Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1948 - Handbok i kemisk teknologi, bd 1 & 2, av Sigge Hähnel - Kärnfysik, av J Tandberg - Logic and Scientific Methods, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 november 1948
831
medlen har ett lustigt tryckfel insmugit sig under fig. 8 —
förf. menar väl säckningsanordning i stället för
släckningsanordning? Komprimerade gaser, såsom väte, syre, klor
och acetylen, behandlas ganska kortfattat men
uttömmande. I en lång och välskriven uppsats, som man liksom
förf. hade velat ha ännu längre och utförligare, behandlas
diverse oorganiska kemikalier, t.ex. förut ej nämnda
alkalisalter, kalcium- och aluminiumföreningar, fluorider
och bromider. Elektrolys i vattenlösning, alkali och klor,
hypoklorit och klorkalk, klorat och perklorat, elektriska
ugnar och smältelektrolys beskriver samme förf. på ett
mycket lättfattligt och skickligt sätt. Det intressanta
förloppet vid framställning av elektrokemiska organiska
produkter beskrivs i ett särskilt kapitel och detsamma gäller
vätesuperoxid, persulfat och perborat. Den i Sverige
välkända och klassiska framställningen av kalciumkarbid
behandlas sakkunnigt och vederhäftigt. Ferrolegeringar, som
ju har stor betydelse för tillverkning av bl.a. specialstål,
har beretts ett gott utrymme, under det kolsvavla,
slipmedel och grafit behandlas i mindre uppsatser.
Lättmetallerna aluminium och magnesium samt deras legeringar
beskrivs på ett utmärkt sätt. Sammansättningen av t.ex. dural
och elektron borde dock ha medtagits eller också borde
ha hänvisats till första bandet. Den smältelektrolytiska
framställningen av alkali- och alkaliska jordartsmetaller
beskrivs redigt och klart. Ur aktualitetssynpunkt borde
kanske även tillverkning av uran, titan, zirkon och torium
ha omnämnts. Kapitlen om koppar, guld, silver och zink,
kadmium, nickel och kobolt är utmärkt välskrivna,
lättfattliga och försedda med mycket goda bilder. Bandet
avslutas med några bra och läsvärda uppsatser om bly,
vismut, arsenik, tenn, antimon och kvicksilver.
Liksom i första bandet finns rikligt med tryckfel i vissa
artiklar, under det andra är mycket omsorgsfullt
korrek-turlästa. Man har försökt rätta till detta, som det kan
tyckas, ganska onödiga fel genom att trycka en och en
halv sida rättelser för de båda första banden. Dessa
rättelser träffar tyvärr blott en bråkdel av de förekommande
felen. Till skillnad från det första bandet innehåller det
andra litteraturanvisningar till flertalet kapitel, men man
kan utan tvivel önska, att de gjorts fylligare i många fall.
Vidare är anvisningarna ej enhetligt konstruerade. Ibland
anges blott böckernas författare och titlar, ibland uppges
även tryckort och tryckår och ibland dessutom förlaget.
I första fallet måste uppgifterna anses otillräckliga, i det
andra kan de anses tillfredsställande, och i det tredje är
de uttömmande. Båda banden saknar register, och man
måste därför hoppas, att ett fylligt generalregister kommer
i sista bandet. Ett sådant synes nämligen oundgängligt i
detta verk, som väl i många fall uteslutande kommer att
användas som uppslagsbok.
Det är givet, att många anmärkningar nästan alltid kan
göras mot ett så stort verk som detta. Betänker man, att
erfarenheten på området är mycket liten i Sverige, kan
de anses mer eller mindre oväsentliga. I alla händelser
utgör boken utan tvivel en mycket värdefull
sammanställning av kemisk-tekniskt vetande, och som helhet
betraktade gör dess båda första band, och då särskilt det andra,
ett både trevligt och vederhäftigt intryck. Vi kan
därför rekommendera boken åt alla, som är intresserade för
kemisk industri, och hoppas, att den noggrannhet, varmed
den här nagelfarits, visar vårt stora intresse för den.
Sigge Hähnel Gunnar Svenson
Kärnfysik. Vetenskapsakademiens Forskningsinstitut för
fysik, Stockholm 1948. 450 s., ill. 15 kr.
I anslutning till en högt uppskattad föreläsnings- ocli
laborationskurs, som givits på Vetenskapsakademiens
Forskningsinstitut för fysik under ledning av professor M
Siegbahn, har framkommit detta kompendium, vari hela
kursinnehållet finnes samlat. Kursen har omfattat skilda
grenar av kärnfysiken. Deltagarna i kursen ha fått
disponera en apparatutrustning, som hittills aldrig skådats i
Sverige, och som omfattat bl.a. cyklotron, förstärkare,
spektrografer och mätapparater, delvis av konstruktioner,
som icke finnas på något annat laboratorium. De
praktiska övningarna ha bl.a. omfattat mätningar av
neutronfördelningen i ett paraffinblock, energigränsen för
betastrålar, mätning av gammastrålar från konstgjorda,
radioaktiva isotoper, och en rad försök med neutroner jämte
kemiska separationer av nybildade isotoper. Huvudparten
av kompendiet omfattar föreläsningar, som berört aktuell
kärnfysik, såsom experimentella metoder att bestämma
atomkärnors magnetiska moment, kärnspektroskopi,
alstring av energirika partiklar, teorier för kärnreaktioner
m.m., sammanlagt 17 kapitel, med 10 olika specialister
som författare.
Den fredliga användningen av atomenergien är ett mål
för morgondagens teknik. Den som vill vara beredd att
möta de nya problemen måste bereda sig i god tid. Även
för en intresserad amatör, som önskar följa med den
nutida fysikens accelererade utveckling, är detta kompendium
en rik källa för färska intressanta nyheter och klara
utredningar av krångliga sakförhållanden. Tabeller, diagram,
fotografier och teckningar illustrera
framställningen^Kompendiet erhålles genom beställning direkt hos institutet,"
Stockholm 50. J Tandberg
Logic and Scientific Methods, av Herbert L Searles.
Ronald Press, New York 1948. 326 s. 3,50 $.
Den som råkar läsa ovanstående boktitel, undrar kanske,
om en tekniker kan ha tid och krafter att intressera sig
för logik och vetenskapens metodik. Han anser sig nog
ha tillräckligt av rent praktiska bekymmer för att bråka
sin hjärna med så abstrakta ting. Detta är kanske sant, men
han torde dock kunna ha glädje av denna bok, dels därför
att han i sin dagliga gärning åtminstone borde resonera
logiskt, dels därför att tekniken, som han sysslar med,
numera nästan helt och hållet vilar på vetenskaplig grund.
Läroböcker i logik skrivs väl i allmänhet av filosofer, och
denna bok utgör intet undantag härutinnan. Ofta torde
nog filosofernas sätt att skriva om och disponera sitt ämne
förefalla en smula främmande för teknikern. Denne finner
kanske språket alltför voluminöst och onödigt tillkrånglat
samt dispositionen ganska rörig. I detta hänseende utgör
emellertid förf:s framställning ett åtminstone ur teknisk
synpunkt välgörande undantag. Utan att vara torr och
tråkig är den nämligen mycket enkel, redig och
överskådlig samt ovanligt ordknapp. Då den vidare ej förutsätter
några som helst förkunskaper i ämnet, kan boken
rekommenderas åt den tekniskt bildade nybörjaren i
humaniora.
I dess första del behandlas den klassiska logiken i något
moderniserad form. Förf. synes ha lagt stor vikt vid att
införa och definiera så många som möjligt av inom logik
och filosofi använda termer, vilka dessutom sammanställts
i en alfabetisk ordlista med korta förklaringar. Härigenom
får läsaren en utmärkt grund för fortsatt studium av detta
fascinerande ehuru kanske något opraktiska ämne. Förf.
bistår härvid genom en omfattande litteraturförteckning.
Bokens andra del utgör en visserligen mycket ofullständig
men klar och redig diskussion av vetenskapligt vetandes
natur, hypoteser och deras bekräftande,
kausalsamman-hang och experiment, sannolikhetskalkyl och statistik.
Förf. går ej alls in på de problem och åsiktsbrytningar,
som uppstått, och särskilt de båda sistnämnda ämnena är
mycket knappt och ytligt behandlade. Framställningen
torde dock kunna anses tillfredsställande som en första
orientering. Bokens slutkapitel om logik och vetenskaplig
metodik inom juridiken har väl knappast något direkt
intresse för teknikern men roar kanske dem, som ofta läser
detektivhistorier. Varje kapitel avslutas med en samling
problem, vilka delvis är mycket roliga. Av stort värde synes
vara, att förf. sökt systematiskt analysera de felslut, som
man lättast gör sig skyldig till. Eftersom möjligheterna att
begå fel är obegränsade, måste visserligen hans analys bli
ofullständig, men man bör vara tacksam för de vinkar,
han ger. Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
