Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 13 november 1948 - Förenta Staternas mineralförsörjning, av W S - Malmer med låga metallhalter, av E R—s - Bättre lättmetaller, av G L - Vattenbomber mot skogsbrand, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
750
TEKNISK TIDSKRIFT
ningens resultat konstatera följande. Landet är
utomordentligt väl försett med stenkol och ganska väl med
järnmalm, varför någon fara för knapphet på råmaterial
åt stålindustrin icke föreligger; grundvalen för denna är
såtillvida säkerställd för många decennier. Visserligen
håller de kända förråden av högvärdiga kokskol på att
bli knappa, och fyndigheterna av de lättast tillgängliga,
värdefullaste järnmalmerna är nästan uttömda, men det
finns oerhörda tillgångar på mindre högvärdiga produkter,
vilkas utnyttjande icke erbjuder oöverstigliga svårigheter.
De stora tillgångarna på kalium, råfosfat och nitrater, som
i obegränsad omfattning är lättillgängliga, säkerställer
landets behov av gödselmedel för många år. Däremot är
utsikterna för många andra mineralprodukter enligt nu
kända fakta icke så gynnsamma. En förbättring av läget
är beroende av om nya fyndigheter kan upptäckas och
hur de tekniska och ekonomiska svårigheterna för
produktionen kan bemästras. Olika åsikter gör sig gällande om
utsikterna för upptäckt av nya fyndigheter. Geologerna
förmodar i allmänhet att nya tillgångar kommer att
upptäckas inom de utnyttjade områdena och i deras
grannskap, när de nu kända har blivit tömda. De tror också på
en förbättring av malmletningstekniken, som kan göra
nya fynd möjliga. Det finns emellertid också företrädare
för en motsatt åsikt, vilka anser att Förenta Staterna har
blivit så grundligt genomforskat med de traditionella
metoderna, att de flesta tillgängliga fyndigheterna redan har
utnyttjats. Enligt deras åsikt kommer risken att placera
kapital i sadana geologiska och geofysiska forskningar att
verka hämmande på undersökningar i större skala. Man
erkänner dock allmänt, att sökandet efter nya
mineraltillgångar måste bedrivas med största energi, samtidigt
som de kända utnyttjas med alla medel. Med moderna
tekniska forskningsmetoder torde många problem i samband
med utnyttjandet av landets för närvarande icke
brytvärda fyndigheter kunna lösas inom en nära framtid.
Tekniska framsteg har hittills medgivit brytning inom områden,
vilka tidigare har ansetts värdelösa; de kommer troligen
att följas av nya framsteg, som gör det möjligt att öka
produktionen av redan kända och använda råvaror samt
även att utvinna andra som hittills ej haft större betydelse
för industrin (Kommersiella Medd. juni 1948). W S
Malmer med låga metallhalter. Den snabba
utbrytningen i USA av malmer, som kan vidarebehandlas och
tillgodogöras direkt efter brytningen eller efter en enklare
skrädningsprocess, har medfört att anrikningen kommit
att bli en modesak och man talar nu om "benefications"
eller "mineral engineering", som i det allmänna talspråket
kommit att betyda anrikning. 1 det stora malmområdet vid
Lake Superior måste man börja bryta fattigare
järnmalmer och därvid är anrikning nödvändig. Då man
känner till, vilka mängder av järnmalm det gäller, förstår man
att omläggningen av gruvdriften i Lake Superior till
brytning och anrikning från tidigare enbart brytning kräver
oerhörda penningsummor, mängder med maskiner och
annat material och en helt ny arbetsuppgift för ingenjörer
och arbetare. 1946 bestod 12 Mt järnmalm eller 23 % av
bela malmskeppningen från Minnesota av slig och man
väntar att motsvarande material 1947 skulle stiga till 20 Mt.
Flera av de stora gruvbolagen har tillkännagivit sin
avsikt att bygga anrikningsverk och man räknar med
investeringar på totalt över 500 M$.
För närvarande behandlas mer än 150 Mt/år malm med
flotationsmetoden. I Europa anrikas mycket kol med
denna metod, men i USA är detta ännu ej fallet. Då
kolpriserna stiger, ökas konsumenternas fordringar på
kvaliteten, och då behövs kanske skifferfria kol, som enklast kan
erhållas genom anrikning. I och med att mekaniseringen
av gruvbrytningen växer uttas malmen ej så rent och
noggrant som tidigare och därför måste den numera anrikas
efteråt. "Heavy media"- eller "sink-float"-metoden
användes för närvarande på blv—zinkmalmer från Idaho, Okla-
homa—Missouri—Kansas-området och för tennmalmer i
Bolivia. En försöksanläggning har nu utförts vid Lake
Superior. Det största tänkbara arbetsområdet för "mineral
engineering" är just för anrikning av järnmalm och
speciellt i Lake Superior-området. För närvarande består
anrikningen där i allmänhet av krossning, siktning, tvättning
och sortering, som är en uppdelning av godset i vatten
efter olika kornstorlekar och specifika vikter. Emedan
järnmalmen är hård och bergarten är mjuk är anrikningen
här ofta enkel, men en ansenlig del av de finkorniga
järn-malmsmineralen går med i avfallet. Möjligheten att
anrika denna malm begränsas av de låga priserna på
järn-malmssligerna. Många anläggningar arbetar på tidigare
bortkastade men nu rätt högvärdiga malmpartier.
Magnetisk röstning och sintring av finkorniga sliger fordrar även
billiga bränslen (Mech. Engng febr. 1948). E R—s
Bättre lättmetaller. Medan alla undersökningar
beträffande lättmetaller under kriget var inriktade på att
tillgodose den helt dominerande förbrukaren,
flygplanstillverkningen, måste man nu efter kriget anpassa sig även
efter andra behov, om den stora produktionskapaciteten
för dessa metaller skall kunna utnyttjas.
Tillverkningen av hjulen i gasturbinen har tvungit fram
en alldeles ny typ av lättmetallsmide, homogent och med
goda värmeegenskaper och av dimensioner upp till 600 mm
i diameter och med tjockleken 350 mm. Rotorerna på
axialkompressorerna fordrar rörformiga ämnen med 375
min diameter av tjocklek 75 mm och längd 750 mm.
Genom ett noggrant studium av alla kända undersökningar
har man fått uppmärksamheten på en tidigare provad
legering med låg kiselhalt och med 2,2 % Cu, 1,2 % Ni
och 1,6 % Mg, som visar goda krympnings- och
utmattningsegenskaper även vid höga temperaturer. Man fick
utgå från mycket rent aluminium och delvis arbeta med
nya metoder, men sedan kunde hundratals ämnen
framställas på kort tid.
För andra konstruktioner, där egenskaperna vid hög
temperatur är av mindre vikt, finns en stor mängd legeringar
att välja på. De korrosionsbeständiga, binära
Al—Mg-lege-ringarna med mer än 6 à 7 % magnesium passar dock
ej, om risk finns, att ombildningstemperaturen överskrides.
Hänsyn måste exempelvis tas till om föremålen skall
utsättas för tropiskt klimat.
Legeringar med intermetalliska föreningar av zink och
magnesium har sedan länge varit bekanta. Trots deras
utomordentliga hållfasthetsegenskaper har man inte vågat
sig på att använda dem i någon större utsträckning. Nu
har erhållits en legering med synnerligen goda
hållfasthetsegenskaper, som även har godtagbar bearbetbarhet
och ej som vissa typer endast passar för profilsprutning.
För lättmetallegeringar har det noggranna smidet av
stora detaljer, utvecklat sig starkt under kriget och man
når allt längre i konsten att ge smidet sådan form, att
maskinbearbetning ej behövs och att antalet underdetaljer
förminskas.
Även pressgjutning skall kunna ske med större
noggrannhet och olika metoder för stångpressning (sprutning) av
balkar med avsmalnande sektion prövas. Ingående studier
har gjorts i flera länder beträffande metallens rörelser vid
stångpressning och man har nått viss framgång med att
stångpressa solida profiler eller t.o.m. rör med
beklädnad av aluminium (Aircraft Prod. juli 1946). G L
Vattenbomber mot skogsbrand. 1 USA har Forest
Service, Army Air Forces och Bureau of Standards
gemensamt gjort ett försök att släcka skogseldar genom fällning
av flygbomber, innehållande vatten. Bomberna rymde ca
600 1 vatten och var försedda med de under kriget
utvecklade tändmekanismerna med miniatyrradiorör, vilka gör
det möjligt att inställa tändningen så att bomben
exploderar på lämpligt avstånd från målet (Product Engng jan.
1948). ’ W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
