- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
754

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1948 - Planering av varvsanläggningar, av Gerhard Berntson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

754

TEKNISK TIDSKRIFT

rörelsens dockanläggning och verkstäder 10—12,
som i motsats till bäddarna böra vara mera
tillgängliga utifrån, ha placerats nära
huvudingången. Fartygsutrustningen är med sina verkstäder
3—9 förlagd i områdets mitt mellan bäddarna
och dockorna, medan hjälpavdelningarna 13—21
placerats längre in på området med god
möjlighet till järnvägsförbindelse. Detta är områdets
disponering i stora drag. I fortsättningen
behandlas planeringen mera i detalj för de olika
avdelningarna.

Skrovbyggnad

Förutsättningarna vid planerandet av
stapelbäddar och plåtslageri äro numera, sedan
svetsningen slagit igenom och i mycket stor
utsträckning ersatt nitningen, helt andra än tidigare.
Bearbetningen av plåt och profiler har förenklats
åtskilligt. Skärpning och joggling ha exempelvis
helt försvunnit, stansning, borrning och
försänkning ha minskat betydligt. Vinkelsmidet
kan sägas vara helt bortlagt, och
spantbockning-en har förenklats. Hörnvinklar förekomma nu i
mycket liten utsträckning. Procentuellt har
kvantiteten profiler därigenom reducerats
avsevärt. I stället har genom svetsningen ett annat
viktigt bearbetningstempo kommit till, nämligen
fasningen av plåtkanter, som till övervägande
del brukar utföras medelst gasbränning, men
vartill även rullsaxar och kanthyvelmaskiner
användas. Som inledningsvis nämndes, har
materialtransporten efter bearbetningens förenkling
fått ännu större betydelse än förut.

För att göra svetsningen mera lönande som
byggnadsmetod och i mesta möjliga mån
undvika underuppsvetsningen på bäddarna har
systemet att bygga i sektioner börjat tillämpas.
Detta har medfört behovet av
svetsningsverkstäder, kraftigare kranar på bäddarna och ökat
utrymme invid bäddarna för uppläggning av till
uppsättning färdigt material. Sektionsbyggandet
har också minskat fartygens stapelliggningstider,
vilket i sin tur möjliggjort minskning av antalet
stapelbäddar.

Man kan särskilja två sätt att arrangera stapel-

Fig. 2. Arrangemang
av stapelbäddar med
upplagsplatser,
plåtslageriverkstad och
plåt- och profillager;
a bäddar, b plåt- och
profillager, c
plåtslageri, d upplagsplats
för bearbetat
material.

Fig. 3. Stapelbäddar och plåtslageriverkstad på Lobnitz’
varv vid Clyde i Skottland, upptill före, nedtill efter
moderniseringen.

bäddarna. Fig. 2 åskådliggör dessa båda
alternativ, det vänstra med kort och det högra med
lång sjöfront. Båda alternativen ha tre bäddar a,
lika stor plats för plåt- och profillager b,
plåtslageriverkstad av samma storlek c och lika
stort utrymme för lagring av material, färdigt
för uppsättning, d. Arrangemanget till vänster
är utdraget på djupet, det högra är
koncentrerat på ett mindre djup. Den väsentliga skillnaden
mellan de båda alternativen är, att i det ena
lagras materialet huvudsakligen framför, i det
andra huvudsakligen vid sidan av bäddarna. Ur
transportsynpunkt är det sista att föredra.
Materialet kan uppläggas strax invid och på rätt
sida om fartyget, babordssidans om babord och
styrbordssidans om styrbord. Bäddkranarna
behöva icke löpa så lång sträcka för att hämta
materialet. Ofta kunna de nå detta endast genom
att svänga runt. Eftersom kranbanorna äro flera,
finns möjlighet att placera ett större antal
kranar vid bäddarna. I arrangemanget med den
korta sjöfronten måste kranarna köra fram och
tillbaka för att hämta materialet med undantag
av det material, som lägges upp vid de yttre
sidorna av de yttersta bäddarna. Härav följer,
att kranarna i detta fall böra ha relativt höga
körhastigheter på spåren. I materialtransporten
med kranarna längs kranbanorna ha dock två
kranar på samma bana svårt att samarbeta.
Kranarna komma lätt i vägen för varandra. En
fördel med detta bäddarrangemang är emellertid att
var och en av kranarna på de mellersta krän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free