Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 25 september 1948 - Översikt över det ekonomiska läget 1948, av Arne Nilsson - Rationaliseringsverksamheten i Sverige, av R L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C) 16
TEKNISK TIDSKRIFT
Efterfrågan
Bruttoinvesteringar ...... ... 6 708 6 258 — 450
Export ................. ... 3 805 3 910 + 105
Offentlig konsumtion . . . ____ 2 362 2 400 + 38
Lagerförändring ........ ... + 500 — 193 — 693
Privat konsumtion ...... ... 16 192 16 192 —
Summa efterfrågan ...... ... 29 567 28 567 — 1 000
Med utgångspunkt från dessa kalkyler behandlas frågan
om den samhällsekonomiska balansen. Enligt de
uppskattningar. som härvid framlägges, skulle den totala i pengar
uttryckta efterfrågan på konsumtionsvaror komma att öka
med 1 800 Mkr. jämfört med 1947. Barnbidragen, de höjda
folkpensionerna och sänkningen i de direkta skatterna
beräknas, efter avdrag för sparande, öka konsumenternas
efterfrågan med 800 Mkr. ökningen i löne- och
jordbruksinkomsterna — 1 500 Mkr. — skulle återigen, efter avdrag
lör marginalskatt och sparande, föranleda en
efterfråge-ökning av 1 000 Mkr. Emot denna stegrade efterfrågan
står, såsom framgår av ovanstående, en i stort sett
oförändrad real tillgång på konsumtionsvaror. Emellertid
beräknas något över hälften av den sålunda förutsedda
efter-frågeökningen bli utjämnad genom redan inträdda resp.
bestämt förutsebara prisstegringar jämte ökade indirekta
skatter. Härefter skulle det såsom ett ytterligare hot emot
prisnivån kvarstå ett "fritt" köpkraftsöverskott av
storleksordningen 800 Mkr. Den analys över spänningen mellan
tillgång och efterfrågan, varur denna totalkalkyl framgår,
har sammanfattats i följande tablå:
Faktorer som ökar efterfrågeöverskottet Mkr.
Minskning av importöverskottet ....................................1 400
Barnbidrag, höjda folkpensioner, skattesänkning ... 1 000
ökning av löne- och jordbruksinkomster ....................1 500
Summa 3 900
Faktorer som minskar efterf rågeöverskottet
Produktionsökning ..............................................................300
Frivilligt sparande på folkpensioner och barnbidrag
etc..........................................................................................’->00
Frivilligt sparande samt marginalskatt på höjningen
av löne- och jordbruksinkomster ................................500
Upphörande av lagerökning* ..........................................500
Minskade investeringar ......................................450
ökade indirekta skatter minus ökade subventioner.. 250
Redan inträdd prisstegring på konsumtionsvaror .... 500
Ytterligare nu förutsedda prisstegringar motiverade
av redan inträffade kostnadsstegringar ......................200
Summa 2 900
Differens ....................................... 1000
I denna tablå har, som synes, icke medräknats den
lager-minskning på 200 Mkr., vilken hålles för sannolik och
varigenom "det fria" efterfrågeöverskottet skulle reduceras
I i 11 ovan angivna 800 Mkr.
Sammanfattningsvis framhålles i översikten, att även om
de verkställda kalkylerna med nödvändighet är behäftade
med en betydande grad av osäkerhet, så är det dock
obestridligt, att en avsevärd spänning mellan den totala
tillgången och efterfrågan på varor och tjänster alltjämt
kvarstår trots överbalanseringen av budgeten genom nya
indirekta skatter samt den skärpta
investeringsbegränsningen. På vilket eller vilka sätt denna spänning skall komma
till uttryck undandrar sig en säker förhandsbedömning,
men enligt budgetdelegationens mening måste dock den
fortsatta utvecklingen följas med uppmärksamhet och
förberedelser för eventuellt erforderliga ytterligare åtgärder
vidtas. Innebörden i en politik, som syftar till
upprätthållande av samhällsekonomisk balans måste därvid,
framhålles det, vara stabilisering av inkomsterna, ökning av
* Under 1947 ökade lagren med 500 Mkr. Om lagren under 1948
hälles oförändrade, innebär detta en minskning av efterfrågan med
•detta belopp i förhållande till föregående år.
produktion och sparande samt begränsning av mindre
angelägen investering och konsumtion.
Avslutningsvis ställer delegationen en försiktig prognos
för år 1948. I fråga om produktionen förutses i bästa fall
en ökning med några hundra miljoner kronor. Vad gäller
importen anses däremot avsevärd risk föreligga för att en
ytterligare begränsning framtvingas såsom resultat av en
fortsatt valutautströmning under innevarande år. Vidare
fästes uppmärksamheten på att en lagerminskning under
1948 skulle försämra vårt läge under följande år samt att
den nu pågående investeringsbegränsningen i inånga fall
innebär ett uppskov med i och för sig angelägna arbeten.
Sammanfattningsvis dras slutsatsen, att utrymmet för en
ökning av den totala reala konsumtionen också under
nästa år kommer att bli mycket litet eller obefintligt.
En blick på utvecklingen under sommar- och
höstmånaderna, dvs. sedan denna prognos framlades, bestyrker i allt
väsentligt rimligheten i budgetdelegationens bedömning.
Sålunda synes det — med hänsyn främst till den drastiska
nedskärning av den dollarbetalda importen, som måst
företas fr.o.m. innevarande års tredje kvartal — numera
otvivelaktigt, att någon nämnvärd produktionsökning icke
är att emotse under år 1949. Samtidigt har risken för en
fortsatt nedgång av den totala importen under nästa år
blivit mer påtaglig. Vad slutligen gäller lagerförbrukningen
torde denna under innevarande år få större omfattning
än förutsett med följd att lagerställningen i början av
1949 kan väntas bli mera ansträngd än vad delegationen
räknal med. Överhuvud synes alltså delegationens prognos
för år 1949 mot bakgrunden av den senaste tidens
utveckling närmast böra betecknas såsom "pessimistisk i
underkant".
Utöver de sammanfattande analyser av den ekonomiska
utvecklingen, som berörts i det föregående, innehåller
översikten även mer eller mindre utförliga separata
redogörelser för olika avsnitt av samhällsekonomin. Sålunda
lämnas en sammanfattande redogörelse för 1946—1947 års
utrikeshandel samt för planer och prognoser för detta
område för år 1948. Vidare lämnas en exemplifierande
översikt över det aktuella försörjningsläget samt redogörelser
för utvecklingen på arbetsmarknaden samt för
inkomstutvecklingen. I ett kapitel om investeringsverksamheten
analyseras först de närmast föregående årens utveckling
på detta område, varefter framlägges årets
investeringsbudget för den reglerade byggnads- och
anläggningsverksamheten jämte en prognos för övrig
investeringsverksamhet. Arne Nilsson
Rationaliseringsverksamheten i Sverige, av C Tarras
Sällfors. Förlags AB Affärsekonomi, Stockholm 1948.
24 s-, 10 fig. 1,50 kr.
I samband med 8:e Internationella
Rationaliseringskongressen i Stockholm 1947 publicerade förf. i ett
specialnummer av Affärsekonomi en artikel på engelska om
rationaliseringsverksamheten i Sverige under senare år. För
laget har nu utgivit denna uppsats på svenska.
Efter en överblick över den svenska industrins
sammansättning och utveckling kommer förf. in på rationaliseringen
inom den egentliga fabriksindustrin. Denna behandlas
under de tre rubrikerna: Rationaliseringsåtgärder inom de
enskilda företagen, Branschrationalisering och Övriga
rationaliseringsåtgärder. Den svenska industrin har i stor
utsträckning genomfört en rationell organisation, avpassad
efter svenska förhållanden. Den har särskilt intresserat sig
för tillverkningsplanering och produktionskontroll,
arbetsstudier, arbetsledareutbildning, standardisering, industriella
självkostnadsberäkningar, personalorganisation och
socialvård samt anlagsprövning och yrkesvägledning. De flesta
företag har nu planeringsavdelningar och
arbetsstudie-avdelningar. Arbetsledareinstitutet anordnar kurser i
arbetsledning för industrins arbetsledare. Standardiseringsarbete
pågår inom ett flertal olika branscher, såsom
maskinindustrin, elektrotekniska industrin, grafiska industrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
