Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 4 december 1948 - De tekniska läroanstalterna på mellanstadiet och produktionen, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 november 1948
795
Tabell 2. Antal utexaminerade fackskoleingenjörer ären 1948 ocli 1949 (1950) enligt kataloguppgifter för läsåret 1947—1948
Fackskolor År Antal elever Maskinteknik Dagskola Elektroteknik Aftonskola Husbyggnad Kemi
[-Dagskola Aftonskola kraftteknik teleteknik kraftteknik teleteknik Dagskola Aftonskola Dagskola-]
{+Dag- skola Afton- skola kraft- teknik tele- teknik kraft- teknik tele- teknik Dag- skola Afton- skola Dag- skola+}
Stockholm 1948 71 25* 23 18 11 11 16 28 21 —
1949 92 28 N-* 22 23 23 —
1950 ’•••27 .......30 29 22 —
1951 30 30 25 —
Eskilstuna 1948 61 61 ^ — — — — — — — —
1949 61 — ^ 61 — — — — — — —
1950 82 — 82 — — — — — — —
Örebro 1948 — — — — . — — — — —
1949 17 — ~ 17 — — — — — — —
1950 20 — 20 — — — — — — —
Västerås 1948 80 — — 80 — — — — —
1949 90 — — 90 — — — — —
Malmö 1948 59 30 — — — — — 15 — 14
1949 60 30 — — — — — 15 — 15
med värmeteknik, ventilationsteknik och
sanitetsteknik, byggnadsteknik, kemisk teknologi
samt elektroteknik. I år utexaminerades ca 280
elever. Utbildningstiden är 3 år i dagskola.
Netz-lers Tekniska Institut i Göteborg har kurser i
automobil-, flyg- och motorteknik, maskinteknik,
elektroteknik, väg- och vattenbyggnad, kemi
samt värme- och sanitetsteknik. Utbildningstiden
är år resp. 4 år i dag- och aftonskola. I
Köping finns fr.o.m. hösten ett privat tekniskt
institut med maskinteknisk fackavdelning. I
Vigg-byholm strax norr om Stockholm finns inrättad
en privat internatskola, Viggbyholmsskolcin,
innehållande bl.a. ett tekniskt gymnasium med
maskinteknisk, elektroteknisk och
kemisk-tek-nisk linje. I Sundsvall finns likaledes ett privat
institut, som kallar sig Sundsvalls Tekniska
Fackskola. Namnen på dessa sistnämnda två
skolor kan naturligtvis lätt vålla
sammanblandning med de statliga tekniska gymnasierna och
fackskolorna. Hälsingborgs
Korrespondensläro-vcrk slutligen meddelar undervisning enligt
kombinationsmetoden i facken maskinteknik,
elektroteknik, kemi, byggnadsteknik samt
mer-kantil-teknik.
Hermods Korrespondensinstitut i Malmö
meddelar sedan några år tillbaka
korrespondensundervisning i de olika ämnen, som ingår i
kurserna i tekniska gymnasier. Korrespondenskurser
finns i följande fack: maskinteknik,
elektroteknik, byggnadsteknik, kemi och merkantil-teknik.
NKI-Skolan meddelar på motsvarande sätt
korrespondensundervisning till gymnasiestadiet
i facken: maskinteknik, flygteknik, värme- och
sanitetsteknik, elektroteknik, byggnadsteknik,
textilteknik, cellulosateknik, kemi och
merkantil-teknik. Dessutom har NKI-Skolan sedan flera
år tillbaka utbildat s.k. NKI-ingenjörer helt i
egen regi. Brevskolan i Stockholm meddelar
även korrespondensundervisning i tekniska äm-
nen, ehuru på lägre plan än de båda andra
korrespondensinstituten.
Slutligen bör även nämnas de tekniska
aftonskolor, som vi har i Stockholm och Örebro, vilka
ger en allmän teknisk utbildning på ungefär
realskolans plan och något högre. De studerande
i dessa skolor kan även sedan gå över till det
tekniska gymnasiet för fortsatt utbildning.
Olika slag av ingenjörer
Innan vi går in på en orientering över de
arbetsuppgifter, som dessa ingenjörer får inom
industrin och därmed hur de påverkar produktionen,
skall vi först företa en ungefärlig jämförelse
mellan de olika slagen av ingenjörer. Denna
jämförelse måste därvid bygga på en
karakteristik över de olika tekniska läroanstalterna, deras
målsättning, kursplaner, fordrade förkunskaper,
utbildningstidens längd, examenskontroll m.m.
Man får inte glömma, att människomaterialet
även bland tekniker är lika skiftande som inom
andra verksamhetsgrenar. Detta gör sig alldeles
särskilt märkbart, då läroverks- eller
institutingenjören varit ute i praktiken ett antal år. Då
kommer den individuella dugligheten fram. Det
finns en mångfald exempel på att ingenjörer
med från början relativt låg teknisk utbildning
arbetat sig upp inom sitt företag och nått
ledande positioner. Det finns också exempel på att
högskoleingenjörer fastnat i ganska låga
befattningar och inte ens där kunnat göra sig gällande.
Jämförelsen mellan de olika slagen av ingenjörer
måste därför knyta an till något slags
medelvärde.
Gymnasieingen jörer
För inträde i tekniska gymnasier fordras
realskolexamen eller motsvarande betyg i de flesta
av realskolans ämnen samt därtill två månaders
praktik. Före avläggandet av gymnasieingenjörs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
