Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 11 september 1948 - Framsteg inom icke-järnmetallurgin, av A J Murphy - Stål- och tackjärnsproduktionen i England, av E R—s - Silikos, den värsta yrkessjukdomen i Schweiz, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 september 1948
571
Fig. 18. Cylindrisk provstav; t.v. gjuten med kilformigt
sjunk, t.h. fasonerad och gjuten i grupper om tre.
which might impair their usefulness in service.
In vievv of the variety in the service required of
castings a similar variety is necessary in Ihe
methods and degrees of inspection applied. Hence
it is necessary to classify castings according to
the service they have to perform, and the rigidity
of the inspection procedure must be governed by
the consequences which would arise if the castings
were to fail in service.
In the following classification of castings for
purposes of inspection these considerations are
taken into account, having in mind service
con-ditions involving stress, pressure tightness, bearing
duty, etc: Glass 1 castings are castings the failure
of which would cause serious breakdown of the
mechanism or assembly or would give lise to
danger. Glass 2 castings are castings which do
not fall within dass 1 but which are required to
withstand special service conditions. Glass 3
castings are castings not included within class 1
or class 2."
Tabell 7. Antal analyser i förhållande till antalet gjut
ning ar
I gjuteriet nedsmält material
Procent (maximivärden) av
antalet gjutningar av gjutgods
klass 1 klass 2 klass 3
Tidigare analyserat material inkl.
väl sorterat skrot av samma
material ..................... 10 5 1
Tidigare ej analyserat material
inkl. tidigare ej legerad nvmetall 100 50 2
beroende på materialets
natur och invägningens
noggrannhet.
Tabell 8. Antal mekaniska prov på separatgjutna
prov-stavar i förhållande till gjutgodsvikten (ungefärlig
omräkning från engelska mått)
Vikt av rensat gjutstycke, kg Gjuten vikt per provstav*, kg
klass 1 klass 2 klass 3
0—0,5 .................. 250 500 2 000
0,5—12,5 ................. 500 1 000 5 000
12,5—250 ................. t 000 2 000 10 000
* eller per smälta, om denna är större.
Tabell 9. Antal prov, uttagna ur gjutna detaljer
Antal gjutstycken Procent (maximivärden) av
varje leverans av gjutgods
klass 1 klass 2 klass 3
0^-1 000 .................. 5 3 —
1 001— ..................... 5 1 —
Effekten av uppdelningen i de klasser, i vilka
de olika gjutna föremålen faller, visas genom
bestämmelser om frekvensen av kemiska analyser
och mekaniska prov, som närmare framgår av
tabellerna 7, 8 och 9.
Slutligen torde det vara av intresse att notera
formen och konstruktionen för de separat gjutna
provstavarna för sandgjutna kopparlegeringar.
Den öppna stavtypen, gjuten med kil som sjunk,
är att föredra, men den fasonerade långsträckta
staven, gjuten i grupper om fre (fig. 18), tillåtes
för tenn och fosforbronser.
Stål- och (ackjärnsproduktioiieii i England.
Stålproduktionen har under januari 1948 nått en ny topp-punkt.
Produktionen motsvarade då ett årligt belopp av 14,6 Mt
jämfört med 12,6 Mt i december 1946 och 12,5 Mt i januari
1947. Den tidigare högsta månadsproduktionen, i oktober
1947, motsvarade en årlig produktion av 14,3 Mt. Den
högsta tidigare motsvarande januarisiffran inträffade 1943
med 12,9 Mt. Även tackjärnsproduktionen steg i januari
1948 till en siffra motsvarande 8,7 Mt/år jämförd med 8,6
Mt i december 1947 och 7,8 Mt i januari samma år. De
senaste uppgifterna liar sammanförts i följande tabell:
Tackjärn
Stål
(göt och gjutstål)
Medeltal Årlig Medeltal Årlig
per vecka produktion per vecka produktion
Mt Mt Mt Mt
1948 januari .. 0,168 8,726 0,281 14,589
1947 januari . . 0,150 7,80H 0,240 12,470
november 0,166 8,617 0,273 14,174
december 0,165 8,561 0,243 12,64fi
4 :e kvart. 0,164 8,505 0,263 13,679
1946 november 0,154 8,002 0,264 13,715
december 0,153 7.966 0,236 12,289
4:e kvart. 0,154 8,029 0,252 13,088
Man har nu gjort upp planer att under sju år utöka den
engelska järnhanteringen genom uppförandet av nya
anläggningar till en uppskattad kostnad av 200 M£. Bland
de planerade nybyggnaderna märkes en ny hyttanläggning
tör ett stålverk i Cleveland, till en beräknad kostnad av
4,6 M£; fullständiga planer och beräkningar har inlämnats
till myndigheterna för godkännande och fackmän från
Steel Board har besökt den föreslagna platsen; man
väntar ett snabbt beslut. I första hand skall två nya masugnar
uppföras, avsedda att producera smält tackjärn till det
under konstruktion befintliga stålverket i Lackenby.
Utrymmet medger emellertid ytterligare uppsättning av fem
eller sex masugnar, som torde vara erforderliga om
stålverket i Lackenby utbygges till full planerad storlek både
vad gäller stålframställnings- och valsverksavdelningar.
Ställets invändiga diameter på de två första masugnarna
blir 8,2 m; de blir därmed de två största i England och
bland de sju största i världen. Bågodset tillföres ugnarna
med transportband ocli det smälta järnet tappas i
skänkar, rymmande 75 t, vilka transporteras till Bedear och
Lackenby med lok, vilka nu måste göras kraftigare
(Foundry Trade J. nov. 1947, febr. 1948). E R—s
Silikos, den värsta yrkessjukdomen i Schweiz. Genom
befästnings- och kolbrytningsarbeten under kriget har
si-likosen, den sjukdom som uppstår vid en längre tids
inandning av kvartsdamni, erhållit en språngvis förstorad
utbredning. Bedan Paracelsus kände denna hos
gruvarbetare uppträdande sjukdom, som han benämnde
"bergsjuka". Den är nu den i Schweiz mest utbredda
yrkessjukdomen och 1945 kunde bland bergsarbetarna 365 fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
