Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1948 - Vegetable Dehydration, av Abg - Fundamentals of Photographic Theory, av SHl - Flotation Index, bd 18 - Über die Umsetzung von Steinsaltz mit Röstgas, av Dah - Svenskt inköpsregister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832
TEKNISK TIDSKRIFT
Vegetable Dehydration, utgiven av Ministry of Food.
H M Stationerv Office, London 1946. 177 s., ill. 3 sh. 6 d.
Arbetet utgör en redogörelse för den framställning av
torkade grönsaker i stordrift, som utfördes för engelska
arméns räkning under kriget under ledning av Ministry of
Food. Föremål för torkning var i huvudsak potatis,
morötter och kål samt i mindre skala kålrötter, rödbetor och
gröna ärter. Början gjordes vid en försöksanläggning, som
togs i bruk 1942. På grundval av de vid denna vunna
erfarenheterna byggdes ett tiotal standardanläggningar, i
allmänhet anslutna till någon befintlig industri, vars
tekniska utrustning och expertis kunde tillgodogöras vid
anläggningens drift. Standardanläggningens kapacitet var för
potatis 33 t, för morötter 12 t och för kål 7,3 t färdig
vara per vecka med en drifttid av ca 130 h. Anläggningen
betjänades därvid av 233 arbetare, varav dock 114 kvinnor
i deltidstjänst.
För potatis skedde torkningen efter följande schema. Från
matarfickan, där potatissäckarna tömmes, föres potatisen
med en elevator till förtvättaren, bestående av en långsamt
roterande trumma av träribbor. I denna matas godset
framåt av en snäcktransportör i trummans botten och
spolas därvid med vatten från ett perforerat rör upptill i
trumman. Den tvättade potatisen kommer ut på ett
transportband, där stenar, trästycken och skadade potatisar
utsorteras för hand. En elevator för potatisen vidare till
skalmaskinen. Skalningen sker genom att potatisen under
spolning med vatten går över roterande rör av
karborun-dumklätt porslin, vilka samtidigt har en snabb, fram- och
återgående rörelse i axiell led. Rörens yttre diameter är
50 mm, rotationshastigheten 2 000 r/m och den
oscillerande rörelsen 250 slag per min. Rörens antal är 16,
fördelade i fyra grupper. Den skalade potatisen kommer ut
på ett transportband, där den granskas och kvarblivet
skal, ögon, maskhål o.d. avlägsnas för hand, varpå den
matas in i en skärmaskin, där den skäres i strimlor. Efter
ännu en tvättning skållas potatisen med hett, sulfithaltigt
vatten ca 3 min. Efter skållningen, som bl.a. har till
ändamål att inaktivera enzymerna, går godset över en
nättransportör, där det kyles med en luftström. Via en i
sidled fram- och återgående matarficka faller godset ned i
två parallellt placerade torkollor, i vilka det utjämnas för
hand. Ollorna är utförda av järntrådsnät, spända över
ramar av järnrör och helt förtenta. Ollorna lastas på
vagnar, som införes i torkanläggningen. Denna består av två
tunnlar. I den första, "våta" tunneln inblåses luft av nära
100°, som strömmar i vagnarnas rörelseriktning. I den
andra, "torra" tunneln sker luftinblåsningen enligt
mot-strömsprincipen, och luftens ingångstemperatur är där
endast 60—75°. Nya vagnar beskickade med ollor insättes
med 25—30 min mellanrum. Tunnlarnas längd motsvarar
sju vagnar, och torkningen blir således ca 3 h i vardera
tunneln.
Behandlingen av morötter sker i stort sett på samma
sätt som potatis. Kål forslas på vagnar till träbord, som
är placerade längs det transportband, som leder från
skalmaskinen. Stjälkarna och de yttersta bladen på
kålhuvu-dena bortskäres där för hand. På de större kålsorterna
bortborras stocken inuti huvudet med hjälp av en speciell
maskin, under det att stocken i de mindre ej bortrensas.
Efter tvättning med vatten går sedan kålhuvudena vidare
till skärmaskinen, och behandlingen fortsätter som för
potatis.
I arbetet diskuteras varje fas av tillverkningen utförligt.
Stor vikt har lagts vid, att det manuella arbetet kunnat
inskränkas till det minsta möjliga. Orsakerna till
missfärgning av den färdiga produkten har studerats ingående,
och eventuella fel i fråga om smaken har ägnats största
uppmärksamhet. Produkterna har även varit föremål för
fortlöpande bakteriologisk kontroll.
Arbetet innehåller ett flertal fotografier och ritningar.
De sistnämnda har i en del fall blivit svårtydda på grund
av att de reproducerats i alltför liten skala och att
förklarande text saknas. Abg
Fundamentals of Photographic Theory, av T H James
& George G Higgins. John Wiley, New York 1948. 286 s„
ill. 3,50
De amatörfotografer, som tar sin hobby mera allvarligt,
har säkerligen ofta önskat sig någon kännedom om den
fotografiska processens teori sådan den för närvarande
ter sig ur vetenskapsmännens synvinkel. De populära
fotografiska handledningarna ger en massa föreskrifter, som
noga skall följas, men säger vanligen mycket litet oin
skälen härför. År 1942 utgav Mees ett arbete, "The Theory
of the Photographic Process" (New York 1944), som för
närvarande torde vara standardverket på området. Ehuru
fullt läsbart för ingenjörer eller andra med någon
kännedom 0111 fysik och kemi torde det vara alldeles för stort för
genomsnittsamatören. Två av Mees’ medarbetare vid East
man Kodaks laboratorier har emellertid nu skrivit en
mindre bok innehållande det vetenskapliga material, som kan
väntas vara av största intresse för amatörfotografer och
andra, som önskar veta något om de fotografiska
processerna.
Förf:s framställning är icke populär utan hållen i strängt
vetenskaplig stil. Den förutsätter därför elementära
kunskaper i fysik och kemi, men då språket är enkelt och
klart och alla för fotografin speciella termer noga
definieras, torde boken vara fullt begriplig för de allra flesta
tekniker. Den behandlar blott fotografi i svart-vitt och
berör icke optik eller kamerakonstruktion. Efter en mycket
kort beskrivning av den fotografiska emulsionen skildras,
hur man nu anser, att den latenta bilden uppstår vid
exponeringen. Detta kapitel är kanske mest av akademiskt
intresse för fotoamatören men utgör grundvalen för den
följande detaljerade diskussionen av
framkallningsprocessen och olika sensitometriska metoder. Dessa kapitel ger
utan tvivel svar på många frågor, som lämnas obesvarade
i den populära litteraturen. Av stort intresse är även
kapitlen om fixering och sköljning, som klarlägger dessa
processers betydelse för den färdiga bildens hållbarhet.
Bokens svåraste del torde vara den, som handlar om
tonreproduktionens teori, men de, som verkligen strävar efter
att göra tekniskt fulländade bilder, anser säkerligen, att
det tankearbete, de måste offra för att smälta
framställningen, är väl använt. Boken innehåller vidare ett kapitel
om den framkallade bildens struktur, som särskilt bör
intressera småbildsfotografer, samt ett om sensibilisering och
desensibilisering. Slutligen kan nämnas, att papper och
tryck är av högsta kvalitet. SHl
Flotation Index, bd 18, utgiven av Dow Chemical Co.,
San Francisco 1948. 7 s.
Med detta tillägg till den tidigare utgivna bibliografin
(Tekn. T. 1948 s. 240) har uppgifterna förts fram t.o.m.
1947.
über die Umsetzung von Steinsaltz mit Röstgas,
av Robert Jagitsch. CTH Handl. nr 76. Gumpert,
Göteborg 1948. 18 s., ill. 2 kr.
Undersökningen avser i första hand att ur kinetisk
synpunkt studera omsättningen mellan stensalt och rostgaser.
Med överskådliga tabeller och kurvor över
försöksresultaten visas, hur reaktionshastigheten är beroende av
temperaturen samt rostgasernas sammansättning. Då metoden
även kan tänkas få industriell användning, ägnar förf. ett
kapitel åt dess tekniska utformning. I detta visar han med
en beräkning hur stort utbyte av sulfat och klor, som man
teoretiskt kan vänta sig. Dall
Svenskt inköpsregister har utkommit med sin tolfte
årgång, omfattande nära 400 registersidor. Redaktionens
allvarliga föresatser att få kalendern så fullständig och
riktig som möjligt får allt större framgång och betalda
tilläggsuppgifter, inramningar m.m. är icke alltför
störande. Rubriksystemet är lagom utförligt och kalendern
lätt att hitta i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
