sekund.
En enklare form av centrifugalregulator
begagnas i sådana fall, där verkningsgraden är av
underordnad betydelse. Regulatorn applicerar
härvid på mekanisk väg, utöver det egentliga
belastningsmomentet, ytterligare ett bromsande
moment på motoraxeln; detta moments storlek
avpassas automatiskt för rätt hastighet.
I många fall önskas en från tillfälle till
tillfälle reglerbar hastighet. För många småmotorer
kan detta önskemål förverkligas därigenom att
motorns driftspänning varieras. För lik- och
universalmotorer kan exempelvis genom inkoppling
av ett variabelt seriemotstånd den önskade effek-
ten uppnås; för motorer för enbart
växelströmsdrift tillkomma alternativen transformator och
reaktor. Sålunda begagnar man för en del
universalmotorer med inom vida gränser reglerbar
hastighet ett seriemotstånd bestående av ett
relativt stort antal tunna kolplattor placerade efter
varandra i ett rör av isolerande material. Trycket
på den så uppbyggda kolstapeln bestämmer
stapelns resistans och därmed motorns hastighet.
Arbetsplatsernas organisation i USA. Det som
frapperar en besökare i USA är, att den amerikanske arbetaren
besitter en så hög produktiv intelligens. Han har en
uppfinningsrikedom, som visar sig i lagarbete, där detta på
så sätt underlättas. Han har en yrkesstolthet, som gör, att
han icke lämnar ifrån sig ett arbete, som icke är fullgott.
Livet är sådant, att han vet, att ett gott arbete belönas,
men med ett dåligt är han omedelbart utom räkningen.
De två stora fackföreningsunionerna AFL och CIO
uppsätter de kollektiva kontrakten. Så snart som någon av
dem erhåller ett kontrakt med över 50 % av personalen
blir företaget "closed shop", dvs. alla anställda måste vara
organiserade. Kontraktet innefattar bestämmelser om
timlöner, betald semester, arbetstider, konditionerna för
antagande av arbetare.
När en yngling avslutat sin skolgång, "High School",
vid 16 års ålder får han genomgå en fyrårig lärlingskola
vid industrin. Sedan en lärling påbörjat en dylik
utbildning motsätter sig fackföreningen varje förflyttning. Man
har särskilda kurser för arbetsbasar och förmän.
Innan en person inskrives som anställd får han genomgå
en mycket noggrann läkareundersökning. När en nyanställd
antagits får han först träffa den verkmästare, hos vilken
han skall arbeta. Denne för honom till förmannen, som
skall sätta den nyanställde i arbete. Förmannen
undervisar honom vid den maskin, som han skall sköta, han låter
honom veta vilken uppgift han kommer att få och hur
denna uppgift ingår i produktionen. Den nyanställde får
kontakt med tidskrivare och kontrollant. Han får veta,
hur hans arbete kommer att betalas. Vanligen erhåller han
företagets broschyr, varigenom han ytterligare erhåller
kännedom om företagets organisation och dess verksamhet.
I allmänhet arbetas det 40 timmar per vecka, dvs. fem
dagar med 8 timmar per dag. Samtliga, även direktionen,
äter genom fabrikens kantin. När man arbetar
kontinuerligt i tre skift avbrytes icke skiftarbetet utan en arbetare
hämtar maten från kantinen och arbetarna äter på
arbetsplatsen. Vid maskinerna kan arbetarna köpa mjölk;
man har ständigt försäljare i gång, som tillhandahåller
drycker, (t.ex. Coca-cola) samt choklad, frukt, etc.
Ingen, varken arbetare, tjänstemän eller direktörer synes
vara överbelastade med arbete. Arbetarna synes ha tid till
en liten pratstund under arbetstiden, men den tid som
härigenom går förlorad, betyder för arbetaren en förlorad
överskottsbetalning. Om arbetaren skulle för mycket
hemfalla åt dylika pratstunder och uppvisa dåligt
arbetsresultat, dröjer det inte länge förrän han avtackas och
rem-placeras. Förmannen vill se ett gott arbete och att
arbetaren förtjänar överskott.
Ingen lag finns i USA om betald semester från arbetet,
men det är vanligt att bevilja ledighet efter vissa normer
En arbetare erhåller sålunda efter 6 månader—1 års
arbete tre dagars semester, efter 1 år—5 år en vecka och över
5 år två veckor. En tjänsteman erhåller efter 3 månaders
arbete tre dagar, efter 3—8 månader en vecka och över
8 månader två veckors semester.
Ingen lag om anställningsförhållande finnes i USA. Man
kan avskeda en arbetare eller tjänsteman omedelbart,
oavsett hur länge han har varit anställd vid företaget. Det är
inget som hindrar, att man t.ex. underrättar en ingenjör,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
