Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1948 - Stoftcentrifug för kornstorleksanalys, av K A Gustavsson - Avgasare för matarvatten, av Wll - Gasturbinskivor av ferritiskt stål, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70fi
TEKNISK TIDSKRIFT
Vi kan sedan antaga en minskning i lufttrycket till 730
torr vid oförändrad temperatur och erhåller då yie= 0,00125
och v =0,00143, som ger ekvationssystemet
d = 0,4 • 0,00125 • v
6 JT A n
V = +0,13 Re ’ )
500 d
* ~ 0,00143
vi får
d = 20,1 fi
Maximala felet i korngräns tillföljd av en variation i
lufttrycket av ±30 torr är alltså av storleken ± 0,5 %.
Dagskorrektionerna håller sig tydligen sammanlagt under
± 1 %. Eftersom kornstorlekskarakteristiken oftast brukar
anses angiven med tillräcklig noggrannhet i diagram med
skalan I/* t= 1 mm kan fel av denna storleksordning i de
flesta fall försummas. Om så önskas kan ju även en
dagskorrektion lätt införas.
Stoftcentrifugens arbetssätt:
Det rutinmässiga användandet av stoftcentrifugen är
synnerligen enkelt och kräver ej kvalificerad arbetskraft. En
fullständig kornstorleksanalys utföres på följande sätt.
En bestämd materialmängd — 10 g är i allmänhet
tillräckligt — väges upp på en våg med känslighet av 10 jmg.
Stoftet placeras i behållaren till den vibratorförsedda
niatningsapparaten. Distansstycket 16 för den minsta
önskade korngränsen anbringas under strypkroppen 15 som
dras fast mot distansstycket. Centrifugen startas och
vi-bratorn inkopplas. Skjutluckan vid stoftbehållaren
inställes så att en smal stoftsträng (1—2 g/min) frammatas
genom rännan. Då bela stoftmängden matats ned, stoppas
vibratorn och centrifugen. Imatningsanordningen fälles upp
och rotorns lock 11 avlyftes med hjälp av ett därför
avsett handtag. Det stoft som ligger över korngränsen
finnes nu uppsamlat i behållaren 5, som medföljer locket.
Med en pensel borstas allt stoft på väggarna i
uppsamlingsrummet ned till behållarens botten, varefter
behållaren tas loss och tömmes. Den sålunda erhållna
stoftmängden, "återstoden", väges och vikten noteras vid den
inställda korngränsen i analysprotokollet.
Distansstycket utbytes nu mot det som erfordras för nästa
korngräns och återstoden inmatas ånyo vid en upprepad
centrifugering. Förfarandet upprepas tills önskat antal
punkter erhållits. Med åtta punkter är återstodskurvan
noggrannt bestämd och kan genast uppritas.
Korngränserna hänför sig till ideella sfäriska partiklar av volymvikten
1 g/cm3 och inga omräkningar behövs. De vid varje
centrifugering bortsiktade fraktionerna avskiljes på insidan
av sargen vid rotorns ytterkant, där de kan tillvaratas för
undersökningar efter varje centrifugering, eller avlägsnas
efter analysens slut, enklast med en dammsugare.
En analys med åtta punkter tar ungefär 11/2 timme.
Genom att minska antalet punkter kan analysen genomföras
på motsvarande kortare tid.
Litteratur
1. Wolf & Rumpf: Sichlivirkung einer ebeiien spiralformiga!
Luft-strömung, VDI Verf.-Techn. 1941 h. 2 s. 29.
2. Widell, T: Enhetlig framställning av resultaten från
kornstorleks- och fallhastighetsbestämningar vid stoftundersökningar, IVA
1939 s. 163.
Avgasare för matarvatten. En avgasare för
matarvatten, speciellt avsedd att användas vid öppna
matarvatten-tankar, visas på fig. 1. Från matarvattentanken A går
vattnet genom rören B och C till avgasaren, där det med
röret d fördelas på ett antal munstycken. Vattnet
finfördelas i munstyckena, så att avgasningen sker snabbt.
Vakuum hålles i avgasaren med hjälp av den ångdrivna
Fig. 1. Avgasare.
ejektorn H, och ångan från ejektorn får kondensera i
matarvattentanken för att värme ej skall gå förlorat. Det
avgasade vattnet pumpas ined pumpen E genom en
backventil till matarledningen F till ångpannan. Kapaciteten
hos pumpen E måste vara större än hos
matarpumparna, så att alltid ett överskott av vatten återföres till
avgasaren genom röret G. Skulle pumpen E av någon
anledning stanna, går matarvattnet direkt genom rören B,
G och F till matarpumparna. För att man skall få en
effektiv avgasning bör matarvattentemperaturen vara minst
55°C. Standardapparater tillverkas för 10—180 t/h och
syrehalten i det avgasade vattnet kan i kontinuerlig drift
hållas vid 0,015 ml syre per liter vatten (Chem. Age 31
maj 1947). , Wll
Gasturbinskivor av ferritiskt stål. Som material till
gasturbinskivor användes först endast austenitiskt
material, men som ett resultat av en intensiv forskning på
området har nu i allt större utsträckning även ferritiska
stål kommit till användning. Dessa materials viktigaste
fördelar är hög hållfasthet upp till 350°C, liten
värmeutvidgning, relativt god bearbetbarhet genom smidning och
med skärande verktyg samt ett ganska lågt pris på grund
av de små mängderna legeringsämnen. Kryphållfastheten
är emellertid låg för de flesta kvaliteter över 550°C,
varför en överhettning kan vara farlig. Turbinskivor upp till
750 mm diameter och 150 mm tjocklek har tillverkats av
ferritiskt stål. På fig. 1 visas en turbinskiva till Goblin
reaktionsmotor (Oliver & Harris i Metallurgia okt. 1946).
Wll
Fig. 1.
Turbin-skiva till
gasturbin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
