Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 9 oktober 1948 - Silikonernas egenskaper och användning, av Bengt Oom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C) 16
TEKNISK TIDSKRIFT
och svavel utan bildning av biprodukter, sker
vulkaniseringen och härdningen av Silastic bland
annat genom kondensationsreaktioner mellan
hydroxylgrupper, varvid små mängder vatten
bildas som biprodukt. Då detta avskiljes i
ångform, kan det förorsaka blåsbildning i materialet,
om inte rätt förfaringssätt användes.
Vulkaniseringen, som äger rum vid pressningen, sker
nämligen först vid temperaturer över ca 110° och den
efterföljande härdningen i värmeugn fordrar
temperaturer högre än ca 150°.
Efter pressningen är föremålen mycket
ömtåliga och först vid den efterföljande härdningen får
de sina slutgiltiga och optimala egenskaper.
Härdningen sker i ugnar och sluttemperaturen
bestämmes av de egenskaper som önskas. Sålunda
ger en sluttemperatur av 200° produkter med hög
flexibilitet och kvarstående formförändring efter
sammantryckning, medan en sluttemperatur av
250° ger produkter med maximal
draghållfasthet och motståndskraft mot kemikalier och oljor
samt minimal permanent formförändring vid
sammantryckning. I båda fallen blir
Shore-hård-heten så gott som densamma. Beroende på
föremålens tjocklek måste temperaturen mer eller
mindre långsamt höjas till maximalvärdet för att
blåsbildning skall undvikas. Vid tjocklekar över
1 cm kan bela härdningsförloppet ta omkring
48 b i anspråk. Krympningen är omkring 6
3 % vid pressningen och 3 % vid härdningen.
Vid profilsprutning är förloppet analogt. Efter
det att profilen lämnat maskinen, måste den
härdas i ugn. Temperaturen i
profilsprutningsmaski-nen inklusive munstycket bör hållas vid omkring
50° och får icke överstiga 55°, ty sker detta kan
profilen klibba mot munstycket. Materialet i en
kasserad profil kan inte heller användas på nytt,
om temperaturen överstigit 55° C.
Ark eller plattor av Silastic måste framställas
i etagepressar. Om så önskas kan de armeras med
glasväv eller ståltrådsnät genom att kallformade
ark av Silastic inlägges varvtals, med armerings-
Tabell A. Fysikaliska konstanter för Silastic kiselgummi
Kva- Konsistens Färg Sp. Hård- Elas- Drag- Brott-
Vatten-litet före vulka- vikt het ticitet håll- töjning absorp-
niseringen vid enl. enl. fast- tion vid
25°C Shore Shore het 7 dygns
[-neddoppning-]
{+ned-
doppning+}
kp/cm2 % °/o
120 Tjock pasta vit 1,7 50—60 35 150 1,4
121 röd 2,3 80—90 5 42 50 1,0
122 grå 1,5 85—95 5 46 40 1,4
123 Tunn pasta grå 1,4 80—90 5 46 40 1,8
124 röd 1,7 40—50 40 21 150 1,6
125 vit 1,7 40—50 40 28 200 1,4
126 vit 1,7 40—60 30 21 100 1,5
150 Flak vit 1,9 45—55 30 28 300 2,6
160 vit 2,1 55—65 40 42 200 0,9
161 röd 2,1 55—65 40 42 200 1,0
167 vit 2,0 60—70 40 42 110 1,3
180 vit 1,6 75—85 15 49 75 0,5
181 grå 1,3 75—85 8 46 90 1,1
Tabell 5. Elektriska egenskaper hos Silastic kiselgummi
Kvalitet Genomslags- Dielektricitets- Effektfaktor, %
hållfasthet konstant
hos 0,8 mm
skikt
kV/mm 102p/s 103p/s 10flp/s 102p/sl03p/s 106p/s
120 44 6,7 6,6 6,3 0,7 0,3 0,2
122 40 3,6 3,5 3,2 2,0 1,8 0,6
123 40 3,4 3,3 3,1 1,5 1,5 0,5
125 44 6,7 6,6 6,3 0,7 0,3 0,2
126 44 6,5 6,4 6,1 0,7 0,3 0,2
150 20 5,7 5,7 5,3 0,5 0,4 1,8
160 20 8,8 8,8 8,1 0,5 0,4 2,5
167 20 9,6 9,6 9,0 0,7 0,3 0,2
180 26 4,6 4,6 4,4 0,8 0,8 0,4
181 32 3,6 3,4 3,2 1,8 1,7 0,5
materialet. Det hela vulkaniseras sedan ihop
under ett tryck på omkring 7 kg/cm2. Styrkan hos
ett sådant laminat är avsevärt större än hos rent
kiselgummi, då adhesionen till glas t.o.m. är
större än kiselgummits egen styrka. Laminering
rekommenderas t.ex. för packningar, då dessa
skall motstå höga tryck vid förhöjd temperatur,
tv rent kiselgummi har tendens till flytning
under dylika förhållanden.
Pastorna kan också användas för
formpressning, men användes mest för beläggning av väv
och som härdbara kitter etc. Vid beläggning av väv
kan pastorna användas som sådana eller
utspädas med lösningsmedel. Beläggningen sker bäst
i kontinuerlig bana liksom vid framställningen
av konstläder, lackerat papper etc.
Temperaturen i ugnens början bör vara omkring 100° och
i slutet omkring 325°. När pastorna användes för
laminatframställning’, strykes de endast ut på
väven, varefter denna klippes i ark och pressas
ihop i etagepress på samma sätt som vid
användning av Silastic-flak för laminatframställning.
De fysikaliska egenskaperna hos de olika
Silastic-kvaliteterna framgår av tabell 4. Mätvärdena är
bestämda på 3 mm tjocka sektioner vilka
pressats i 5 min, vid 125° och därefter härdats 4 h
vid 250°. De elektriska egenskaperna hos
Silastic framgår av tabell 5.
En jämförelse av de i tabell 4 upptagna
fysikaliska konstanterna för kiselgummi med
motsvarande konstanter för naturgummi eller
vanliga konstgummin utfaller till kiselgummits
nackdel. Sålunda har vulkaniserat naturgummi med
en halt av 25 % carbon black och hårdheten
60 Shore en draghållfasthet av 200 kp/cm" och
en brottöjning av 600 % och vid en carbon
black-halt av 45 % kan draghållfastheten uppgå till
350 kp/cm2. Förutom draghållfasthet och
brott-töjning är framför allt riv- och
nötningshållfas-heterna låga hos kiselgummi. På grund av dessa
omständigheter och på grund av det höga priset
bör man icke tillgripa kiselgummi då andra
gummisorter kan användas.
Silastic är sålunda underlägset andra gummi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
