Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1948 - Clas Sparre †, av Edvin Björnsjö - Skeppsprovningskonferensens resultat, av Hans Edstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 november 1948
761
Clas Sparre †
Den 5 november 1948 avled i Stockholm
flygöverdirektören, greve Clas Erie Sparre. Han var född i Borgå,
Finland, den 5 juni 1898.
Efter studentexamen vid Lundsberg 1917 genomgick
Sparre samma år Thulins flygskola i Ljungbyhed, Arméns
Flygskola 1918 och Flygspanarskolan på Malmen 1919.
Han studerade sedan vid École Supérieure d’Aéronautique i
Paris, där han erhöll sitt ingenjörsdiplom år 1923. Efter
specialstudier vid K. Tekniska Högskolan 1924—1925 och
ytterligare studier i Frankrike blev han år 1926
flygingenjör vid Flygvapnet, med placering först vid Centrala
Flygverkstaden på Malmen, men omedelbart därefter som
kåringenjör vid Flygkrigsskolan i Ljungbyhed, där han
tjänstgjorde till år 1933. Sistnämnda år blev han styresman för
Centrala Flygverkstaden i Västerås, i vilken befattning han
kvarstod till hösten 1937, då han övergick i Flygvapnets
reserv. Några månader dessförinnan hade han befordrats
till flygdirektör av 2:a graden.
Vid sin avgång från aktiv stat övergick Sparre till civil
verksamhet och var överingenjör och direktörsassistent i
Svenska Aeroplan AB med tjänstgöring som chef för
Saabs verkstäder i Trollhättan. Från denna befattning
återvände han till Flygvapnet då han september 1943
förordnades till innehavare av den nyinrättade befattningen
som flygöverdirektör. På denna post kvarstod han vid sitt
frånfälle.
Sparre ådagalade i sina olika befattningar en
organisatorisk skicklighet vilken, kombinerad med hans naturliga,
kamratliga hjärtlighet och personliga charm, var en
utomordentlig tillgång, som alldeles särskilt gjorde sig gällande
vid fullgörandet av de uppgifter, som
flygöverdirektörs-befattningen lade på hans skuldror. Sparre räckte
emellertid till för mer än detta och han blev den sammanhållande
kraften vid de tre försvarsgrenarnas gemensamma arbete
på utvecklandet av robotvapen. Från början tjänstgjorde
han som ordförande i den kommitté, som centralt har lett
detta arbete.
En viktig del av flygöverdirektörens verksamhet är
lösandet av frågor i samband med rekrytering och inplacering
på olika befattningar av flygingenjörerna. Härigenom kom
Sparre i intim kontakt med den tekniska undervisningen
i vårt land. Han var bl.a. examensombud vid Tekniska
Gymnasiet i Norrköping, för närvarande det enda som har en
flygteknisk linje, och vid nyinrättandet av de tekniska
högskolornas avdelningsråd var han självskriven som ledamot
av rådet vid KTH:s avdelning för flygteknik och
skeppsteknik, vars ordförande han blev. I den tekniska
undervisningens tjänst gjorde Sparre dessutom en positiv insats
som ordförande i Flygforskningskommitténs undervis-
ningsutskott, vilket våren 1948 framlade sitt förslag till
ordnande av den flygtekniska undervisningen vid KTH.
Sparre var vid sin död ledamot av Svenska Teknologför
eningens styrelse samt vice ordförande i STF:s avd.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik; han har under olika
perioder varit ordförande i Flygvapnets
Flygingenjörsför-ening och i Flygtekniska Föreningen.
Vid sin bortgång står Sparre som en av centralfigurerna
inom ett vidsträckt arbetsfält, vars olika grenar hade det
gemensamt, att de avsåg flygteknikens främjande till gagn
såväl för försvaret som’ för fredens värv. Han lämnar ett
stort tomrum efter sig — som chef, rådgivare, arbetskamrat
och människa. Edvin Björnsjö
Skeppsprovningskonferensens resultat. Under tiden
14—17 september 1948 hölls Fifth International Conference
of Ship Tank Superintendents i London, med ett 50-tal
delegater representerande Danmark, Frankrike, Holland,
Norge, Spanien, Storbritannien, Sverige, Turkiet och USA.
Från Tyskland var f.d. tankledare inbjudna och Kanada
representerades med en observatör.
Huvudfrågan gällde metoden för beräkning av
friktionsmotståndet vid modell och fartyg. Den amerikanska
delegationen föreslog, att samtliga
skeppsprovningsanlägg-ningar skall övergå till Schönherrs beräkningsmetod. Som
skäl framfördes speciellt, att friktionskoefficienten enligt
denna metod, i motsats till den nu i Europa vanligen
använda Froudes metod, är en entydig funktion av
Reynolds-tal, vilket har särskild betydelse vid jämförelse mellan
två modeller i olika skafla av samma fartyg. Vidare ingår
i Schönherrs metod endast variabler av dimensionslös form.
I USA och Kanada har man redan i praktiken övergått
till Schönherrs metod enligt beslut i Newport News år
1947. Förslaget väckte, som väntat, starkt motstånd
speciellt från Froudes eget hemland England. Man påvisade,
att de bägge metoderna gav i stort sett samma felprocent
vid beräkning av nödvändig effekt för fartyget i jämförelse
med provtursresultat. Vidare poängterades, att problemet
med tillägg för den sämre ytkonditionen vid fartyget
"roughness allowance", ej var tillfredsställande löst med
Schönherrs metod i nuvarande skick. De holländska
delegaterna var positivt inställda till en omedelbar övergång,
medan man i det skandinaviska lägret allmänt tycktes
anse, att det i denna viktiga fråga gäller att "skynda
långsamt". Konferensen uttalade, att en övergång från Froudes
koefficienter till mera moderna värden bör ske och
tillsatte en kommitté för att förbereda en sådan ändring. Vid
publicering av försöksresultat rekommenderas tills vidare
bägge metoderna; dock skall värdena ges en sådan form,
att omräkning från den ena metoden till den andra lätt
kan ske. Vidare beslöts ytterligare undersökningar för att
fastställa storleken av friktionsmotståndet inom såväl
modell- som fartygsområdet.
Under diskussionen om jämförande provningar av
modellpropellrar i olika kavitationsanläggningar beslöts, bl.a.
på förslag av en svensk delegat, att lufthalten i
kavita-lionstankens vatten skall hållas under kontroll och
uppmätas med Winklers metod. Denna har bearbetats och
använts vid kavitationstanken i Kristinehamn under de
senaste fem åren. Vidare fastställdes benämningar för de
bägge olika slagen av kavitation, nämligen, "bubble
cavitation" och "sheet cavitation"; det senare slaget har
tidigare vanligen benämnts "laminar cavitation", men detta
uttryck ansågs ej lämpligt. Vidare beslöts, att
kavitations-lalet i likhet med tidigare skall definieras med statiska
trycket på axelcentrum. Förslag hade framförts att i stället
använda ett tryck, som representerar förhållandena vid
radien r — 0,7 • R. En kommitté tillsattes för
detaljbearbetning av de planerade jämförande proven.
Frågan om val av lämpligt Reynolds-tal vid prov av
modellpropellrar kom helt naturligt att anknytas till
föregående spörsmål. Konferensen ansåg sig ej kun-na göra
några rekommendationer utan tillsatte även här en
kommitté med uppgift att överarbeta tillgängligt provnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
