Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 27 november 1948 - »Proportionella» mätskibord, av Victor Jansa - Fartygsbärgning genom torrläggning av sjunkplatsen, av W S - Torrläggning av schaktet för Davis Dam, av Gösta Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
788
a<= 100 mm och bi= 1 000 mm, varvid h för sutroskibordet
2
sattes lika med h + —a enligt fig. 2. Införes i ekv. (10)
det för sutroskibordet beräknade Ä–värdet erhålles för
b =1 000 mm
a^= 400/^ = 40,53 mm
Enligt ekv. (13) och (14) beräknas därefter följande fel
hos Rettgers skibord i jämförelse med sutroskibordet:
h QSutro QRettger
mm 1/s 1/s fel %
100 86,84 91,44 5,30
200 173,69 176,99 1,90
300 260,53 263,25 1,04
400 347,38 349,73 0,68
500 434,22 436,33 0,49
600 521,06 522,99 0,37
700 607,90 609,69 0,29
800 694,76 696,44 0,24
900 781,60 783,18 0,20
1 000 868,44 869,93 0,17
Såsom framgår av tabellen ger Rettgers skibord vid
mindre dämningshöjd avsevärt för stor vattenmängd, varemot
avbördningen vid större dämning nära ansluter sig till
motsvarande avbördning hos sutroskibordet. De vid
försöken vid Cornell University6 erhållna värdena på n för
Rettgers skibord korrespondera väl med de ovan anförda
felvärdena, varav man kan dra den slutsatsen, att för
sutroskibordet bör vara nära konstant inom hela
mätområdet och ha det tidigare anförda värdet 0,62. I
konstruktivt hänseende erbjuder Rettgers skibord inga
fördelar, som skulle kunna berättiga dess användning i stället
för det teoretiskt riktiga sutroskibordet.
Litteratur
1. Breidenbach, H G: Water Softening at Owensboro, Ky. Proc.
Amer. Water Works Ass., New York 1912.
2. Rettger, E W: Proportional Flow Weir, Engng News Rec.,
25 juni 1914.
3. Pratt, E A: Another Proportional Flow Weir, Engng News
Rec., 27 aug. 1914.
4. Ziegler, P: Schnellfilter, ihr Bau und Betrieb, Leipzig 1919.
5. Reddick, H W and Miller, F H: Advanced Mathematics for
Engineers.
6. Churchill, V: Modern Operational Mathematics in Engineering,
New York, London 1944.
7. Test of a Proportional Weir, Engng News Rec., 25 nov. 1915.
8. Howe, H E & Mavls, F T: Sutro Weir Investigations Furnish
Discharge Coefficients, Engng News Rec., 12 nov. 1936.
Fartygsbärgning genom torrläggning av sjunkplatsen.
Under kriget hade tyskarna, för att blockera hamnen i
Nantes, sänkt sex fartyg i Loiremynningen vid Télindière.
De flesta fartygen var stora och dyrbara. Bl.a. låg det
stora valfångstfartyget "Antarktis" nedsjunket 15 i gyttjan,
ett ytterst modernt 6 000 hk sugmudderverk, "Fatouville",
låg vid högvatten 15 m under vattenytan, och ett annat
mudderverk, "Pas de Calais 2" för muddring på 23 m djup
hörde också till de sänkta fartygen. Fartygen var i
huvudsak oskadade, förutom "Antarktis", på vilken man efter
kriget var tvungen att spränga en del av överbyggnaden
för att få upp farleden provisoriskt. En undersökning visade
dock, att en bärgning enligt vanliga metoder var
synnerligen svår att utföra. Då emellertid den provisoriska
farleden måste breddas för att i längden tillfredsställa
sjöfartens behov, beslöt man att slå två flugor i en smäll,
bredda farleden och bärga fartygen enligt en originell
metod. "Télindière-projektet" kom till utförande.
Tyskarna hade sänkt fartygen i en krök av floden, fig. 1 a.
I norra stranden har man nu gjort en 1,5 km lång och
150 m bred skärning, varigenom flodbädden på detta ställe
har rätats ut. Detta arbete utfördes under 1947 och den
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1.
Télindière-projektet; a
utgångsläge, b norra
stranden
uträtad, c
dammfickan sluten
och
fartygsbärgningen i
gång, d
flod-fåian muddrad
till slutligt
djup.
nya breddade farleden uppläts för trafik. Det material,
som erhölls från skärningen, användes till att bygga in
fartygen i en dammficka, fig. 1, b och c, som nu håller på
att torrläggas med hjälp av ett pumpverk med en kapacitet
av 6 000 1/s. Under 1949, då fartygen beräknas vara
bärgade, återställes den gamla bredden, 300 m, hos flodfåran,
som då allt är färdigt, kommer att vara flyttad ca 150 m
norrut, fig. 1 d. Företaget synes bli ekonomiskt mycket
lönande. Man beräknar, att enbart bärgningen av de två
stora mudderverken vilka tillsammans värderas till 750
milj. fr., kommer att betala alla kostnader mer än väl.
Arbetskostnaderna beräknas icke överstiga 250 milj. fr.
(A W LiljebiERG i Rakennusinsinööri h. 7 1948). W S
Torrläggning av schaktet för Davis Dam. Vid
Davis-dammen ^ Coloradofloden 100 km nedströms
Hooverdammen ligger berggrunden 30—50 m under flodbädden,
vilket är orsaken till att man här utför dammen av
sten-fyllningstyp. Dammen blir i mitten 41 m hög på en längd
av ca 36 m. Det tätande partiet skall nedföras 20 m under
flodbädden. På grund av grundens genomsläpplighet skall
på uppströmssidan utföras en beklädnad intill 210 m från
dammcentrum och på nedströmssidan 180 m. Dammens
basyta blir ca 157 000 m2. Efter erfarenheter från Imperial
Dam, som har liknande grundförhållanden, beslöt man att
för torrläggning av dammläget tillgripa
grundvattensänkning med hjälp av rörbrunnar med självstartande
centrifugalpumpar. Man prövade först metoden med fem
brunnar vid ena stranden, c/c 6 m, 50—75 m från floden och
just vid foten av fångdammen. Av brunnarna hade de yttre
16" och övriga 8" diameter och nedfördes till 25 à 36 m
djup. De hade vardera tio 1li X 3" öppningar. Pumpning
under 74 h med 10" resp. 12" pumpar i de båda yttre
brunnarna medförde en grundvattensänkning av 1—2 m
i de mellanliggande brunnarna. Det påvisades bl.a. genom
temperaturmätningar, att vattnet icke kom från floden
utan från djupare sandlager. Provpumpningen var icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
