Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 9 oktober 1948 - Silikonernas egenskaper och användning, av Bengt Oom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 oktober 1948
645
liknande avsättningar vid längre tids användning.
Då den väter metall bättre än vatten, är det
ingen risk för att fuktighet skall kunna lägga sig
mellan oljefilmen och metallytan. Själv är den
fullkomligt inert och angriper således ej metall.
Filmstyrkan är emellertid ganska ringa, varför
den endast kan användas för låga
lagerbelastningar. I dylika fall har den goda smörjande
egenskaper och kan väl mäta sig med
SAE-20-olja vid metallkombinationer såsom stål mot
mässing, stål mot stål, och stål mot magnesium. Ett
stort användningsområde är smörjning av
kedjor till transportörer av olika slag, vilka arbetar
vid höga temperaturer eller i hög fuktighet.
Genom tillsats av grafit ökas filmstyrkan och
smörj-ningsförmågan avsevärt, speciellt vid
temperaturer över 200°. Viskositetsindex hos DC 710 är 110
och viskositeten vid några olika temperaturer
framgår av tabell 2, som visar, att DG 710 är
jämförbar med en SAE-50-olja eller tjock
maskinolja. Emellertid är DC 710 avsedd att
användas vid högre temperaturer och som framgår av
tabell 2 är dess viskositet då avsevärt lägre.
Sålunda har DC 710 vid 100° samma viskositet som
en SAE-20-olja eller tunn maskinolja.
Kiselsmör j fetter.
Genom att försätta en smörjolja med lämpliga
förtjockningsmedel, vanligen metalltvålar, får
man som bekant ett smörjfett. På samma sätt
framställes kiselsmörjfetter ur kiselsmörjoljor,
varvid litiumstearat användes som
förtjockningsmedel. De två viktigaste kvaliteterna av dessa
ki-selsmörjfett, som är utmärkta smörjmedel för
glidlager, kullager etc., kallas DC 33 och DC 44.
Det förstnämda kan användas mellan —70° och
+ 150°, det sistnämnda mellan —40° och +175°
och båda för varvtal upp till 20 000 r/m.
Pene-trometertalen för dessa fetter framgår av tabell
3, och deras droppunkt är högre än 200°.
Flyktigheten är mycket låg, efter 40 h vid 175° är
viktminskningen endast omkring 4 %, och
fet-terna har ingen tendens att hårdna, om
temperaturen hålles inom föreskrivet intervall. Lagrings-
Tabell 2. Viskositet hos kiselsmörjolja DC 710 vid olika
temperaturer
Temperatur Viskositet
°C cSt °E
25 ......................... 480 63
50 ......................... 150 20
100 ......................... 33 5
Tabell 3. Penetrometertal för kiselsmörjfett DC 33 och
DCU
DC 33 DC 44
25°, arbetat fett ............... 280—330 240—260
— 40°C, oarbetat fett ........................ca 180
— 70°C, oarbetat fett ............ ca 185
beständigheten är god, någon tendens till
blödning föreligger ej men penetrometertalet kan
sjunka något. Blödningen efter 16 h vid 110° är
mindre än 2 %. Litiumstearatet är givetvis den
svaga punkten i dessa fetter såväl ifråga om
värme- som vattenbeständighet. Redan efter någon
timmes inverkan av vatten vid 25° blir fetterna
opaka till utseendet och vid 95° löses
litiumstearatet delvis ut av vatten. Vattenbeständigheten är
således ungefär densamma som för petroleumfett,
innehållande kalk- eller litiumtvål. Emellertid är
fetterna icke hygroskopiska och kiseloljans låga
ytspänning till metall gör, att fuktighet ej kan
tränga igenom fettet och lägga sig mellan
kisel-oljefilmen och metallen. Jämförande prov har
visat, att dessa fetter har ungefär 10 gånger så
lång livsländ som ett gott petroleumfett vid 125—
150° C. och vid ett varvtal av 10 000 r/m.
Kiselgummi.
Ett av de kanske mest intressanta
silikonmate-rialen är kiselgummi. Detta saluföres under namn
av Silastic i form av färdigblandade massor
innehållande förutom silikongelen alla nödvändiga
tillsatsämnen, dvs. fyllnadsmedel och
vulkanise-ringsmedel. Dessa massor är avsedda att direkt
användas för formpressning, profilsprutning etc.
och förekommer i två former, som pastor eller
som tjocka, klibbiga flak.
För närvarande finns det icke mindre än 13
Silastic-kvaliteter, varav 7 är pastor och 6 i form
av flak. De färdiga föremålen av dessa olika
kiselgummin får olika elektriska och kemiska
egenskaper, t.ex. olika hårdhet. Fyllnadsmedlen
bestämmer de olika egenskaperna, då samma
sili-kon ingår i samtliga kvaliteter, även om den har
lägre polymerisationsgrad i pastorna än i
flakkvaliteterna. Fyllnadsmedlen utgör ca 60 % av
vikten och består av titandioxid, kvarts, järnoxid
eller blandningar av dessa oxider. Då silikonen
har en halt av organiska grupper på ca 40 % får
således det färdiga kiselgummit en halt
oför-brännbar substans på ca 85 Men det är ju
tydligt, att ett kiselgummi, som innehåller
zinkoxid eller järnoxid, ej blir syrabeständigt eller att
ett, som innehåller järnoxid, ej får hög elektrisk
isolationsförmåga. Det vid vanligt gummi mest
använda fyllnadsmedlet carbon black kan icke
användas för kiselgummi av två orsaker, dels är
det icke värmebeständigt utan avger flyktiga
ämnen vid högre temperaturer, dels förhindrar
det vulkaniseringen.
Som ovan nämnts har Silastic-massorna
knappast några gummiliknande egenskaper. Dessa
utbildas först vid de processer som Dow Corning
kallar vulkanisering och härdning, på grund av
att bryggor då bildas mellan kedjemolekylerna.
Detsamma inträffar ju för vanligt gummi, men
medan vulkaniseringsförloppet i detta fall består
av additionsreaktioner mellan dubbelbindningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
