Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1948 - Dimensionsstabiliteten hos pressgods, av Halvard Liander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1918
763
Dimensionsstabiliteten hos pressgods
Civilingenjör Halvard Liander, Västerås
Bland de många materialproblem, som
avspärrningen under det gångna kriget förde med sig,
var väl bristen på fenolpressmassa mest kännbar
för den svenska plastindustrien. Där man inte
kunde använda helt andra material blev man i
stor utsträckning hänvisad till karbamid- och
liknande pressmassor, och den bristfälliga
kännedomen om egenskaperna hos dessa aminoplaster
ledde till många misslyckanden och svårigheter.
Det var framför allt den i jämförelse med
fenolmaterialen dåliga dimensionsstabiliteten, som
ställde till besvär, fig. 1, och en lämplig
prov-metod, som gjorde det möjligt att snabbt kunna
bedöma ändamålsenligheten hos karbamid- och
melaminpressmassor för olika
användningsområden, blev den första arbetsuppgiften för det av
Svenska Konsthartsindustriens Råvaru- och
Importförening tillsatta provningsutskottet. Efter
jämförande prov med ett antal olika metoder,
bl.a. en i amerikansk litteratur rekommenderad
cykel, omfattande exponering i omväxlande torr
värme (vid 50 eller 90 °G), fukt vid normal
temperatur samt kyla, stannade man vid en enkel
uppvärmning av den pressade detaljen vid 50°C
i torkskåp. Uthärdade provföremålet en sådan
värmebehandling under en vecka utan
sprickbildning eller deformation, kunde man vara
tämligen säker på att man inte skulle komma att
råka ut för obehagliga fel vid dess användning i
normal inomhusatmosfär. Övriga faktorer visade
sig ha ringa inflytande på resultatet, och en
höjning av temperaturen till 90 °C syntes inte leda
till snabbare förstöring.
Värmesprickor
En bättre förståelse av de härdbara
pressmaterialens svagheter i berörda hänseende kan man
emellertid inte vinna utan att beakta
hållfasthetsegenskaperna. Allt pressgods på bas av
härdbara hartser företer oberoende av fyllmaterialet
ett utpräglat sprött brott vid vanlig temperatur.
Brottöjningen uppgår vid dragprov till endast
några tiondels procent, och även om töjningen till
följd av plastisk deformation blir något större,
om belastningsökningen sker långsamt, kommer
man aldrig upp ens i närheten av 1 %. Brott
-töjningen motsvarar med andra ord ungefär vad
620.179.7 : 679.564
som gäller för gjutjärn, och pressmaterialet
medger knappast någon formförändring alls vid
drag-påkänning. Det är därför lätt förklarligt, att det
har benägenhet att spricka, när
krympspänning-ar e.d. uppträder. Som exempel kan nämnas
ytsprickor som följd av värmespänningar.
Värme-utvidgningskoefficienten är som bekant rätt hög
för pressmaterial av härdbara hartser (i
genomsnitt fyra gånger så hög som för metalliska
konstruktionsmaterial), samtidigt som
värmeledningsförmågan är låg. Vid snabb avkylning av
en pressdetalj med ansenlig godstjocklek kommer
ytan därför att bli betydligt kallare än de inre
partierna. De dragpåkänningar, som därvid
uppkommer i ytskiktet, kan leda till sprickbildning1.
Fukthaltens inflytande
Av större praktisk betydelse är dock de
dimensionsändringar, som blir följden av varierande
fukthalt i pressmaterialet. Detta är som bekant
långt ifrån okänsligt för fukt utan tar upp
vatten från eller avger det till omgivningen beroende
på dennas beskaffenhet. De mest omfattande
undersökningar, som utförts häröver, är tyvärr
endast delvis tillgängliga, då de publicerats på
ryska och till övervägande del i tidskrifter, som
Fig. 1. Karbamidpressgods
förstört genom krympning
i samband med uttorkning.
Föredrag i Svenska Konsthartsföreningen den 8 april 1948.
Fig. 2. Viktändring hos
fenolharts vid förvaring i
i luft av olika fukthalts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
