Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 11 september 1948 - Silikos, den värsta yrkessjukdomen i Schweiz, av E R—s - Högtemperatursmörjning med kolloidal grafit - Nytt urfjädermaterial, av W S - Brittiska Utställningen i Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
TEKNISK TIDSKRIFT
registreras, I Schweiz är det framför allt gruvarbetare,
sandblästringsarbetare, arbetare i stenbrott, godsputsare
och filslipare, som insjukna i silikos. Hälften av dem som
får silikos lider även av tuberkulos. Egendomligt är att
sjukdomen ofta utbryter först flera år sedan det
kvarts-dammalstrande arbetet övergivits. Den schweiziska
sjukvården belastades åren 1930—1945 med 12 Mfr., varav
enbart 1945 med 2,6 Mfr. beroende på denna sjukdom som
först 1938 upptogs som understödsberättigad
yrkessjukdom i Schweiz.
Man har vidtagit en hel del tekniska anordningar för att
minska riskerna. Vid stolldrivning har man på många
ställen infört våtborrning. Detta stöter dock på hinder
både från arbetsgivarens och arbetarens sida. De senare
blir lätt våta och förkyler sig. Inledning av vattenledning
är ofta dyrt och besvärligt och ledningarna fryser ofta.
Arbetarna tycker bättre om en god ventilation och en
föreskriven paus i arbetet efter varje skjutning av 15
min. I makadamkrossverk utför en bevattning eller
befukt-ning av godset god verkan. Som skydd mot indragning av
kvartsdamm i andningsorganen tjänar olika typer av filter
och masker. De hindrar dock alltid lufttillförseln och
önskas ej åtminstone av de arbetare, som arbetar i stollar.
Genom medicinsk profylax skall personer, som har svaga
andningsorgan, ej tillåtas arbeta inom industrier, där risk
för kvartsdamm finnes. Så fort man genom
röntgenundersökningar påvisat silikosangrepp, måste arbetaren
upphöra med arbetet. Periodiskt undersökes därför
arbetarna numera. De profylaktiska åtgärderna stöter
emellertid på svårigheter dels på grund av bristen på kvalificerad
arbetskraft och dels på grund av att arbetarna ofta byter
arbete. Dessutom begär den tvångsavskedade
gruvarbetaren ofta skadestånd, då han ej kan förtjäna så mycket
i sitt nya arbete. Trots dessa svårigheter går
myndigheterna fram både på den tekniska och den medicinska
profylaxens väg. Före varje stollarbete måste den
bergart genom vilken stollen skall drivas undersökas på halten
av kvarts. Bergverksföretag måste alltid kontrollera
denna halt i de bergarter i vilka arbeten temporärt
bedrives. Genom dessa föreskrifter erhåller myndigheterna
erfarenhet och en översikt av silikosens bekämpande och
blir satta i stånd att ge allmängiltiga regler för lösning
av den mångskiftande gåtan, som denna sjukdom i både
praktiskt och vetenskapligt hänseende utgör (Techn.
Rdsch. 2 april 1948). E R—s
Högtemperatursmörjning med kolloidal grafit.
Smörjning vid höga temperaturer är ett problem, som inom olika
industrier kan vara mer eller mindre svårlöst, beroende
på de påfrestningar materialet utsättes för ifråga om
belastning och temperatur; härtill kommer, att i en del
fall får smörjningen icke förorsaka lukt eller alstra
rökgaser, vilka menligt kan inverka på produktionen.
Högtemperatursmörjning kan uppdelas i olika intervaller
med hänsyn till temperaturgränserna. Den första
avdelningen, 100—250°C, inrymmer apparatur för torkning och
emaljering, bakugnar och maskinlager med onormalt höga
arbetstemperaturer. Den mellersta gruppen, 250—50Ö°C,
omfattar sådana arbeten som profilering, aducering av
legeringar med låg smältpunkt, glas och emaljarbeten i
allmänhet. Det tredje området 500—1 000°C, omfattar
aducering av järnhaltiga legeringar, varmbearbetning av
metaller och motsvarande arbetsprocesser. Det finns dessutom
områden, där utrustning med rörliga delar blir utsatt för
ännu högre temperaturer.
Smörjning av rullager, transportörer etc. med fett och
oljor kan huvudsakligast endast komma i fråga för de
lägsta temperaturområdena inom den första gruppen. Fett
med hög smältpunkt kan användas upp till ca 25T)°C, men
detta värde representerar den absoluta toppunkten för
hydrokarbonater. För åtskillig maskinell utrustning, som
arbetar vid högre temperatur, exempelvis utsatta delar
på glastillverkningsmaskiner, transportörer vid emaljerverk,
lager på vagnar vid brännugnar etc., ansågs det tidigare
tillräckligt att blanda grafit i flingor med olja och bestryka
de heta glidytorna med denna blandning. Detta medförde
emellertid stark sotbildning och avsättningar bildades,
som nödvändiggjorde isärtagning av maskinen och
rengöring med jämna intervaller. Smörjningen gick på vinst
och förlust och visade sig i många fall göra mera skada än
nytta på omsorgsfullt konstruerade maskindelar, såsom
rullager och kedjelänkar.
Införandet av kolloidal grafit har visat vägen till en
tillfredsställande lösning av smörjningsproblemet vid höga
temperaturer, och även skapat en solid teknisk grundval
för denna smörjform. Kolloidal grafit användes först
dis-pergerad i olja eller i vatten. Sedan började man begagna
sig av tunna oljor med låg sotbildning som bindemedel.
Detta möjliggjorde avdunstning utan avsättningar, och
bibehöll smörjningseffekten genom den glatta beläggning
som bildades. På senare tid har kolloidal grafit i flyktiga
vätskor, såsom fotogen etc., givit synnerligen goda resultat,
genom att vätskan avdunstar från de heta ytorna och
kvar-lämnar en vidhäftande glatt grafitfilm. Utmärkta
smörj-ningsresultat kan erhållas vid temperaturer upp till 600°C
och däröver i oxiderande atmosfär. Vid icke oxiderande
atmosfär kan tillfredsställande smörjning uppnås vid ännu
högre temperatur.
Grafitblandning med lämplig dispersionsgrad och i
lämpligt dispersionsmedel tillföres de heta ytorna genom
dropp-ning, bestrykning, sprutning e.d. Lager i brännugnsvagnar
t.ex. besprutas med en lämplig dispersion av kolloidal
grafit, när vagnen lämnar ugnen. Genom
värmeutvecklingen från godset avdunstar vätskan och kvarlämnar en
grafitbeläggning, som är tillräcklig att smörja vagnen nästa
gång den lastad föres in i ugnen. En stor fördel med denna
form av smörjning är, att den icke alstrar rök eller
förbränningsgaser och därför med fördel kan användas bl.a.
i bagerier eller i ugnar, där rök icke får förekomma.
Nytt urfjädermaterial. I USA har under namnet
"Elgiloy" utexperimenterats en ny urfjäderlegering,
bestående av kobolt, krom, nickel, molybden, magnesium,
järn, beryllium och kollegeringen är en hård, seg, smidig
metall ined en draghållfasthet av 26 000 kp/cm2; den är
rostfri, syrafast, svetsbar och omagnetisk. Fjädrar av
Elgiloy har visat sig hålla sin spänst bättre än vanliga
stålfjädrar. Materialet levereras i form av band, som i
specialmaskiner skäres till exakt dimension med en tolerans
av ± 0,0025 mm. Sedan värmebehandlas fjädrarna,
varefter de rullas i motsatt riktning mot den som de varit
rullade i under värmebehandlingen, varigenom
fjäderkraften ökas. Anslutningen av fjädrarna, som tidigare gjordes
med nitar, kan nu göras med punktsvetsning; någon
värmebehandling av svetsen skall icke vara nödvändig (Welding
Eng. juni 1947). W S
Brittiska Utställningen i Köpenhamn den t8 september
3 oktober kommer att ge ett tvärsnitt av den engelska
industrins produktion av i dag. I Forum och i en stor
nybyggd hall därintill kommer att utställas tyngre och
lättare maskiner, sanitetsvaror, mätinstrument osv.; även en
avdelning för byggnadsmaterial och en för den kemiska
industrin kommer att inrymmas här. I Tivoli visas
sport-artiklar, konserver, böcker, kontorsartiklar och nyheter
från gummiindustrin. Här har även sjöfarten, civilflyget
och Board of Trade sina avdelningar. Televisionsprogram
kommer att sändas varje dag från en särskild studio för
demonstration av de utställda televisionsapparaterna, som
finns i flera tiotal olika modeller. 1 Magasin du Nord
presenterar 150 engelska firmor nyheter inom
textilbranschen bl.a. nylon, linne och konstsilke, och i Gutenberghus
visas läderindustrins alster, fotografiska artiklar,
bijouterier, kosmetiska varor samt tekniska och vetenskapliga
instrument (Tekn. T. 1948 s. 555).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
