- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
745

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 13 november 1948 - Nedtagningen av taket i Saxbergets gruva, av Karl G Wallin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 november 1948

745

Nedtagningen av taket
i Saxbergets gruva

Överingenjör Karl G Wallin, Rävåla

622.82

Elt sprängningsarbete, som det talats om en bel del, var
nedtagandet av taket över de utbrutna västra delarna av
Saxbergets Gruvor. Förhistorien till detta arbete är i
korthet följande: Genom ras hade i augusti 1936 taket över
gruvans östra del störtat in, fig. 1. Ett kvarsittande band,
ungefär mitt på fyndigheten, förhindrade att raset spred
sig även till den västra delen. Den omedelbara följden av
raset blev en stor öppning intill de övre utbrutna rummen
i väster. Kylan trängde in och sprängde småningom
sönder de där kvarsittande banden, som rasade det ena efter
det andra. Öppningen blev större genom att
fyllnadsmaterialet, efter hand som brytningen fortskred, sjönk efter.
På grund av den kyla, som trängde ned blev det slutligen
omöjligt att hålla brytningen i gång inom de övre delarna
av skivbrytningsområdet i väster och även i de centrala
delarna av fyndigheten. Berget frös fast på liggväggen.
Brytningen brukade annars kunna fortsättas fram till jul,
om vi tillgrep treskiftsdrift och därigenom kunde hålla
berget i oavbruten rörelse. I samband med stilleståndet i
julveckan frös emellertid berget ohjälpligt ihop och tinade
sedan inte upp förrän september—oktober. Vi skaffade ett
par varmluftsfläktar och kunde på så vis komma i gång
under juni, men förlorade fem à sex månaders normal
brytning inom de övre delarna i 21ISB och IB, som dessa
områden kallas.

Det gjordes en hel rad undersökningar av möjligheterna,
att taket skulle gå ned av sig självt och hur stort område,
som i så fall kunde väntas störta in. Vissa omläggningar
genomfördes. Så t.ex. gjordes betonggjutningen kring
centralschaktets övre del helt ny. Vägen upp till gruvbäcken
lades om, en del byggnader flyttades, skärmdiken upptogs
osv. Olika förslag diskuterades också att skjuta ned taket
och att på annat sätt täppa igen den stora intagsöppningen
för kalluft, fig. 2, men inget av de så framförda förslagen

Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 9 april 1948.

Fig. 2. Stora intagsöppningen för kalllift, ungefär i
profillinje 12 enligt fig. 1.

verkade särskilt tilltalande, varför det hela sköts på
framtiden. Så blev vi slutligen övertygade om, att taket måste
ned. Det började med ett ras inne i gaveln i IB, den 26
november 1946. Raset var så pass kraftigt, att vi fruktade
att en katastrof skulle inträffa. Det regnade sedan flera
dagar, varför jordtäcket, som är mycket mäktigt, 12—20 m,
var alldeles genomblött. Folket i gruvan blev oroat och
något måste göras för att få lugnet tillbaka. Vakthållning
och åtgärder för att snabbt kunna utrymma gruvan,
liksom inställandet av allt arbete inom de översta skivorna
återställde i viss mån lugnet.

Efter diskussion med överingenjör Bror Andersson, vilken
sedan många år såsom konsulterande följt gruvans
utveckling, och ingenjör Ragnar Carlstedt i Gyttorp, beslöts att
en serie borrhål skulle med diamantborrmaskin borras i
solfjäderform i taket. För att få lämplig placering av
hålen och undvika att ta risker, som vi då ansåg för stora,
avsänktes ett vertikalt schakt genom jorden på liggväggen
ett stycke ned i rosberget, fig. 3. Vi hade nog tänkt oss
att gå ned i fast berg, men jorddjupet visade sig vara
sådant, att vi måste börja borrningen redan i rosberget,
annars hade hålen kommit för djupt ned, fig. 4. Vi
borrade fyra hål från schaktet och ett från en ort i
liggväggen på ca 50 m avvägning genom bandet. Borrningen
blev mycket besvärlig. Vi använde huvudsakligen konkava

Fig. 1. Rasöppningen i dagen vid
Saxbergets gruvor (december 1947);
1—5 borrhål, I parti, som rasade
efter skjutningen den 2/12, II
början av raset den 3jl2, III sista delen
av bandet rasar, IV hela resten av
taket rasar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free