Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1948 - Optimal ytjämnhet hos projektiler, av Mårten Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oktober 1948
659
des, att känsligheten för variation i luftmotstånd
är utpräglat stor vid låga profildjupsvärden, dvs.
fina yor, under det att grova ytor äro relativt
okänsliga ur motståndssynpunkt, vilket vid
skjutning har betydelse ur spridningssynpunkt. Av
diagrammet, fig. 6, synes att för ett visst konstant
profildjup H erhålles ett maximalt luftmotstånd
för värden på Hjs liggande omkring 0,15. Att
till-lämpa detta vid svarvning på så sätt att man
skulle välja förhållandet skärdjup till svarvmatning
så att man undviker detta maximiförhållande
0,15 går dock ej helt för sig enär svarvarnas
matningsmöjligheter, som förut nämnts, ej tillåter
detta.
Med utgångspunkt från detta diagram upptogs en
diskussion om lämpligaste svarvdata med hänsyn
till den framställda ytans inverkan på
luftmotståndet och därav förorsakad spridning vid
skjutningen. Förutom Edenholm, Hallendorff och
Huss deltog lärarna vid AIHS S Löfgren och
Ä Silfverhielm samt artilleritekniska sakkunniga
från Marinförvaltningen. Resultatet av
diskussionen blev att projektilerna uppdelades i tre
storleksgrupper. Vid bestämningen av lämplig
ytjämnhet utgick man därvid ifrån att det
spridningsfel, som skulle kunna orsakas av
ytjämnhetsvariationer hos den framställda produkten,
ej skulle i nämnvärd grad inverka på spridningen
vid skjutning. När så den önskade ytjämnheten
bestämts uppställdes en preliminär tabell över
svarvdata lämpade för att användas för
erhållande av dessa ytjämnheter, varefter provsvarvningar
utfördes vid AB Sandvikens Jernverk under
ledning av O Svahn för att utröna den praktiska
överensstämmelsen. Här nedan skall omnämnas
några av de spekulationer, som ligga till grund
för uppställandet av denna svarvdatatabell.
För att framställa den på en arbetsritning ur
funktionssynpunkt önskade och utmärkta yt-
jämnhetsgraden får verkstaden i allmänhet göra
provsvarvningar och efteråt på ett eller annat
sätt uppmäta det åstadkomna profildjupet. Man
får fortsätta med detta passande tills fullgott
resultat uppnåtts. Dessa mätningar kan ofta ställa
sig besvärliga genom avsaknad av lämpliga
instrument, varvid man kanske får sända
prov-svarvningarna till något centrallaboratorium för
mätning med åtföljande tidsförlust. För att
undvika detta och få en praktisk metod för
erhållande av genom svarvning önskad ytjämnhet
(profildjup) har denna svarvdatatabell uppställts.
Man har vid tillämpandet av denna tabell endast
att inställa svarvmatning och skärhastighet i
enlighet med de i tabellen uppgivna förutbestämda
värdena varvid man automatiskt erhåller önskat
profildjup. Att märka är att svarvmatningen är
av väsentlig betydelse ej endast ur
luftmotståndssynpunkt, som förut ovan nämnts, utan även ur
okulärbesiktningssynpunkt. Som tydligt och
klart framgår vid jämförelse mellan de
framställda tjugo ovannämnda provstyckena, är del
just svarvmatningen, som ger svarvytan dess
Fig. 7.
Luftmotståndets
variation som
funktion av
profildjupet
vid HIs,= 0,15.
Fig. 6. Luftmotståndets variation
i förhållande till H/s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
