Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1948 - Planering av varvsanläggningar, av Gerhard Berntson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 november 1948
753
Planering av varvsanläggningar
överingenjör Gerhard Berntson, Landskrona
Sedan gammalt har det funnits vissa regler för
hur ett varv skall byggas, även om de kanske i
stort sett varit ganska obestämda. När man ser
våra äldre svenska varv i dag, kan det förefalla,
som om anläggningarna utförts mera på en
slump. Man tycker många gånger, att
verkstäder m.m. placerats litet hur som helst utan
ordning. Så är givetvis icke förhållandet.
Utbyggnadsplaner ha nog alltid funnits, men de ha fått
göras om tid efter annan, efter hand som
förutsättningarna ändrats. Vid den blygsamma
starten en gång i tiden kunde den blivande
utvecklingen knappast förutses. Tomtområdena voro i
allmänhet alldeles för litet tilltagna, varför
varven ofta blevo instängda på ett minimalt
utrymme. Man fick utnyttja det tillgängliga
området på bästa sätt och lägga nya verkstäder,
där man hade en ledig plats. Rationella
anläggningar kunde det ju icke bliva på det sättet.
Under senaste årtiondet har pågått en verklig
rationaliseringsrush på varven. Anledningen
härtill har förutom de gynnsamma konjunkturerna
främst varit det allt större kravet på effektivitet
i produktionen och svetsningens genombrott.
Man har framför allt kommit till insikt om
vilken stor betydelse väl ordnade
transportförhållanden ha för produktionen. För plåtslageriets
del förhåller det sig så, att ju mer bearbetningen
av materialet förenklats genom svetsningen, ju
större betydelse ha transporterna fått, eftersom
de ha kommit att ingå som en relativt större del
i tillverkningskostnaderna. För att belysa detta
kan nämnas, att det på de svenska varven i dag
icke torde vara ovanligt, att omkring 75 % av
arbetet med stålmaterialet från och med
upp-lossningen till och med uppsättningen på
stapelbäddarna består av transportarbete. Häri är då
inräknat förflyttningen av materialet inom
plåtslageriverkstaden och uppläggningen av
detsamma på arbetsbord etc. i och för bearbetningen.
Återstoden, det vill säga endast ca 25 %, skulle
alltså utgöra de rena arbetsoperationerna. Även
en relativt liten reducering av
transportkostnaderna medför därför stor besparing i
arbetslön och kan motivera stora kostnader, nedlagda
på rationalisering. Låga transportkostnader och
små gångtider i arbetet måste man främst ha i
658.23 : 629.128
sikte, när man planerar varvsanläggningar. Det
är, kan man säga, grunden för hela planeringen.
I det följande anges i korthet några regler eller
riktlinjer, som man försöker följa, när man
planerar nybyggnad, om- eller tillbyggnad av ett
varv.
Det vanligaste är, att varven syssla både med
fartygsnybyggnader och fartygsreparationer.
Enbart nybyggnad svarv förekomma, under det att
varv med enbart reparationsrörelse äro mera
ovanliga. Den ojämna arbetstillgången, i
normala tider, gör det svårt att driva ett varv med
uteslutande reparationer utan nybyggnader som
buffert. Vad här kommer att behandlas gäller
företrädesvis varv med kombinerad
nybyggnads-och reparationsverksamhet.
Man kan indela ett varvs rörelse och därmed
verkstäder och avdelningar i fyra delar eller
grupper: skrovbyggnad, fartygsutrustning,
fartygsreparation samt hjälpavdelningar och
administration. I fig. 1 har en schematisk
varvs-plan uppskisserats, som visar, hur ett idealiskt
varv lämpligen kan tänkas se ut. Varvsområdet
har rektangulär form med tre landsidor och en
sjösida. Varvets "framsida" är den högra
landsidan med huvudingång och inkommande
järnvägsspår. Stapelbäddarna 2 med
plåtslageriverkstad 1 och materialgård äro, som sig bör,
förlagda på motsatta sidan, där verksamheten kan
pågå ostörd av genomgångstrafik. Reparations-
Föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den 4 juni 1948.
Fig. 1. Schematisk varvsplan; 1—2 skrovbyggnad, 3—9
fartygsutrustning, 10—12 fartygsreparation, 13—21 hjätpavdet
ningar och administration.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
