Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 4 december 1948 - Kolvkonstruktioner vid mikrovågor, av Wolfgang Knautter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 december 19b8
807
få det bakre rummet elektriskt helt dött (b =
= oc), kan b’ aldrig understiga dvs. i vårt
exempel 1 %, vilket dock är alltför mycket i ett
resonansrum. Det är sålunda ytterst viktigt att
få q så litet som möjligt, dvs. kolven skall
nästan, men naturligtvis inte helt beröra
ytter-ledaren. Samtidigt bör det bakre rummet
effektivt neddämpas.
Man kan således säga att den i grunden
bestickande enkla dielektriska kolven inte kan
rekommenderas utan vissa mycket genomgripande
modifikationer, som beskrives längre fram.
Innan vi emellertid går vidare, skall vi dock i
korthet redogöra för, vilka följder som sådana
plötsliga deviationer hos nodavståndet har i t.ex. en
vågmätare.
Fig. 10 visar den totala elektriska längden i det
aktiva rummet under kolvens förflyttning.
Härvid ökas längden hos detta rum, under det att
det bakre rummet samtidigt minskas. Fig. 10
visar olika fall av fassprång, som för tydlighets
skull placerats på olika ställen utefter kurvan.
Den resulterande kurvan gäller för
kolvförflyttning vid konstant våglängd, när t.ex.
vågmätaren avstämmes. Våglängden JLi lämnar en, och
Fig. 11. Exempel på
en utförd
dubbelkolv; D stift, H
stiftförsedd bakre
kolv, I
förbindelse-stycke ur trolitul,
V dielektrisk främre
kolv.
Fig. 12. Nodavstånd lios dubbelkolvar som funktion av den
främre kolvens och mellansty ekets elektriska längd;
kolvarna förenas mekaniskt antingen genom isolerade eller
metalliska mellanled; tga’ = (1 + Q)–-—.
1 — 9 a
Q
Fig. 13. Samband mellan vågmotståndsförhållandet ZklZ
hos dubbelkolvar resp. trippelkolvar och det användbara
våglängdsområdet under förutsättning av ett högsta tillåtet
nodavstånd av ± 10°.
endast en skärningspunkt, medan våglängden h
lämnar tre sådana. Den mellersta sammanfaller
med stor dämpning och kan praktiskt inte
observeras medan de två yttersta bildar en mycket
nära belägen dubbelresonans. Till följd av den
ökade dämpningen observeras dessutom
nedsatt känslighet. Våglängden återigen kan inte
alls fås in på instrumentet, då skärningspunkten
ligger vid ett ställe med mycket stor branthet i
fasvinkelfunktionen, medan samtidigt
dämpningen är som högst. Ännu värre är situationen
givetvis när det bakre rummet är odämpat, som
visas längre till höger på kurvan.
Piibbelkolven
De i det föregående omnämnda nackdelarna
hos både den ohmska och den dielektriska
kolven kan undvikas genom att dessa kombineras i
en dubbelkolv (fig. 11). Vid den dielektriska
kolven är mekaniskt länkad en ohmsk kolv, som
följer med på 90° avstånd. Den främre
dielektriska kolven kan exempelvis enligt fig. 11
utformas till en trumma, vars inneryta samtidigt
tjänar som en del av det ovannämnda
mellan-stycket på 90° längd. Samma syfte uppnås i
utförandet enligt fig. 12 genom en följd av
"ledningssektioner" med omväxlande lågt och högt
vågmotstånd Z* och Z. De farliga kritiska
punkter som omtalats i det föregående behöver här
icke befaras, eftersom det bakre rummets längd
är vid alla frekvenser lika med kolvens och
oberoende av det bakre rummets längd. Teorin visar
att eventuella ändringar hos kolvens elektriska
längd, förorsakade av stamnings- och
riktningseffekt, gör sig gällande vid den främre kolvens
front endast till en ringa bråkdel, nämligen
reducerade i förhållandet (Zk/Z)2. Man kan alltså
i många fall undvara de tidigare beskrivna
mekaniska finesser, utan att några nackdelar gör
sig bemärkta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
