Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1948 - Elektriska småmotorer, av Erik Morath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 13. Startmoment ocli -ström
(upptill ) samt hastighet-momentkurva för
repulsionsstartande induktionsmotor wrA
(t.v.) resp. hastighets-momentkurva för wo
repulsionsinduktionsmotor (t.h.).
Fig. 15. Avbrytarmotor med kai akteris- 5Q
tiska kurvor. (Hastighet n, strömstyrka
I och ineffekt P som funktioner av
momentet) för - likström–-
växelström. o
Repulsionsstartande induktionsmotorer
och repulsionsinduktionsmotorer
För de tidigare behandlade
enfasinduktionsmo-torerna erhölls startmomentet genom
fasklyvning. Ännu en möjlighet föreligger: motorn kan
under starten vara kopplad som en motor av
annat slag, med startmoment. Så är fallet med de
repulsionsstartande induktionsmotorerna. En
motor av denna typ är under starten kopplad som
en repulsionsmotor av vanligt utförande, dvs. med
borstarna inbördes kortslutna och borstaxeln
förskjuten en lämplig vinkel från fältaxeln; denna
motors hastighet-momentkurva påminner starkt
om seriemotorns. Vid viss hastighet utökas
kortslutningen att omfatta samtliga lameller
varjämte ibland borstarna lyftes från kommutatorn.
Härvid övergår motorn att arbeta som en vanlig
enfasinduktionsmotor. Fig. 13 visar överst för
repulsionskopplingen startmoment och -ström;
vid en borstförskjutning om 10 à 15° kunna som
synes mycket stora startmoment uppnås med
mycket måttliga värden på startströmmen. Den
resulterande hastighet-momentkurvan för den
färdiga motorn framgår även av figuren.
Understundom utföras liknande motorer som
repulsionsinduktionsmotorer. I sådana fall innehåller
rotorn närmast axeln en vanlig kortsluten
burlindning samt utanför denna en till en
kommutator ansluten repulsionslindning. Inga
anordningar för omkopplingar eller dylikt förekomma.
Repulsionsinduktionsmotorernas karakteristiska
hastighet-momentkurva har exemplifierats i fig.
13. Som synes blir momentkurvan ett slags
mellanting mellan motsvarande kurvor för de rena
Fig. Ii.
Rotorplå-tar samt
hastighet-momentkurva
för
reaktionsmotor.
induktions- och repulsionsmotorerna. I
förbigående kan påpekas, att närvaron av burlindningen
även förbättrar motorns
kommuteringsförhål-landen.
Speciella motorer
Av den mångfald typer av speciella motorer som
konstruerats och byggts äro följande vanligast:
reaktionsmotorn, undersynkronmotorn,
hysteres-motorn, reluktansmotorn och avbrytarmotorn.
Reaktionsmotorn, som är en synkronmotor,
utföres på ungefär samma sätt som en vanlig
induktionsmotor med kortslutsrotor. Genom urtag
i rotorplåten ha dock utpräglade poler
åstadkommits. Burlindningen, som tjänar till att starta
motorn, lämnas vanligen intakt. För starten
förekomma i stort sett samma anordningar som vid
vanliga induktionsmotorer med kortslutsrotor.
Fig. 14 visar med utelämnade spår för
burlindningen rotorplåtarna för en två- och en fyrpolig
reaktionsmotor samt en hastighet-momentkurva
för en flerfasreaktionsmotor. Den punkt där
motorn faller i synkronism är starkt beroende av
svängmassorna samt dessas koppling till rotorn.
Unders3rnkronmotorn har stator och rotor
spårade på så sätt att luftgapspermeansen per
längdenhet kommer att variera på önskat sätt
runt omkretsen. Så kan exempelvis en tvåpolig
skärmpolmotor, vars rotor omfattar endast 6
stavar, genom lämplig utformning av statorn
bringas att stanna vid den undersynkrona hastigheten
1 000 r/m.
Hysteresmotorn, även den en synkronmotor,
arbetar med en cylindrisk rotor av
permanentmagne-tiskt material, vars förluster, i första hand
hvste-resförluster, i ett roterande fält ge upphov till
dess moment. En sådan motor får en mycket
karakteristisk hastighet-momentkurva med upp till
synkronism praktiskt taget konstant moment. En
av motortypens fördelar ligger i den stora
dämpning mot svängningar som de i rotorns massiva
järnmassor uppstående virvelströmmarna utgöra.
Reluktansmotorn, som är en asynkronmotor,
har kortslutsrotor och stator med utpräglade po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
